Övervakning av zoonoser och zoonotiska smittämnen

VIKTIGA PUNKTER

Direktivet främjar EU-ländernas övervakning av

• zoonoser (sjukdomar och infektioner som på ett naturligt sätt direkt eller indirekt kan överföras mellan djur och människor),
• zoonotiska smittämnen (alla typer av virus, bakterier, svampar, parasiter samt andra biologiska faktorer som sannolikt kan ge upphov till zoonoser), och
• därtill kopplad antimikrobiell resistens¹.

Ökad övervakning av zoonoser och antimikrobiell resistens

EU-länderna ansvarar för att inrätta och upprätthålla övervakningssystem. Övervakning sker på primärproduktionsnivå² eller i andra led i livsmedelskedjan, både för foder och för livsmedel.

I första hand ska följande zoonoser övervakas:

• Brucellos.
• Campylobacterios.
• Echkinokockos.
• Listerios.
• Salmonellos.
• Trikinos.
• Tuberkulos orsakad av Mycobacterium bovis.
• Verotoxinproducerande Escherichia coli.

Beroende på den epidemiologiska situationen ska även följande zoonoser övervakas:

• Zoonoser som orsakas av virus (calicivirus, hepatit A-virus, influensavirus, rabies och virus som överförs av artropoder).
• Zoonoser som orsakas av bakterier (borrelios, botulism, leptospiros, papegojsjuka, andra former av tuberkulos än de som anges ovan, vibrios, yersinios och deras smittämnen).
• Zoonoser som orsakas av parasiter (anisakiasis, kryptosporidios, cysticerkos och toxoplasmos).

Övervakningsmetod

I vissa fall är de data som samlas in genom rutinövervakning otillräckliga. Samordnade övervakningsprogram för en eller flera zoonoser kan behövas för att bedöma särskilda risker eller fastställa nominella värden.

EU-länderna ansvarar för att se till att det vid övervakningen samlas in jämförbara data om förekomsten av antimikrobiell resistens hos zoonotiska smittämnen, och vid behov hos andra viktiga smittämnen.

Övervakningen av zoonoser, zoonotiska smittämnen och antimikrobiell resistens i livsmedel, foder och djur kompletterar övervakningen av humanisolat som utförs i enlighet med beslut nr 1082/2013/EU om hantering av allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa.

Utredning av livsmedelsburna utbrott

De behöriga myndigheterna i EU-länderna ska utreda livsmedelsburna utbrott genom att ta fram uppgifter om den epidemiologiska profilen, vilka livsmedel som kan vara berörda samt tänkbara orsaker.

Informationsutbyte

• Utbyte av information är nödvändigt för att få fram omfattande och jämförbara data på EU-nivå. En eller flera behöriga myndigheter i varje EU-land samarbetar med myndigheterna som ansvarar för djurhälsa, foder och livsmedelshygien. Särskilt i fall med livsmedelsburna utbrott är det avgörande att snabbt utbyta information via varningssystem (t.ex. systemet för snabb varning för livsmedel och foder), för att minimera ett sådant utbrotts inverkan på folkhälsan och ekonomin. Vidare utses referenslaboratorier på nationell nivå och EU-nivå för att säkerställa högkvalitativa provanalyser.
• EU-länderna måste studera utvecklingstendenserna för och källorna till zoonoser, zoonotiska smittämnen och antimikrobiell resistens och lämna in rapporter till Europeiska kommissionen före utgången av mars varje år. Kommissionen vidarebefordrar dessa rapporter till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, som kommer att granska dem och publicera en sammanfattande rapport senast i slutet av november varje år.