EU:s globala strategi för stöd till och övervakning av val

VIKTIGA PUNKTER

Allas rätt att delta i sitt lands styrelse finns förankrad i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. När det gäller val kräver god förvaltning att det finns lämpliga lagar och andra författningar. För att garantera respekten för de rättsstatliga principerna krävs också en öppen och ansvarig valadministration, i synnerhet oberoende kontroll och övervakning. Det är också av central betydelse att folket är välunderrättat och deltar under hela valprocessen. De kriterier som fastställs i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna för att förklara övervakade val giltiga är internationellt erkända. Val måste vara fria, verkliga, rättvisa och periodiska samt äga rum med tillämpning av hemlig röstning.

EU:s stöd för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstaten fastställs i EU:s fördrag. I artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen sägs det uttryckligen att EU bygger på principer såsom frihet, demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna och rättsstaten, vilka är grundläggande värden som är gemensamma för alla EU-länder. Valuppdrag betraktas som en del av EU:s mandat.

Lärdomar av erfarenheterna

Meddelandet ger en överblick över de lärdomar man har dragit av EU:s stöd till och övervakning av val från 1993 till 2000:

• EU behöver en enhetlig strategi på detta område.
• Man måste noga se till att inte legitimera olagliga valprocesser.
• Bättre samarbete med och utbildning av inhemska observatörsgrupper måste införas.
• För vissa val på lokal och regional nivå behövs också stöd och övervakning.
• Undersökningsuppdrag kan vara nödvändiga innan beslut fattas om valövervakningsuppdrag.
• Valövervakningsuppdragen måste löpa över tillräckligt lång tid så att samtliga stadier av valprocessen ska kunna övervakas.
• Bedömningen av valen är känslig och bör ligga till grund för rekommendationer för framtida åtgärder.
• Delegationens talesman bör göra ett preliminärt uttalande efter röstningen och det slutliga tillkännagivandet ska inte göras förrän i slutet av valprocessen.
• EU:s aktörer på fältet måste alltid uttala sig samstämmigt.
• EU:s förfarande för beslutsfattande måste bli tydligare och mer rationellt.
• En sammanhållen och öppen finansieringspolitik är nödvändig.
• Samordningen mellan rådet, kommissionen och Europaparlamentet måste förstärkas.
• Samordningen med andra internationella aktörer bör baseras på partnerskap.
• EU:s medverkan måste uppmärksammas mer.
• De mänskliga resurserna för stöd till och övervakning av val måste motsvara de politiska målen.
• Ett förfarande för snabbare beslutsfattande inom EU vore önskvärt.
• Ett enhetligt förfarande för rekrytering av observatörer skulle göra uppdragen tydligare.
• EU:s valövervakare bör få bättre utbildning och vägledning ute på fältet.

Rekommendationer för framtiden

I meddelandet betonas att en strategi för övervakning av och stöd till val bör antas av EU för att

• beslut lättare ska kunna fattas från fall till fall,
• hållbara nationella strukturer lättare ska kunna upprättas,
• pluralism såväl inom politiken som inom det civila samhället lokalt ska främjas, och
• partnerskap med europeiska och lokala icke-statliga organisationer samt med lokala observatörer ska uppmuntras.

Ett beslut om övervakning av val från EU:s sida bör baseras på ett övervägande om huruvida detta är tillrådligt, genomförbart och ändamålsenligt. Därför har rådet fastställt kriterier som återfinns i bilaga III till meddelandet. I samma bilaga beskrivs förutsättningarna för att observatörerna ska kunna fullgöra sina uppgifter.

Beslutet om att tillhandahålla stöd till val kan göras på grundval av följande kriterier:

• En begäran från värdlandets regering om stöd till valet.
• Stöd från de viktigaste politiska partierna och andra partner.
• En tidigare uppföljning av EU rörande den politiska situationen eller utvecklingsprogrammen.
• En tillräcklig tidsfrist.
• Fri rörlighet.
• Tillgång till information.
• Säkerheten för medlemmarna i EU:s valstödsgrupp.

Efter Lissabonfördragets ikraftträdande och inrättandet av Europeiska utrikestjänsten tar denna en aktiv del i valobservatörsuppdrag, i nära samarbete med behöriga avdelningar inom kommissionen (tjänsten för utrikespolitiska instrument som ligger i samma byggnad som Europeiska utrikestjänsten).

När det gäller finansieringen av uppdragen undersöks flera möjligheter för att påskynda och förenkla beslut om att anslå medel och genomföra åtgärder.

Beträffande rekryteringen av observatörer görs i meddelandet gällande att kriterierna för att välja ut valövervakare (bilaga IV) och uppförandekoden för EU-observatörer (bilaga III) är en god grund.

Riktlinjer för framgång

För att uppdragen för stöd till och övervakning av val ska lyckas rekommenderas i meddelandet att följande aspekter beaktas:

• Ett tydligt mandat för valövervakningsuppdragen bör utarbetas.
• Varje insats bör inledas med ett undersökningsuppdrag.
• EU-valenheten bör ha en kärngrupp på plats med ansvar för samordningen.
• EU:s tekniska stödgrupp bör finnas på plats tillräckligt tidigt.
• Återkommande övervakningsrapporter bör tas fram.
• Alla EU-observatörer bör utbildas enligt ett gemensamt program.
• Utbildningsinitiativ bör samordnas med andra organisationer.
• Observatörer på lång sikt bör finnas på plats två månader före valdagen och stanna kvar tills tvister som rör valet har lösts.
• Alla observatörer bör följa uppförandekoden.

I syfte att utvärdera valresultatet rekommenderas i meddelandet att kriterierna i bilaga III beaktas.

För att ge ökad uppmärksamhet åt EU:s medverkan vid val föreslås det i meddelandet att man ska

• offentliggöra information om denna verksamhet på internet,
• ha ett gott förhållande till medierna,
• använda relevant publikationsmaterial, och
• se till att det finns garantier för att EU:s medverkan uppmärksammas i avtal som sluts med andra partner.