EU:s utsläppshandelssystem

VIKTIGA PUNKTER

Utsläppshandelssystemets nuvarande (och fjärde) fas pågår under perioden 2021–2030. Under denna period har EU satt upp ett nytt, högre mål för att minska utsläppen av växthusgas med 62 % jämfört med 2005 års nivåer.

Systemet gäller för

• kraftverk,
• en rad olika energiintensiva industrisektorer,
• flygningar inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och avgående flygningar till Schweiz och Förenade kungariket,
• sjötransport (överlämnandeskyldigheter kommer att införas gradvis mellan 2024 och 2026),
• utsläpp av
  • koldioxid (CO₂)
  • dikväveoxid,
  • perfluorkolväten,
  • metan.

Ett nytt separat, fristående utsläppshandelssystem har inrättats för att omfatta byggnader, vägtransporter och bränslen för ytterligare sektorer som motsvarar industriverksamhet som inte omfattas av det befintliga utsläppshandelssystemet.

Utsläppsrätter

• Sedan den 1 januari 2005 måste verksamhetsutövare inom all verksamhet som omfattas av lagstiftningen varje år överlämna ett lämpligt antal utsläppsrätter för att täcka sina växthusgasutsläpp från föregående år (ett utsläpp per ton koldioxid (CO₂) eller motsvarande mängd andra kraftfulla växthusgaser).
• Det totala antalet utsläppsrätter som utfärdas i EU har minskat gradvis varje år: med 1,74 % mellan 2013 och 2020 och med 2,2 % mellan 2021 och 2023. Mellan 2024 och 2027 kommer det antalet att minska med 4,3 % per år och från 2028 med 4,4 % per år.
• Systemet med gratis utsläppsrätter har reviderats för att ta itu med problemet med koldioxidläckage² genom att fokusera på sektorer som riskerar att flytta sin produktion utanför EU. I detta avseende gäller följande:
  • Gratis utsläppsrätter kommer gradvis att fasas ut på grundval av högre minskningsnivåer.
  • En mekanism för koldioxidjustering vid gränserna (som kallas CBAM, Carbon Border Adjustment Mechanism) har inrättats (detta är ett system för koldioxidprissättning som gäller för energiintensiva produkter som importeras till EU – gratis tilldelning i utsläppshandelssystemet fasas ut gradvis fram till 2034 för de sektorer som omfattas av mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna).

Luftfartssektorn

• Fram till slutet av 2026 kommer EU:s koldioxidprissättning att gälla för flygningar inom the EU/EES EU/EES och för avgående flygningar till Schweiz och Storbritannien, vilket innebär att det nuvarande begränsade geografiska området för den internationella tillämpningen av bestämmelserna bibehålls. Senast den 1 juli 2026 måste Europeiska kommissionen lägga fram en rapport med en bedömning av miljöintegriteten hos det system för kompensation och minskning av koldioxidutsläpp för internationell luftfart (Corsia) som inrättats av Internationella civila luftfartsorganisationen. Rapporten måste åtföljas av ett lagstiftningsförslag som behåller eller utvidgar tillämpningsområdet för utsläppshandelssystemet till att omfatta avgående flygningar mot bakgrund av Corsias miljöintegritet och ambition i förhållande till Parisavtalets mål. Corsia kommer att tillämpas på utomeuropeiska flygningar till och från länder som deltar i Corsia.
• De uppdaterade reglerna påskyndar genomförandet av principen om att förorenaren betalar³ genom att gradvis fasa ut gratis utsläppsrätter för luftfartssektorn med full auktionering 2026.
• Från och med den 1 januari 2024 till och med den 31 december 2030 kommer 20 miljoner utsläppsrätter att reserveras som ett incitament för luftfartygsoperatörer att avstå från att använda fossila bränslen.

• För att genomföra detta incitament fastställer delegerad förordning (EU) 2025/723 detaljerade regler för den årliga beräkningen av prisskillnaderna mellan berättigade hållbara flygbränslen och fossilt fotogen samt för tilldelningen av utsläppsrätter till flygbolag som använder dessa bränslen:
  • Mekanismen, värd runt 1,6 miljarder euro, bidrar till att överbrygga kostnadsklyftan mellan fossila och berättigade hållbara bränslen.
  • Flygbolagen måste rapportera sin bränsleanvändning senast den 31 mars, varefter kommissionen publicerar skillnader i bränslepriser senast den 31 maj och tilldelar ersättningar senast den 31 augusti varje år.

Separat utsläppshandelssystem för byggnader, vägtransporter och ytterligare sektorer

För att ge incitament till utsläppsminskningar inom vägtransport- och byggnadssektorerna – som inte omfattades av det befintliga utsläppshandelssystemet ETS – kom medlagstiftarna överens om att från och med 2027 inrätta ett separat men parallellt utsläppshandelssystem – kallat ETS2 – för utsläpp från bränslen som förbränns i de relevanta sektorerna. Till skillnad från det befintliga utsläppshandelsystemet ETS riktar det så kallade ETS2-systemet regleringen uppströms, dvs. mot dem som är skyldiga att betala punktskatter på energi (t.ex. skatteupplag och bränsleleverantörer) och inte mot slutkonsumenterna av bränsle. Reglerade enheter som omfattas av ETS2 bör överlämna utsläppsrätter för sina kontrollerade utsläpp som motsvarar de mängder bränslen som de har frisläppt för konsumtion. Även om överlämnande av utsläppsrätter enligt ETS2 kommer att inledas först 2028 för 2027 års utsläpp kommer övervakningen och rapporteringen av utsläpp att inledas den 1 januari 2025. Utsläppsrätterna i ETS2 kommer inte att vara fungibla med utsläppsrätter som handlas i det befintliga utsläppshandelssystemet och kommer endast att släppas ut på marknaden genom auktionering (ingen gratis tilldelning). Det totala antalet utsläppsrätter som utfärdas i ETS2 kommer att minskas årligen med 5,10 % i början av systemet och med 5,38 % från och med 2028.

