WTO-avtalet

VIKTIGA PUNKTER

Slutakt innefattande resultaten av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan

• Genom detta beslut antog Europeiska unionens råd, på Europeiska gemenskapens vägnar, resultaten av förhandlingarna i Uruguayrundan vilka redovisas i slutakten från Marrakech, som företrädare för gemenskapen och dess medlemsstater undertecknade i Marocko 1994.
• Slutakten från Marrakech innehåller en förteckning över multilaterala och plurilaterala avtal liksom ett antal beslut och ministerdeklarationer som förtydligar en del regler i vissa avtal. De multilaterala handelsavtalen och de tillhörande rättsliga instrumenten är bindande för alla länder som är medlemmar i WTO. De plurilaterala avtalen innebär, fastän de utgör en del av WTO-lagstiftningen, varken rättigheter eller skyldigheter för de WTO-medlemmar som inte har godkänt dem.
• Avtalet om upprättandet av WTO innehåller flera bilagor som innehåller de särskilda avtalen.
• Bilaga 1A rör multilaterala avtal om varuhandel. Dessa är följande:
  • Allmänna tull- och handelsavtalet 1994 (GATT 1994) (i vilket GATT från 1947 har inlemmats).
  • Avtalet om jordbruk.
  • Avtalet om tillämpningen av sanitära och fytosanitära åtgärder.
  • Avtalet om textil och konfektion.
  • Avtalet om tekniska handelshinder.
  • Avtalet om handelsrelaterade investeringsåtgärder.
  • Avtalet om antidumpning.
  • Avtalet om tullvärdeberäkning.
  • Avtalet om kontroll före skeppning.
  • Avtalet om ursprungsregler.
  • Avtalet om importlicensförfaranden.
  • Avtalet om subventioner och utjämningsåtgärder.
  • Avtalet om skyddsåtgärder.
  • Avtalet om förenklade handelsprocedurer.
• Bilaga 1B innehåller det allmänna tjänstehandelsavtalet (Gats)
• Bilaga 1C innehåller avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (Trips), vilket bl.a. rör handel med varumärkesförfalskade varor.
• Bilaga 2 innehåller överenskommelsen om regler och förfaranden för tvistlösning.
• Bilaga 3 rör avtalet om handelspolitisk granskning (TPRM) av WTO-medlemmar.
• Bilaga 4 innehåller de plurilaterala handelsavtalen. Dessa är följande:
  • Avtalet om handel med civila luftfartyg.
  • Avtalet om offentlig upphandling (omarbetat 2012).
  • Internationella mejerivaruavtalet (upphävt 1997).
  • Internationella nötköttsavtalet (upphävt 1997).

Avtal om upprättande av Världshandelsorganisationen

• I och med detta avtal skapas en permanent institutionell ram för de specifika avtal som anges ovan.
• WTO är en permanent organisation med rättslig status. Alla länder som var medlemmar i GATT blev den 1 januari 1995 WTO:s grundande medlemmar. Sedan dess följer alla länder som vill bli medlemmar det förfarande som fastställs i avtalet om upprättande av WTO.
• WTO:s medlemmar har fastställt följande mål för organisationen:
  • Höjd levnadsstandard.
  • Full sysselsättning, ökad real inkomst och ökad faktisk efterfrågan.
  • Ökad produktion av och handel med varor och tjänster.
  • En hållbar utveckling och skydd av miljön.
  • Hänsyn till utvecklingsländernas behov.
• WTO har till uppgift att
  • underlätta diverse handelsavtals genomförande, förvaltning och funktion,
  • skapa ett forum för de multilaterala handelsförhandlingarna,
  • lösa handelstvister genom ett organ för tvistlösning,
  • övervaka medlemmarnas nationella handelspolitik,
  • samarbeta med andra internationella organisationer för att säkerställa att utformningen av den ekonomiska politiken på global nivå samordnas.

