I förordning (EG) nr 862/2007 fastställs EU-regler för insamling och sammanställning av statistik om migration (utvandring1 och invandring2), internationellt skydd (asyl), laglig och olaglig migration3 samt återvändanden från EU och Efta-länderna.
Genom förordning (EU) 2020/851 införs regler om ytterligare statistik som ska samlas in av Eurostat och regler om pilotstudier för att testa genomförbarheten för nya uppgiftsinsamlingar eller uppdelningar inom ramen för förordning (EG) nr 862/2007. De nya reglerna införs för att se till att det finns tillförlitlig, relevant och aktuell statistik om migration och internationellt skydd till stöd för den europeiska migrationsagendan.
VIKTIGA PUNKTER
Statistikkrav
I förordningen anges statistikkraven för olika kategorier av uppgifter:
När det gäller internationell migration måste EU-länderna förse Eurostat med statistik om
invandrare som flyttar till deras territorier,
utvandrare som flyttar från deras territorier,
stadigvarande bosatta på deras territorier,
personer som har fått nationellt medborgarskap.
När det gäller uppehållstillstånd och bosatta personer som är medborgare i länder utanför EU måste EU-länderna förse Eurostat med statistik om
utfärdade uppehållstillstånd, uppehållstillstånd efter ändrad invandringsstatus eller ändrat skäl för vistelse samt uppehållstillstånd för längre vistelse,
antalet giltiga uppehållstillstånd och uppehållstillstånd för längre vistelse.
När det gäller internationellt skydd måste EU-länderna förse Eurostat med statistik om
personer som ansöker om internationellt skydd, inbegripet förstagångsansökningar och efterföljande ansökningar,
ensamkommande barn som ansöker om internationellt skydd,
ansökningar om internationellt skydd som väntar på behandling,
återkallade asylansökningar,
ansökningar som behandlas enligt ett påskyndat förfarande,
sökande som får del av materiella mottagningsvillkor (hjälp med inkvartering, mat och kläder),
avvisade ansökningar om internationellt skydd,
beviljanden av flyktingstatus, status som skyddsbehövande i övrigt, skydd av humanitära skäl enligt nationell lagstiftning och tillfälligt skydd,
framställningar och begäranden om omprövning, beslut och överföringar enligt Dublin III-förordningen,
personer som deltar i program för vidarebosättning4.
När det gäller förebyggande av olagliga inresor och vistelser samt återvändande måste EU-länderna förse Eurostat med statistik om
icke-EU-medborgare som har vägrats inresa vid de yttre gränserna,
icke-EU-medborgare som olagligen har vistats på deras territorier,
administrativa eller rättsliga beslut som ålägger en skyldighet att lämna deras territorier,
icke-EU-medborgare som återsänds efter beslut om utvisning.
Datakällor
Statistiken bygger på ett antal källor, däribland följande:
Register över administrativa och rättsliga åtgärder.
Register över personer eller som rör administrativa åtgärder.
Folkräkningar.
Urvalsundersökningar.
Statistiken delas i allmänhet upp efter ålder, kön och medborgarskap. Migrationsuppgifter samlas dock också in för andra kategorier, t.ex. skäl för utfärdande av uppehållstillstånd, födelseland och tidigare eller nästa bosättningsland.
Pilotstudier
Genom ändringsförordning (EU) 2020/851 införs pilotstudier för att testa genomförbarheten för nya uppgiftsinsamlingar eller uppdelningar inom ramen för förordning (EG) nr 862/2007.
Nationella institut kan få ekonomiska bidrag från EU:s budget för att
utveckla nya metoder för statistik om migration och internationellt skydd,
utarbeta eller genomföra nya uppgiftsinsamlingar och uppdelningar, vilket också kan omfatta uppgradering av datakällor och it-system, för en period på upp till fem år.
Genomförande
Europeiska kommissionen lägger fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om genomförandet av förordningen vart tredje år. I 2018 års rapport konstaterades tydliga förbättringar av uppgifternas tillgänglighet, fullständighet, kvalitet och aktualitet.
Utvandring (emigration): när en person som tidigare varit bosatt i ett EU-land byter bosättningsland under en period som varar, eller förväntas vara, i minst tolv månader.
Invandring (immigration): när en person bosätter sig i ett EU-land eller i ett land utanför EU under en period som varar, eller förväntas vara, i minst tolv månader.
Olaglig migration: förflyttningar av personer över gränserna som inte sker enligt de administrativa eller rättsliga reglerna i ursprungs-, transit- eller mottagarlandet.
Vidarebosättning: överföring av icke-EU-medborgare till ett EU-land där de får bosätta sig för att få internationellt skydd.
HUVUDDOKUMENT
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 862/2007 av den om gemenskapsstatistik över migration och internationellt skydd och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 311/76 om utarbetande av statistik beträffande utländska arbetstagare (EUT L 199, , s. 23).
Fortlöpande ändringar av förordning (EU) nr 862/2007 har införlivats i originaltexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.
ANKNYTANDE DOKUMENT
Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av förordning (EG) nr 862/2007 om gemenskapsstatistik över migration och internationellt skydd (COM (2018) 594 final, ).
Kommissionens förordning (EU) nr 351/2010 av den om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 862/2007 om gemenskapsstatistik över migration och internationellt skydd, när det gäller definition av kategorierna grupper av födelseland, grupper av länder för tidigare stadigvarande bosättning, grupper av länder för nästa stadigvarande bosättning och grupper av medborgarskap (EUT L 104, , s. 37).
Kommissionens förordning (EU) nr 216/2010 av den om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 862/2007 om gemenskapsstatistik över migration och internationellt skydd, med avseende på indelning av skälen för uppehållstillstånd (EUT L 66, , s. 1).