Förebyggande av katastrofer i Europeiska unionen

VIKTIGA PUNKTER

Förluster av liv, ekonomisk skada och miljöskador är de svåraste följderna av naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människan, vilka tycks öka både sett till antal och allvarlighetsgrad. Den ökade sårbarheten för sådana katastrofer orsakas i synnerhet av effekterna av klimatförändringarna och av storstädernas och industrins utveckling.

Den strategi som föreslås av Europeiska kommissionen ingår i en uppsättning instrument som har både en extern och en intern dimension. Den omfattar inte nödsituationer som har att göra med konflikter eller terroristhandlingar.

Huvudåtgärder

Denna strategi från 2009 bygger på tre huvudteman:

• Utveckla den befintliga kunskapen för att göra förebyggandepolitiken mer verkningsfull, vilket innefattar
  • att samla in jämförbar information om katastroffaktorer,
  • bästa praxis vid riskhanteringsförfaranden (planering av markanvändning, akutplaner osv.),
  • kartläggning av riskområden i EU.
• Utökat samarbete mellan dem som sysslar med katastrofhantering genom ett specialistnätverk som ska förbättra samordningen av EU-åtgärder, nationella och regionala åtgärder och förbättra informationen till medborgarna om EU:s nödnummer 112.
• Att använda befintliga lagstiftnings- och finansieringsinstrument till förebyggande åtgärder, till exempel på områdena landsbygdsutveckling, civilskydd, forskning om miljöskydd samt informations- och kommunikationsteknik.

Starkare fokus på förebyggande i civilskyddslagstiftningen

I december 2013 antog rådet och Europaparlamentet beslutet om en civilskyddsmekanism för unionen. Detta beslut gäller sedan den 1 januari 2014, och genom det införs bland annat ett starkt fokus på katastrofförebyggande, med regler för riskbedömning och bedömning av riskhanteringsförmåga, plus att det där fastställs en ambitiös uppsättning initiativ som ska genomföras av kommissionen (däribland riskbedömning, riskhanteringsförmåga och frivilliga inbördes utvärderingar).