Narkotikaprekursorer: åtgärder inom EU

Med denna förordning harmoniserar den europeiska unionen (EU) åtgärder för kontroll och övervakning av ämnen som ofta används vid olaglig framställning av narkotika eller psykotropa ämnen. Syftet är att förhindra att dessa ämnen kommer på avvägar.

RÄTTSAKT

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 273/2004 av den 11 februari 2004 om narkotikaprekursorer [se anknytande rättsakter].

SAMMANFATTNING

En effektiv kontroll av kemiska produkter som används vid olaglig framställning av narkotika och psykotropa ämnen är ett viktigt redskap för att bekämpa narkotikahandeln. Det finns dock även lagliga och berättigade industriella användningsområden för dessa produkter, som kallas prekursorer. Det finns därför anledning att erkänna och skydda den lagliga handeln med dessa ämnen, samtidigt som man förhindrar att ämnena kommer på avvägar och används för olagliga ändamål.

Målsättningen är att nå en balans mellan att göra insatser som syftar till att stoppa den olagliga framställningen av narkotika och att undvika hinder för den lagliga handeln med kemiska produkter.

Kontroll av prekursorer

Denna förordning upprättar harmoniserade åtgärder för kontroll och övervakning inom den europeiska unionen (EU) av vissa kemiska ämnen som ofta används vid olaglig tillverkning av narkotika. I förordningen definieras begreppet ”förtecknat ämne” * i enlighet med artikel 12 i FN:s konvention (se nedan). För dessa förtecknade ämnen innehåller förordningen bestämmelser om tillstånd, kundförsäkringar och märkning. Ett övervakningsförfarande ska förhindra att det uppstår hinder för den fria handeln med dessa ämnen EU-länder emellan.

I förordningen definieras även begreppet ”icke förtecknat ämne” *, i enlighet med artikel 12 i FN:s. Kommissionen drar upp riktlinjer som fastställer ett smidigare kontrollsystem för dessa ämnen jämfört med det system som tillämpas på förtecknade ämnen.

Enligt förordningen ska alla ekonomiska aktörerb * omedelbart underrätta de behöriga myndigheterna om omständigheter som tyder på att ämnena kan komma att användas för olaglig framställning av narkotika eller psykotropa ämnen, till exempel ovanliga beställningar eller transaktioner som rör förtecknade ämnen före utsläppandet på marknaden *.

Krav på de ekonomiska aktörerna

Vissa krav ställs på de ekonomiska aktörer som vill bedriva handel med de ämnen som klassificeras som prekursorer (kategori 1 eller 2 i bilaga I). De ekonomiska aktörerna ska

• utse en person som är ansvarig för handeln och anmäla hans eller hennes namn och kontaktuppgifter till de behöriga myndigheterna,
• uppge adressen till de lokaler där de tillverkar ämnen eller handlar med dem (för kategori 2),
• ansöka hos behöriga myndigheter om ett tillstånd att inneha ämnena i kategori 1 (apotek, apotek för veterinärmedicin, vissa typer av offentliga myndigheter och krigsmakten beviljas särskilda tillstånd),
• se till att deras kunder undertecknar en försäkran där användningsområdet för ämnet framgår,
• leverera de förtecknade ämnena enbart till de fysiska eller juridiska personer som har ett tillstånd för innehav av sådana ämnen (för kategori 1),
• före leverans förse de förtecknade ämnena med etiketter med ämnets namn, kvantitet och vikt, leverantörens respektive mottagarens namn och adress.

För ämnena i kategori 2 är kraven mindre stränga än de för kategori 1 för att förebygga att det uppstår onödiga handelshinder, i synnerhet när de aktuella kvantiteterna inte överstiger de gränsvärden som anges i bilaga II.

Med hjälp av en kommitté ansvarar kommissionen för att ständigt utveckla och anpassa en förteckning över ämnen som omfattas av kontrollen. EU-länderna ska sprida förteckningen till alla ekonomiska aktörer.

Förordningen upphäver rådets direktiv 92/109/EEG, kommissionens direktiv 93/46/EEG, 2001/8/EG och 2003/101/EG, samt kommissionens förordningar (EG) nr 1485/96 och (EG) nr 1533/2000.

