Bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Direktiv (EU) 2017/1371 – skydd av EU:s finansiella intresse genom straffrättsliga bestämmelser

VILKET SYFTE HAR DIREKTIVET?

Att skapa starkare och mer harmoniserade system med gemensamma minimiregler för att bekämpa brott som påverkar Europeiska unionens (EU:s) budget.
Att bättre skydda EU:s finansiella intressen och skattebetalarnas pengar i hela EU.

VIKTIGA PUNKTER

Tillämpningsområde

Direktivet gäller följande:

Bedrägeri och andra brott, såsom korruption, förskingring eller penningtvätt som påverkar EU:s finansiella intressen – t.ex. EU:s budget, budgetarna för EU:s institutioner, organ och byråer som upprättats i enlighet med fördragen eller budgetar som direkt eller indirekt förvaltas och övervakas av dem.
Allvarliga brott mot det gemensamma systemet för mervärdesskatt, såsom karusellbedrägeri* (d.v.s. brotten anses vara allvarliga när de har anknytning till två eller flera EU-medlemsstaters territorium och inbegriper total skada på minst 10 000 000 euro).

I direktivet fastställs även gemensamma regler om sanktioner och preskriptionstider för de brott som omfattas av direktivet.

Definitioner

Vart och ett av följande brott definieras på EU-nivå:

Bedrägeri som begåtts uppsåtligen i fråga om upphandlingsrelaterade och icke-upphandlingsrelaterade utgifter samt om inkomster från egna medel som härrör från mervärdesskatt eller andra inkomster.
Penningtvätt enligt definitionen i direktiv (EU) 2015/849 (se sammanfattning).
Passiv och aktiv korruption som begåtts uppsåtligen.
Förskingring som begåtts uppsåtligen.

I direktivet definieras ”offentliga tjänstemän” - EU-tjänstemän och nationella tjänstemän (även i medlemsstaterna) - och denna definition är relevant för definitionen av penningtvätt, korruption och förskingring.

De brott som definieras i direktivet faller inom ansvaret för Europeiska åklagarmyndigheten, ett oberoende EU-organ med befogenhet att utreda och lagföra dessa brott och driva dem för åtal inför relevanta nationella domstolar.

Gemensam strategi

I alla medlemsstater (utom Danmark och Storbritannien)*):

ska dessa brott vara straffbara. Detsamma gäller för försök, anstiftan och medhjälp till dessa brott.
Juridiska personer* ska hållas ansvariga för alla brott som begås till deras förmån – vilket inte utesluter möjligheten att lagföra personer som är förövare eller ensamt ansvariga.

Sanktioner

I direktivet föreskrivs ”effektiva, proportionella och avskräckande” straffrättsliga minimipåföljder.

Dessa omfattar ett maximistraff på minst 4 års fängelse

om den finansiella skadan på EU:s budget är mer än 100 000 euro,
vid allvarliga brott mot det gemensamma systemet för mervärdesskatt,
för andra allvarliga brott enligt nationell lag.

Om ett brott inbegriper skador som understiger 10 000 euro får medlemsstaterna föreskriva andra sanktioner än straffrättsliga påföljder.

När det gäller juridiska personer fastställer direktivet andra typer av sanktioner vid sidan av böter (straffrättsliga och icke-straffrättsliga).

Att begå ovannämnda brott inom en kriminell organisation enligt definitionen i rambeslut 2008/841/RIF (se sammanfattning) utgör en försvårande omständighet (brottet kommer att betraktas som allvarligare).

Sanktionerna utesluter inte följande:

Möjlighet till strängare påföljder i nationell lagstiftning.
Utövande av disciplinära befogenheter i förhållande till offentliga tjänstemän.

I direktivet tas även följande punkter upp:

Frysning eller förverkande av hjälpmedel vid, och vinning av, brott som påverkar EU-budgeten.
Fastställande av behörighet avseende sådana brott.
Minsta preskriptionstider som möjliggör utredning, åtal och rättegång samt verkställande av de påföljder som utdöms för dessa brott.

