Vägen från Paris: en bedömning av Parisavtalets konsekvenser för kampen mot klimatförändringarna
SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:
Meddelande från Europeiska kommissionen (COM(2016) 110 final) – konsekvenser av Parisavtalet som antagits inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar
VILKET SYFTE HAR MEDDELANDET?
-
I det beskrivs de viktigaste punkterna i Parisavtalet och hur Europeiska unionen (EU) genomför dem.
-
Genom att föregå med gott exempel ska EU uppmuntra sina internationella partner i deras ansträngningar att övergå till en koldioxidsnål ekonomi.
VIKTIGA PUNKTER
-
I Parisavtalet tillhandahålls en global handlingsplan för att hantera klimatförändringarna. I den ingår att
-
begränsa den globala uppvärmningen till betydligt mindre än 2 oC över den förindustriella nivån och verka för att begränsa temperaturökningen till 1,5 oC,
-
göra en global översyn vart femte år, från och med 2023, för att analysera de framsteg som gjorts,
-
säkerställa en rättsligt bindande skyldighet för alla undertecknande länder att vidta inhemska klimatåtgärder*,
-
införa starkare åtgärder för insyn och ansvarsutkrävande, till exempel att parterna vartannat år ska lämna en inventering av sina växthusgaser,
-
ge finansiellt och annat stöd för att hjälpa fattigare länder att vidta de nödvändiga anpassningsåtgärderna*.
-
Avtalet öppnades för undertecknande den 22 april 2016 och trädde i kraft den 4 november 2016.
-
FN:s mellanstatliga panel för klimatförändringar ska år 2018 lägga fram en rapport om de politiska konsekvenserna av målet på 1,5 oC.
-
För att genomföra Parisavtalet ska EU:
-
genomföra sitt Energiunionsprojekt, där man överger en ekonomi som drivs av fossila bränslen,
-
stödja forskning och utveckling av koldioxidsnål innovation,
-
använda EU-finansiering, såsom Europeiska fonden för strategiska investeringar, och politik, särskilt kapitalmarknadsunionen, för att uppmuntra större privata investeringar,
-
använda sin erfarenhet av koldioxidprissättning för att uppmuntra andra länder att vidta liknande åtgärder,
-
uppmuntra civilsamhället i stort – allmänheten, industrin och fackföreningar och både små och stora företag – att bidra till målen,
-
understryka vikten av klimatåtgärder i hela sin politiska agenda gentemot internationella partner, inklusive särskild hjälp till utvecklingsländer,
-
lägga fram flera förslag, inom områden som energieffektivitet och förnybar energi, för att uppnå sina egna klimat- och energimål fram till 2030. Inom EU siktar man på att minska sina egna utsläpp av växthusgaser med minst 40 % fram till 2030.
BAKGRUND
Vid klimatkonferensen i Paris (COP21) i december 2015, antog 195 länder Parisavtalet, det första universella juridiskt bindande globala klimatavtalet någonsin.
Avtalet trädde i kraft efter det att minst 55 länder, som står för minst 55 % av de globala utsläppen, ratificerade avtalet.
Mer information finns här:
-
”Parisavtalet” på Europeiska kommissionens webbplats.
-
”Parisavtalet” på webbplatsen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar.
* VIKTIGA BEGREPP
Klimatåtgärd: en åtgärd, som att gå över till förnybar energi och kärnenergi, för att ta itu med de underliggande orsakerna till klimatförändringar genom att minska utsläppen av växthusgaser.
Anpassning: en åtgärd, som försvar mot stigande havsnivåer, för att minska de risker som konsekvenserna av klimatförändringarna skapar.
HUVUDDOKUMENT
Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet – Vägen efter Paris: en bedömning av Parisavtalets konsekvenser som åtföljer förslaget till rådsbeslut om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Parisavtalet som antagits inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (COM(2016) 110 final, 2.3.2016).
Senast ändrat 21.11.2016