Energistadgefördraget och energistadgeprotokollet

VIKTIGA PUNKTER

De viktigaste klausulerna i energistadgefördraget gäller skydd av investeringar, handel med energimaterial och energiprodukter, transitering och tvistlösning.

Handel, investeringar och skydd

Fördragets bestämmelser omfattar följande:

• Främjande av tillträde till internationella marknader på affärsmässiga villkor och i allmänhet för att utveckla en öppen och konkurrensutsatt marknad för energimaterial och energiprodukter.
• Skydd av utländska investeringar på grundval av en behandling som inte är mindre förmånlig än den som beviljas genom de bästa nationella investeringsvillkoren samt mot viktiga icke-kommersiella risker.
• Arbete för att minska snedvridning av marknaden och hinder för konkurrens inom ekonomisk verksamhet på energiområdet.
• Säkerställande av tillförlitliga gränsöverskridande energitransiteringsflöden genom rörledningar, nät och andra transportformer.
• Erkännande av vikten av öppna kapitalmarknader för att främja tillgången på kapital för finansiering av handel med energimaterial och energiprodukter och investeringar i ekonomisk verksamhet inom energisektorn.
• Främjande och skapande av stabila, rättvisa och klara villkor för andra parters investerare för investeringar inom det område som omfattas av fördraget.

Suveränitet över energiresurser

Genom fördraget erkänns ländernas suveräna rättigheter över energiresurser och bekräftas på nytt att dessa måste utövas i enlighet med internationell rätt, utan att det allmänna målet att främja tillgången till energiresurser och deras prospektering och utveckling på kommersiell basis påverkas.

Miljöaspekter

• De fördragsslutande parterna är överens om att främja energieffektivitet och försöker minimera energiproduktionens och energianvändningens miljöpåverkan.
• Den som förorenar ska i princip bära kostnaderna för föroreningen, även för gränsöverskridande föroreningar, utan att investeringar i energicykeln eller den internationella handeln snedvrids.

Öppenhet

De fördragsslutande parterna måste utse minst ett informationskontor som önskemål om information om lagar, förordningar, domstolsbeslut och allmänna administrativa beslut som rör energimaterial och energiprodukter kan ställas till.

Tvistlösning

Fördraget innehåller bestämmelser för att lösa tvister mellan deltagande stater på diplomatisk väg och vid ad hoc-skiljedomstolar och – när det gäller investeringar – mellan investerare och värdstaterna. Om en investerartvist inte kan lösas i godo inom tre månader kan investerarna välja att hänskjuta den för lösning

• till allmänna domstolar eller förvaltningsdomstolar,
• i överensstämmelse med något tidigare överenskommet förfarande för tvistlösning, eller
• genom internationell skiljedom eller förlikning.

Signatärer, energistadgekonferensen, protokoll och förklaringar

• Signatärer av fördraget är bland annat EU-länderna och regionala organisationer för ekonomisk integration (såsom EU), som åtar sig att följa fördragets principer om öppna och icke-diskriminerande energimarknader.
• Parterna möts regelbundet i energistadgekonferensen, där varje part har rätt att ha en företrädare. Ordinarie möten hålls med mellanrum som beslutas av stadgekonferensen. Den får också lämna bemyndigande till förhandlingar om protokoll och förklaringar till energistadgan i syfte att uppfylla stadgans mål och principer.

Undantag

Parterna får inte göra några handelsrelaterade investeringar som är oförenliga med 1994 års allmänna tull- och handelsavtal (GATT) genom vilket Världshandelsorganisationen (WTO) inrättades, och ingenting i fördraget undantar WTO-medlemmar från avtalet.

Fördraget hindrar inte någon signatär från att genomföra åtgärder som

• är nödvändiga för att skydda människors, djurs eller växters liv eller hälsa,
• är avgörande för att anskaffa eller distribuera energimaterial och energiprodukter där det råder brist på tillgång av externa orsaker,
• är utformade för att gynna investerare som tillhör ursprungsbefolkning eller socialt eller ekonomiskt missgynnade individer eller grupper.

Energistadgeprotokollet

Protokollet antogs i enlighet med fördraget. Till dess syften hör att

• främja en energieffektivitetspolitik som är förenlig med hållbar utveckling,
• skapa förutsättningar för producenter och konsumenter att använda energi på ett effektivt sätt och med respekt för miljön,
• främja samarbete om energieffektivitet,
• utarbeta strategier för energieffektivitet och rättsliga och regleringsmässiga ramar för att främja verkningsfulla marknadsmekanismer, inbegripet marknadsstyrd prissättning.

Internationella energistadgan

En ny internationell energistadga antogs och undertecknades 2015 av över 65 länder och organisationer, bland annat av EU och alla EU-länder. Syftet med denna nya stadga är att engagera så många nya länder som möjligt som är villiga att samarbeta på energiområdet och som erkänner vikten av energitrygghet för länder som producerar, transiterar och konsumerar energi. Den nya stadgan bygger vidare på och moderniserar energistadgan från 1991.