Struktur

• Ministerkonferensen är WTO:s högsta beslutsfattande organ. Den består av en företrädare för varje medlemsland och sammanträder minst en gång vartannat år.
• Mellan dessa sammanträden fattar Allmänna rådet, som består av företrädare från alla medlemsländer, beslut rörande WTO:s verksamhet och övervakar avtalen och ministerbesluten. Allmänna rådet sammanträder dessutom för att sköta verksamheten för tvistlösningsorganet och det handelspolitiska granskningsorganet (TPRB), vilket införts genom avtalet om handelspolitisk granskning (se nedan).
• Allmänna rådet har tre underordnade organ, Varuhandelsrådet, tjänstehandelsrådet och rådet för handelsrelaterade aspekter av immateriella rättigheter.
• Vidare finns det ett antal kommittéer som är direkt anslutna till Allmänna rådet. Bland dessa finns kommittéerna för handel och utveckling, för handel och miljö och för regionala handelsavtal. Slutligen finns det två kommittéer som har i uppdrag att förvalta de två plurilaterala avtalen om handel med civila flygplan och offentlig upphandling.
• Allmänna rådet utser en generaldirektör som leder WTO:s sekretariat.
• I princip ska WTO fatta sina beslut genom enhällighet. Om det inte går att uppnå enhällighet ska besluten fattas med en majoritet av rösterna. Varje medlem i WTO har en röst. EU, som är fullvärdig medlem i WTO, har samma antal röster som antalet medlemsstater som är medlemmar i WTO.
• Varje medlem i WTO har rätt att lägga fram förslag för ministerkonferensen på ändringar av bestämmelserna i WTO:s olika multilaterala handelsavtal.

Överenskommelsen om regler och förfaranden för tvistlösning

• WTO:s förfarande för tvistlösning är en viktig del i det multilaterala handelssystemet. Det är baserat på artiklarna XXII och XXIII i GATT 1994 och på de regler och förfaranden som utarbetats senare och som finns i överenskommelsen om regler och förfaranden för tvistlösning, vilken införlivats i WTO-avtalet.
• Tvistlösningssystemet omfattar alla multilaterala handelsavtal. Det gäller i själva verket handel med varor, handel med tjänster och handelsrelaterade aspekter av immateriella rättigheter som omfattas av TRIPS-avtalet. Det gäller dessutom tvister inom ramen för det plurilaterala avtalet om offentlig upphandling. Vissa av dessa avtal innehåller regler om tvistlösning som endast gäller avtalet i fråga och som kan komplettera eller ändra bestämmelserna i den övergripande överenskommelsen.
• Tvistlösningssystemet förvaltas av tvistlösningsorganet. Alla WTO:s medlemmar kan delta i tvistlösningsorganets sammanträden. När tvistlösningsorganet reglerar tvister inom ramen för ett plurilateralt handelsavtal får dock endast de medlemmar som är part i det berörda avtalet delta i beslutsprocessen eller de åtgärder som tvistlösningsorganet inför avseende tvister inom ramen för det berörda avtalet.
• Tvistlösningsförfarandet inleds då en medlem till en annan medlem gör en framställan om samråd angående en viss fråga. Samrådet ska inledas inom 30 dagar från den dag då framställan gjordes. Om samrådet inte leder till att tvisten löses får en medlem begära att tvistlösningsorganet upprättar en panel som vanligen består av tre oberoende experter för att lösa frågan. Parterna kan även frivilligt komma överens om att utnyttja andra medel för att lösa tvisten inbegripet bona officia, förlikning, medling och skiljedom.
• Efter att parterna hörts ska panelen lägga fram en rapport till tvistlösningsorganet. Panelen ska avsluta sitt arbete inom sex månader eller i brådskande fall inom tre månader. Panelrapporten ska tas upp till beslut av tvistlösningsorganet 20 dagar efter det att den har delgivits medlemmarna. Den ska antas inom 60 dagar efter att den delgivits, såvida inte tvistlösningsorganet enhälligt beslutar att inte anta den eller om en av parterna anmäler att man kommer att överklaga.
• WTO:s tvistlösningsförfarande gör det möjligt för alla parter att överklaga en panelrapport. Detta överklagande är dock begränsat till rättsfrågor som behandlas i panelrapporten och juridiska tolkningar som utarbetats av panelen. Överklagandet prövas av ett stående överprövningsorgan bestående av sju ledamöter som utses av tvistlösningsorganet för en fyraårsperiod. Tre av ledamöterna deltar i varje enskilt fall. Överprövningsorganets rapport måste godtas villkorslöst av parterna i tvisten och antas av tvistlösningsorganet om det inte finns ett negativt samförstånd, dvs. ett enhälligt beslut att inte anta rapporten.
• Tvistlösningsorganet ska övervaka genomförandet av rekommendationer eller utslag och alla frågor som inte funnit en lösning ska kvarstå på tvistlösningsorganets sammanträdesdagordning till dess frågan lösts. Dessutom har det fastställts tidsfrister för genomförandet av rekommendationerna i panelrapporterna. Om en part inte kan genomföra rekommendationerna inom rimlig tid ska denna inleda förhandlingar med den klagande i syfte att komma fram till en ömsesidigt godtagbar kompensation. Om dessa förhandlingar inte ger resultat kan Tvistlösningsorganet ge den klagande tillstånd att upphäva medgivanden eller skyldigheter gentemot den andra parten. Kompensationen och upphävandet av medgivanden är endast provisoriska lösningar i avvaktan på att den berörda medlemmen genomför tvistlösningsorganets rekommendationer.
• WTO:s medlemmar har förbundit sig att inte i något fall själva avgöra om överträdelser av skyldigheterna inom ramen för WTO-avtalet föreligger eller upphäva medgivanden. De ska tillämpa överenskommelsens regler och förfaranden för tvistlösning.
• I överenskommelsen om regler och förfaranden för tvistlösning tas dessutom hänsyn till den speciella situationen för de utvecklingsländer och de minst utvecklade länder som är medlemmar i WTO. Utvecklingsländerna kan välja ett snabbare förfarande, begära att tidsgränser förlängs eller kompletterande juridiskt bistånd. WTO:s medlemmar uppmanas att ta särskild hänsyn till situationen för u-landsmedlemmar.