Samarbete mellan medlemsstaterna och EU:s institutioner, organ eller byråer.

Medlemsstaterna, Europeiska åklagarmyndigheten, Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) måste samarbeta för att bekämpa de brott som omfattas av detta direktiv. Olaf - och i förekommande fall Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete - tillhandahåller tekniskt och operativt stöd för att underlätta samordningen av medlemsstaternas utredningar.
Europeiska revisionsrätten och de revisorer som ansvarar för revisionen av budgetarna för unionens institutioner, organ och byråer och de budgetar som förvaltas och kontrolleras av institutionerna ska upplysa Olaf och andra behöriga myndigheter om de upptäcker brott som anses vara straffbara i enlighet med detta direktiv. Medlemsstaterna ska säkerställa att deras nationella revisionsorgan gör detsamma.

VILKEN PERIOD GÄLLER DIREKTIVET FÖR?

Direktivet skulle ha införlivats i nationell lagstiftning senast den 6 juli 2019.

BAKGRUND

Enligt artikel 325 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska EU och medlemsstaterna genom avskräckande åtgärder bekämpa bedrägerier och all annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen.

Mer än 90 % av EU:s budget förvaltas nationellt. Brott och annan olaglig verksamhet åsamkar skador på hundratals miljoner på EU:s budget och är ett allvarligt problem. År 2011 antog Europeiska kommissionen ett meddelande med förslag på hur skyddet av EU:s ekonomiska intressen ska kunna förbättras (se IP/11/644).

Mer information finns här:

Politik för att förebygga och motverka bedrägerier (Europeiska byrån för bedrägeribekämpning)
Bedrägeribekämpning (Europeiska kommissionen)
Fusk med EU-medel ska bekämpas kraftigare – pressmeddelande (Europeiska kommissionen).

VIKTIGA BEGREPP

Karusellbedrägeri. Brott där bedragare i en medlemsstat importerar varor momsfritt från andra medlemsstater och sedan säljer varorna till inhemska köpare och debiterar dem mervärdesskatt. Säljaren försvinner sedan utan att betala mervärdesskatten till skattemyndigheterna.

Juridisk person. Varje enhet som enligt lag har samma rättigheter och skyldigheter som en fysisk person; det vanligaste exemplet är företag.

HUVUDDOKUMENT

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29).

ANKNYTANDE DOKUMENT

Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (COM (2021) 536 final).

Konsoliderade versioner av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT C 202, 7.6.2016, s. 1).

Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1).

Fortlöpande ändringar av rådets förordning (EU) 2017/1939 har införlivats i originaltexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (EUT L 141, 5.6.2015, s. 73).

Se den konsoliderade versionen.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/42/EU av den 3 april 2014 om frysning och förverkande av hjälpmedel vid och vinning av brott i Europeiska unionen (EUT L 127, 29.4.2014, s. 39).

Se den konsoliderade versionen.

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om skyddet för Europeiska unionens ekonomiska intressen genom straffrättsliga bestämmelser och administrativa utredningar – En integrerad politik för att se till att skattebetalarnas pengar används på rätt sätt (KOM(2011) 293 slutlig, 26.5.2011).

Rådets rambeslut 2008/841/RIF av den 24 oktober 2008 om kampen mot organiserad brottslighet (EUT L 300, 11.11.2008, s. 42).

Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 347, 11.12.2006, s. 1).

Se den konsoliderade versionen.

Rådets förordning (EG, Euratom) No 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1).

Se den konsoliderade versionen.

Konvention som utarbetats på grundval av artikel K.3 i fördraget om Europeiska unionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT C 316, 27.11.1995, s. 49).

* Storbritannien (Förenade kungariket) gick ur EU och blev ett land utanför EU, från och med den 1 februari 2020.

Senast ändrat 14.02.2022