EU:s utgifter för information om livsmedel och djurfoder

Det allmänna målet med denna lag från Europeiska unionen är att bidra till god hälsa för människor, djur och växter i hela näringskedjan, ge skydd på hög nivå för konsumenterna och miljön, utrota skadegörare och samtidigt gynna konkurrenskraft och arbetstillfällen.

RÄTTSAKT

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 652/2014 av den 15 maj 2014 om fastställande av bestämmelser för förvaltningen av utgifter för livsmedelskedjan, djurhälsa, djurskydd, växtskydd och växtförökningsmaterial, och om ändring av rådets direktiv 98/56/EG, 2000/29/EG och 2008/90/EG, Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 178/2002, (EG) nr 882/2004 och (EG) nr 396/2005, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009, och om upphävande av rådets beslut 66/399/EEG, 76/894/EEG och 2009/470/EG

SAMMANFATTNING

Det allmänna målet med denna lag från Europeiska unionen är att bidra till god hälsa för människor, djur och växter i hela näringskedjan, ge skydd på hög nivå för konsumenterna och miljön, utrota skadegörare och samtidigt gynna konkurrenskraft och arbetstillfällen.

VILKET SYFTE HAR FÖRORDNINGEN?

I förordningen uppdateras det ramverk som används för att finansiera politik för djur- och växthälsa och livsmedelsproduktion.

VIKTIGA PUNKTER

Förordningen är ett försök att övervaka EU:s utgifter på följande områden:

• Livsmedel och foder, inklusive säkerhet.
• Djurs hälsa och välbefinnande.
• Organismer som är skadliga för växter (skadegörare).
• Produktion av växtförökningsmaterial, främst utsäde.
• Växtskyddsmedel och hållbar användning av bekämpningsmedel.
• Risker till följd av animaliska biprodukter som används i djurfoder och gödningsmedel, t.ex. kött- och benmjöl, fjädermjöl och fiskmjöl.
• Genmodifierade organismer som avsiktligt släpps ut i miljön.
• Immateriella rättigheter i fråga om växtgenetik.

I förordningen fastställs regler och tidsfrister för innehåll i, inlämning, utvärdering och godkännande av nationella program och betalningsansökningar. Europeiska kommissionen ansvarar för att se över det effektiva genomförandet av åtgärder som åtnjuter finansiella bidrag från EU. Lämplig publicitet bör ges för att upplysa allmänheten om EU:s roll i finansieringen.

Förordningen innehåller en uppsättning regler som klargör de högsta tillåtna budgetarna och de högsta stödnivåerna, som normalt inte överstiger 50 % av de bidragsberättigande kostnaderna. Denna nivå kan höjas till

• 75 % av de bidragsberättigande kostnaderna i fråga om gränsöverskridande aktiviteter som gäller två eller flera EU-länder för att kontrollera skadegörare eller djursjukdomar,
• 100 % av de bidragsberättigande kostnaderna när aktiviteterna gäller förebyggande och kontroll av svåra hälsorisker för människor, djur och växter.

EU-finansiering kan tillhandahållas för att hantera nödsituationer i fråga om djurs och växters hälsa. Sjukdomar som är berättigande för finansiering enligt nödåtgärderna förtecknas i bilagan till förordningen. Europeiska kommissionen kan uppdatera listan för att ta hänsyn till nya hot.

I undantagsfall kan EU täcka kostnader som EU-länderna ådrar sig när de utför andra angelägna åtgärder, exempelvis ökad biosäkerhet i händelse av sjukdomsutbrott, svåra problem med skadegörare, bortskaffande av kadaver och kompensationsbetalningar till följd av vaccinationskampanjer.

Senast den 30 juni 2017 ska Europeiska kommissionen lämna in en halvtidsutvärdering, som om lämpligt åtföljs av förslag till lagstiftning, och sedan en vidare rapport om förordningens effektivitet senast den 30 juni 2022.

VILKEN PERIOD GÄLLER FÖRORDNINGEN FÖR?

Från och med den 30 juni 2014.

Se mer information om rambudgetförordningen (EU) nr 652/2014 på Europeiska kommissionens webbplats.

Senast ändrat 25.08.2015