Avtalet om handelspolitisk granskning

• Avtalet om handelspolitisk granskning infördes provisoriskt inom ramen för GATT 1989 med anledning av halvtidsöversyn av Uruguayrundan. Detta avtal har därefter utgjort en integrerad del i WTO-systemet och gäller alla områden som omfattas av WTO-avtalen (varor, tjänster och frågor rörande immateriella rättigheter).
• Syftet med den handelspolitiska granskningen är särskilt att uppnå större insyn i och kunskap om WTO-medlemmarnas handelspolitik samt att uppmuntra medlemmarna att bättre efterleva de regler som gäller för det multilaterala handelssystemet och därigenom främja ett smidigt fungerande system.
• Alla WTO-medlemmar granskas inom ramen för den handelspolitiska granskningen. Denna översyn genomförs vartannat år för medlemmar med den största andelen av världshandeln (för närvarande Kina, EU, Japan och Förenta staterna), vart fjärde år för de nästföljande 16 medlemmarna och vart sjätte år för övriga medlemmar. En längre tidsintervall kan fastställas för de minst utvecklade länderna. I praktiken har en viss flexibilitet införts vad gäller granskningsrytmen (upp till sex månaders avvikelse). Enligt en överenskommelse från 1996 ska granskningen av de fyra största handelsaktörerna varannan gång utgöra en interimsgranskning.
• Granskningen görs av ett handelspolitiskt granskningsorgan och grundas på en allmän politisk rapport tillhandahållen av den berörda medlemmen och en rapport sammanställd av WTO:s sekretariat. För att utarbeta rapporten söker sekretariatet den berörda medlemmens medverkan men det är helt ansvarigt för de uppgifter som läggs fram och åsikter som kommer till uttryck. Sekretariatets och medlemslandets rapporter ska offentliggöras efter granskningsmötet, liksom protokollet från mötet och de avslutande anmärkningarna från ordföranden för det handelspolitiska granskningsorganet.