Mekanismer för koldioxidsnål finansiering

• Moderniseringsfonden stödjer modernisering av investeringsprojekt inom energisektorn och energisystemen i vidare bemärkelse i EU:s medlemsstater vars bruttonationalprodukt per capita till marknadspris 2013 understeg 60 % av genomsnittet i EU. Tre medlemsstater med lägre inkomster vars bruttonationalprodukt per capita till marknadspris var lägre än 75 % av EU-genomsnittet från 2016 till 2018 har lagts till.
• Innovationsfonden stödjer demonstration av innovativ teknik och banbrytande innovation inom sektorer som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem, bland annat innovativa förnybara energikällor, avskiljning och användning av koldioxid samt energilagring med ett större fokus på utveckling av ny teknik.
• Den sociala klimatfonden, som inrättades genom förordning (EU) 2023/955 (se sammanfattning), kommer att åtfölja införandet av koldioxidpriset inom byggnads- och vägtransportsektorerna och tillhandahålla särskilda medel till medlemsstaterna för att stödja de mest drabbade utsatta grupperna, särskilt hushåll som är drabbade av energi- eller transportfattigdom och mikroföretag.

Medlemsstaternas roll

Medlemsstaterna är ansvariga för följande uppgifter:

• utfärda utsläppsrätter,
• säkerställa att verksamhetsutövare, luftfartygsoperatörer, rederier och reglerade enheter övervakar och rapporterar sina utsläpp årligen och överlämnar ett antal utsläppsrätter som motsvarar deras totala utsläpp under det föregående kalenderåret,
• auktionera ut alla utsläppsrätter som inte tilldelas gratis eller placeras i en reserv för marknadsstabilitet,
• besluta hur inkomster från auktionerna ska användas för klimatmässiga, energirelaterade och sociala ändamål,
• förse kommissionen med en årlig rapport om tillämpningen av lagstiftningen,
• se till att utsläppsrätter kan överföras mellan anläggningar i EU och till länder utanför EU där utsläppsrätterna erkänns,
• fastställa effektiva påföljder för eventuella överträdelser av lagstiftningen.

Regler om auktionering av utsläppsrätter

• En delegerad akt, förordning (EU) 2023/2830, kompletterar direktiv 2003/87/EG och fastställer reglerna för tidsplanering, administration och andra aspekter av auktionering av utsläppsrätter. Den upphäver och ersätter de regler som tidigare fastställts i förordning (EU) nr 1031/2010, med beaktande av de nya regler och inslag som införts i direktiv 2003/87/EG, såsom utvidgningen av tillämpningsområdet för det befintliga utsläppshandelssystemet till att omfatta sjötransporter och införandet av ett nytt och separat utsläppshandelssystem för byggnader, vägtransporter och industriell verksamhet som inte omfattas av det befintliga utsläppshandelssystemet.
• I delegerad förordning (EU) 2023/2830 behandlas följande aspekter:
  • utformningen av auktioner (auktionerade produkter, auktionsformat, inlämnande och tillbakadragande av bud, auktionspris och förfarande om flera anbud är lika),
  • auktionskalendrar (tidsplanering, frekvens och fördelning av volymen av utsläppsrätter, omständigheter som hindrar auktioner från att äga rum, årliga volymer av auktionerade utsläppsrätter),
  • tillträde till auktionerna,
  • utnämning av auktionsförrättare och tillhörande uppgifter,
  • auktionering av utsläppsrätter för innovationsfonden, moderniseringsfonden, faciliteten för återhämtning och resiliens och sociala klimatfonden,
  • förfaranden för annullering av utsläppsrätter,
  • utnämning av en gemensam auktionsplattform och tjänster som plattformen tillhandahåller till medlemsstaterna och kommissionen,
  • utnämning och uppgifter för fristående auktionsplattformar (om en medlemsstat inte deltar i utnämningen av den gemensamma auktionsplattformen),
  • rapportering om transaktioner,
  • betalning och överföring av auktionsintäkter,
  • leverans av auktionerade utsläppsrätter,
  • förvaltning av säkerheter,
  • avgifter och kostnader,
  • auktionsövervakning, korrigerande åtgärder och sanktioner,
  • transparens och sekretess.

Kommissionens roll

Kommissionen

• lägger fram en årsrapport för Europaparlamentet och Europeiska unionens råd om hur EU:s utsläppshandelssystem och tillhörande klimat- och energipolitik genomförs,
• har befogenhet att fastställa de tekniska regler som behövs för att genomföra grundläggande lagstiftning,
• för ett oberoende register och en transaktionsförteckning över ägande, utfärdande, överlåtelse och annullering av utsläppsrätter.

Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten lägger årligen fram en bedömning av hur EU:s koldioxidmarknader fungerar.