System för att skydda euron mot förfalskning

VIKTIGA PUNKTER

Tillämpningsområde

Genom rådets förordning (EG) nr 1339/2001 utökas förordningens omfattning så att den även täcker medlemsstater utanför euroområdet.

Huvudinslag i systemet för skydd av euron

• Tekniska uppgifter om förfalskade eurosedlar och euromynt överförs systematiskt av medlemsstaternas myndigheter (huvudsakligen nationella centralbanker) till ECB. ECB ansvarar för lagring och hantering av dessa.
• Medlemsstaternas myndigheter måste göra det möjligt för sina nationella analyscentrum att undersöka misstänkta förfalskade sedlar, och för sina nationella centrum för myntanalys att undersöka misstänkta mynt. Dessa organ måste skicka alla nya typer av misstänkta sedlar till ECB, och alla nya typer av misstänkta mynt till det europeiska tekniska och vetenskapliga centrumet (ETSC).
• Kreditinstitut, andra leverantörer av betalningstjänster och andra institutioner som behandlar och distribuerar sedlar och mynt till allmänheten har vissa skyldigheter. Medlemsstaterna måste ordna med verkningsfulla, proportionerliga och avvärjande straffåtgärder som gäller för institutioner som inte uppfyller sina skyldigheter.
• Samarbete (bland annat via Periklesprogrammet, som inrättats i enlighet med förordning (EU) nr 2021/840) sker mellan de relevanta myndigheterna i EU-länderna (i synnerhet de nationella centralbyråer som är inrättade enligt den internationella konventionen för bekämpande av penningförfalskning), ECB, kommissionen samt Europol.
• Information om fall av förfalskning av euron centraliseras nationellt och överlämnas till Europol.
• Systemet omfattar också samarbete med länder utanför EU och internationella organisationer, inklusive den internationella kriminalpolisorganisationen (Interpol).

Medlemsstaterna måste vidarebefordra förteckningen över myndigheter som de utser som behöriga att identifiera förfalskade sedlar och mynt till kommissionen och ECB.

Europeiska kommissionen inrättade expertgruppen mot förfalskning av euron för att:

• bistå vid utarbetandet av förslag för rättsakter eller politiska initiativ som avser förfalskning av sedlar och mynt,
• samarbeta nära med Kommissionen, medlemsstaterna, ETSC, ECB och Europol,
• utbyta information och etablera bästa praxis angående hur förfalskningar av euron ska förebyggas och motverkas, samt analysera vilka följder förfalskningar har,
• bistå kommissionen med råd om genomförandet av förordning (EG) nr 1338/2001 och Periklesprogrammet.