Bakgrund: åtgärder inom EU och internationella åtgärder i kampen mot narkotikan

EU godkände 1990, genom rådets beslut 90/611/EEG, FN:s konvention mot avledning av narkotika och psykotropa ämnen. I artikel 12 i FN:s konvention ställs krav på åtgärder för att övervaka tillverkning och distribution av prekursorer. När det gäller internationella åtgärder, dvs. övervakning av handeln med prekursorer mellan EU:s medlemsländer och länder utanför EU, uppfylls kraven i konventionens artikel 12 genom rådets förordning (EEG) nr 111/2005.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Rapport från kommissionen till rådet och Europaparlamentet i enlighet med artikel 16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 273/2004 av den 11 februari 2004 och artikel 32 i rådets förordning (EG) nr 111/2005 vad gäller genomförandet av gemenskapens lagstiftning om övervakning och kontroll av handeln med narkotikaprekursorer och hur denna lagstiftning fungerar [KOM(2009) 709 slutlig – Ej offentliggjord i EUT]. Denna rapport utvärderar hur förordningarna (EG) nr 273/2004 (ovan) och 111/2005 har genomförts samt hur de fungerar.

Baserat på de uppgifter som inkommit från EU-länder fastslår kommissionens utvärdering att det juridiska ramverket för att kontrollera handel i allmänhet erbjuder åtgärder som är proportionerliga för att förebygga olaglig användning av narkotikaprekursorer utan att den lagliga handeln hindras. Det väl fungerande samarbetet mellan ekonomiska aktörer och behöriga myndigheter har bidragit mycket till detta. Vidare kompletterar EU:s riktlinjer för kemikalieindustrin detta juridiska ramverk väl, tillsammans med en ny e-kurs för ekonomiska aktörer.

EU-länder har framgångsrikt tillämpat det gemensamma tillståndssystemet för prekursorer i kategori 1, och det fungerar effektivt både för de behöriga myndigheterna och för industrin. Registreringskraven för prekursorer i kategori 2 kan dock ha vissa svaga punkter när det gäller att korrekt kontrollera och förhindra avledning av dessa ämnen vid handel. Dessutom tolkas vissa bestämmelser olika av EU-länderna (t.ex. beträffande kundförsäkran eller kriterier för när produkter ska betraktas som blandningar). Andra problem är den otillräckliga graden av rapportering från ekonomiska aktörer till behöriga myndigheter, och vissa aspekter av lagstiftningen om den yttre handeln, såsom bristande flexibilitet i tidsbegränsningarna för underrättelser före export och avsaknaden av förenklade tillståndsförfaranden.

Rapporten innehåller därför följande rekommendationer:

• utveckla den harmoniserade tillämpningen av det juridiska ramverket i EU-länderna,
• ärskilt genom utbyte av bästa praxis,
• förbättra rapporteringen, till exempel genom att tvinga ekonomiska aktörer att rapportera till behöriga myndigheter med högre frekvens,
• möjligen modifiera den befintliga lagstiftningen för att stärka kontrollen av prekursorer i kategori 2,
• stärka kontrollen av farmaceutiska preparat/läkemedel som innehåller efedrin eller pseudoefedrin som transiteras genom EU,
• ändra kraven i förfarandet för att uppnå en nivå på kontrollerna som är proportionerlig mot risken för avledning.

Kommissionens förordning (EG) nr 1277/2005 av den 27 juli 2005 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 273/2004 av den 11 februari 2004 om narkotikaprekursorer och för rådets förordning (EG) nr 111/2005 av den 22 december 2004 om regler för övervakning av handeln med narkotikaprekursorer mellan gemenskapen och tredjeländer [Europeiska unionens officiella tidning, L 202 av den 3 augusti 2005]. Förordningen fastställer tillämpningsföreskrifterna för de nämnda förordningarna när det gäller ansvarig person, tillstånd för och registrering av marknadsaktörer, tillhandahållande av uppgifter, underrättelse före export samt export- och importtillstånd i fråga om narkotikaprekursorer.

Senast ändrat den 24.02.2011