Underhållsskyldighet

VIKTIGA PUNKTER

Förordningen gäller för underhållsskyldighet som har sin grund i

• familjeförhållande,
• släktskapsförhållande,
• äktenskaps- eller svågerlagsförhållande.

Behörighet

• Behörighet för att avgöra mål om underhållsskyldighet ligger hos
  • domstolen i den ort där svaranden eller den underhållsberättigade vanligtvis bor, eller
  • den domstol som är behörig att pröva en talan angående någons rättsliga status (t.ex. en skilsmässa) eller om föräldraansvar, om frågan om underhåll har samband med den talan (såvida inte behörigheten endast grundar sig på den ena partens medborgarskap).
• Parterna får på vissa villkor träffa avtal om den eller de domstolar i en medlemsstat i Europeiska unionen (EU) som ska vara behöriga att avgöra tvisten, såvida tvisten inte avser en underhållsskyldighet gentemot ett barnunder 18 år.
• När svaranden går i svaromål vid en domstol i en medlemsstat är denna domstol behörig, om inte den underhållsskyldige bestrider dess behörighet.
• Om inget av ovanstående villkor uppfylls kan talan, på vissa villkor, väckas i en domstol i en medlemsstat som båda parterna kommer ifrån.
• I de fall då inget av ovanstående villkor uppfylls kan talan väckas i en domstol i en medlemsstat med vilken ärendet har en tillräcklig koppling, såvida inte ett förfarande rimligen kan inledas i ett land med vilket tvisten har nära anknytning.
• Så länge den underhållsberättigade fortsätter att bo i den medlemsstat där domen om underhållsskyldigheten meddelades kan inte den underhållsskyldige, utom vid vissa undantag, inleda ett förfarande i syfte att ändra domen i en annan medlemsstat. Den underhållsberättigade kan dock godkänna att tvisten avgörs av en annan domstol.
• Om talan väcks vid domstolar i olika medlemsstater rörande samma sak och målen gäller samma parter ska behörighet ligga hos den första domstol där talan väcktes.
• Oavsett vilken domstol som är behörig att pröva målet i sak kan interimistiska åtgärder och säkerhetsåtgärder begäras hos domstolar i alla medlemsstater.

Erkännande och verkställighet av domar

• En dom om underhållsskyldighet i en medlemsstat ska erkännas av en annan medlemsstat utan några särskilda förfaranden.
• De allra flesta medlemsstaterna, utom Danmark, är bundna till Haagprotokollet av den 23 november 2007 om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet.
• Om domen har meddelats i en medlemsstat som är bunden av 2007 års Haagprotokoll finns det ingen möjlighet att motsätta sig dess erkännande Detta gäller endast om medlemsstaten var bunden av Haagprotokollet i början av förfarandet.
• Om domen har meddelats i en medlemsstat som inte är bunden av 2007 års Haagprotokoll kan dess erkännande vägras i vissa fall. Domen kan endast verkställas i en annan medlemsstat om en verkställbarhetsförklaring har erhållits i den medlemsstaten. Detta gäller även situationer där det ursprungliga domstolsförfarandet inleddes innan underhållsförordningen började gälla (18 juni 2011), men inte innan den medlemsstaten var bunden av Bryssel I-förordningen (förordning (EG) nr 44/2001).
• I samtliga fall kan ursprungsdomstolen förklara en dom interimistiskt verkställbar. När domen ska verkställas i en annan medlemsstat än den som den ursprungligen meddelades i styrs verkställigheten av tillämplig lag i den medlemsstaten.
• En dom som har meddelats i en medlemsstat får inte omprövas i sak i den medlemsstat där erkännande, verkställbarhet eller verkställighet begärs
• Fri rättshjälp för ansökningar avseende en förälders underhållsskyldighet mot ett barn under 21 år kan ges på begäran, så länge ansökningarna görs genom centralmyndigheter.

Centralmyndigheter

• Alla medlemsstater ska utse en centralmyndighet med uppgift att hjälpa parterna i upprättandet och indrivandet av underhåll. De ska bland annat översända och ta emot ansökningar fastställda i förordningen och vidta alla nödvändiga åtgärder för att införa eller underlätta införandet av nödvändiga förfaranden.
• Centralmyndigheterna ska samarbeta med varandra, främja samarbete mellan behöriga myndigheter i sitt land och söka lösningar på de svårigheter som kan uppstå vid tillämpningen av denna förordning. I detta syfte bör de använda det europeiska rättsliga nätverk på privaträttens område som inrättats genom beslut 2001/470/EG.

Slutbestämmelser

Denna förordning ersätter bestämmelserna om underhållsskyldighet i förordning (EG) nr 44/2001 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område. Den ersätter också förordning (EG) nr 805/2004 om införande av en europeisk exekutionstitel för obestridda fordringar, utom vad gäller europeiska exekutionstitlar om underhållsskyldighet som utfärdats i en medlemsstat som inte är bunden av 2007 års Haagprotokoll (se sammanfattning).

Ändring av lagstiftning

Förordning (EG) nr 4/2009 har ändrats fyra gånger:

• I genomförandeförordning (EU) nr 1142/2011 upprättas nya bilagor (bilagorna X och XI) med en förteckning över medlemsstaternas administrativa och behöriga myndigheter.
• Genom förordning (EU) nr 517/2013 ändrades en rad EU-förordningar och beslut, inklusive förordning (EG) nr 4/2009, till följd av Kroatiens anslutning till EU.
• Genomförandeförordning (EU) 2015/228 ersatte bilagorna I–VII för att ta hänsyn till
  • Kroatiens anslutning till EU,
  • de nya valutorna i Estland, Lettland och Litauen,
  • Förenade kungarikets önskan att delta i tillämpningen av förordning (EG) nr 4/2009,
  • behovet av att ta med hänvisningar till Danmark i bilagorna II och IV mot bakgrund av dess önskan att delvis genomföra förordning (EG) nr 4/2009,
  • ändringar av vissa avsnitt i bilagorna VI och VII för att underlätta tillämpningen av dem.
• Genomförandeförordning (EU) 2018/1937 ersatte bilaga X för att ta hänsyn till ändringar av de administrativa myndigheterna som Förenade kungariket och Lettland anmält till Europeiska kommissionen.