Europeiska revisionsrätten

VIKTIGA PUNKTER

Sammansättning och struktur

• Revisionsrätten är organiserad som ett kollegium, vilket innebär att ledamöterna har gemensamt ansvar för de beslut som fattas och de åtgärder som vidtas. Revisionsrätten består av 27 ledamöter – en från varje EU-medlemsstat. Ledamöternas mandat är på sex år och kan förlängas. För att utses till ledamot måste man tillhöra eller ha tillhört ett externt revisionsorgan i sin egen medlemsstat eller vara särskilt kvalificerad för ämbetet. Revisionsrättens ledamöter lyder under en uppförandekod som reglerar deras oavhängighet, opartiskhet, redbarhet, åtagande, kollegialitet, konfidentialitet, ansvar och skyldigheter efter att de har lämnat sitt ämbete.
• Ledamöterna utser en bland sig till ordförande på tre år (ordförandeskapet kan förlängas). Ordförandens uppgifter är bland annat
  • att sammankalla och leda revisionsrättens sammanträden,
  • att säkerställa att revisionsrättens beslut genomförs,
  • att säkerställa att revisionsrättens avdelningar, däribland avdelningarna för protokoll och besök, kommunikation, rättsliga frågor och intern revision, fungerar som de ska och att revisionsrättens olika verksamheter är välskötta,
  • att utse en person som företräder revisionsrätten i tvistemål samt
  • att företräda revisionsrätten i alla förbindelser med omvärlden och i dess förbindelser med de andra EU-institutionerna.
• Revisionsrätten har en generalsekreterare, som är ansvarig för den dagliga driften av institutionens sekretariat samt för administration, finanser och stöd, personal, informationsteknik och översättning.
• Revisionsrätten utgörs även av avdelningar och kommittéer.
  • Avdelningarna antar yttranden, särskilda rapporter och särskilda årsrapporter. De gör också i ordning årsrapporterna om EU:s budget, som sedan antas av revisionsrätten.
  • Kommittéerna (t.ex. den administrativa kommittén och revisionskommittén) behandlar administrativa ärenden och beslut i frågor om kommunikation och strategi.

Revisionsrättens uppgifter

• Revisionsrätten är EU:s oberoende externa revisor. Dess rapporter och yttranden är en viktig del av EU:s ansvarskedja. De används för att ställa de som ansvarar för att genomföra EU:s politik och program till svars: kommissionen, andra EU-institutioner och EU-organ samt myndigheter i medlemsstaterna.
• Revisionsrätten varnar för risker, avger revisionsförklaringar, pekar ut brister och god praxis samt vägleder beslutsfattare och lagstiftare i hur de kan förbättra förvaltningen av EU:s politik och program.

Revisioner

Revisionsrättens revisioner

• bygger på dokumentation och genomförs vid behov på plats i de andra EU-institutionerna,
• utförs på plats hos varje organisation som förvaltar inkomster eller utgifter på EU:s vägnar samt
• utförs i medlemsstaterna och i länder världen över, bland annat på plats hos varje fysisk eller juridisk person som tar emot betalningar från EU:s budget.

I sin roll som EU:s externa revisor samarbetar revisionsrätten med de nationella myndigheterna och EU:s institutioner. Dessutom kan revisionsrätten begära ut all information den behöver för att utföra sin uppgift från EU:s institutioner och organ, organisationer som tar emot betalningar från EU:s budget eller nationella revisionsinstitutioner.

Strategi och arbetsprogram

• För att ligga i framkant när det gäller utvecklingen av revision i den offentliga sektorn planerar revisionsrätten sin strategiska utveckling och sina revisionsprioriteringar i förväg. Dess viktigaste mål fastställs i fleråriga strategier.
• Varje år antar revisionsrätten ett arbetsprogram med en förteckning över dess prioriteringsområden när det gäller revisionsuppgifter. Revisionsrättens ordförande offentliggör och presenterar programmet för Europaparlamentets budgetkontrollutskott.

Årligt ansvarsfrihetsförfarande

• Revisionsrätten har inga dömande befogenheter och därför ingen behörighet att ålägga sanktioner. Efter varje avslutat räkenskapsår gör revisionsrätten upp en årsrapport som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. Denna rapport behandlar hur de behöriga myndigheterna förvaltar EU:s budget och de europeiska utvecklingsfonderna. Den är en grundläggande del i Europaparlamentets process för att fatta beslut om att bevilja kommissionen ansvarsfrihet för budgeten.
• Revisionsrätten ger också rådet och parlamentet en revisionsförklaring om kontonas tillförlitlighet, där det också intygas att budgeten har använts väl och i enlighet med reglerna och förordningarna. Revisionsrätten kan dessutom när som helst lämna in iakttagelser i specifika frågor, i synnerhet i form av särskilda rapporter, eller se över rapporter och framlägga yttranden när den är skyldig enligt lag att göra detta, på begäran av någon av de andra EU-institutionerna eller på eget initiativ.
• Revisionsrätten beslutar om att anta årsrapporten vid formella sammanträden genom majoritetsbeslut. Såvida revisionsrätten inte beslutar något annat är dess sammanträden inte offentliga. Institutionen kan också från fall till fall besluta att anta beslut genom skriftligt förfarande.
• Revisionsrätten rapporterar om avvikelser i användningen av EU-medel och hänvisar eventuella fall av misstänkt bedrägeri som den upptäcker vid sina revisioner till Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) eller till Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo).