Kampen mot mul- och klövsjuka

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Rådets direktiv 2003/85/EG om EU-åtgärder för bekämpning av mul- och klövsjuka

SAMMANFATTNING

VILKET SYFTE HAR DIREKTIVET?

• I direktivet anges de minsta bekämpningsåtgärder som ska vidtas om mul- och klövsjuka bryter ut.
• Direktivet innehåller förebyggande åtgärder som syftar till att göra de behöriga myndigheterna och jordbrukarna mer medvetna om och förberedda på sjukdomen. EU-länderna får vidta strängare åtgärder om de vill.

VIKTIGA PUNKTER

• Mul- och klövsjuka är en anmälningspliktig sjukdom. Ägare eller skötare av djur och veterinärer måste rapportera ett eventuellt utbrott.
• När ett misstänkt fall har anmälts ska de behöriga myndigheterna se till att
  • gården placeras under övervakning,
  • en inventering görs av alla djur och animaliska produkter på gården,
  • inga djur eller personer får föras till eller från platsen,
  • ingångar och utgångar till byggnaderna desinficeras,
  • en tillfällig bekämpningszon eventuellt upprättas, där förflyttning av djur förbjuds inom ett större område,
  • ett förebyggande utrotningsprogram eventuellt genomförs, som inbegriper avlivning av djur.
• När ett utbrott har bekräftats ska de behöriga myndigheterna se till att
  • alla smittade djur avlivas på platsen,
  • slaktkropparna grävs ner eller bränns,
  • alla byggnader och fordon som använts för djuren desinficeras, och även människors boningshus och kontor om så behövs,
  • alla produkter som kan ha lämnat en gård innan bekämpningsåtgärder vidtagits spåras och behandlas,
  • åtgärder vidtas för att skydda djur mot sjukdomen i laboratorier, djurparker och viltparker i närheten,
  • alla djur i slakterier, vid gränskontrollstationer eller i transportmedel av något slag där ett fall har bekräftats avlivas utan dröjsmål,
  • skydds- och övervakningszoner fastställs, där de förstnämnda har en radie av minst 3 km och de sistnämnda en radie av minst 10 km,
  • särskilda åtgärder vidtas i dessa zoner: exempelvis att försäljning av produkter från djur inom gränserna förbjuds.
• Restriktioner som tillämpas i skyddszoner kan upphävas 15 dagar efter det att det sista smittade djuret har avlivats och bortskaffats. För övervakningszoner gäller i stället 30 dagar.
• Särskilda regler gäller för användning, tillverkning och försäljning av mul- och klövsjukevaccin.
• De nationella myndigheterna kontrollerar noga laboratorier som hanterar levande mul- och klövsjukevirus. De utser ett nationellt/centralt centrum för sjukdomsbekämpning.
• De nationella myndigheterna utarbetar även beredskapsplaner som ska genomföras om ett utbrott inträffar. Dessutom kan de genomföra beredskapsövningar i realtid.

Upphävande

Genom förordning (EU) 2016/429 upphävs rådets direktiv 2003/85/EG från och med den 21 april 2021.

BAKGRUND

Mul- och klövsjuka är en mycket smittsam sjukdom. Den uppträder hos tama och vilda klövdjur, såsom kor, men kan också drabba vissa andra arter (t.ex. buffel och bison).

Under den senaste epidemin – i Storbritannien (1) 2001 – drabbades över 2 000 gårdar. Detta gav upphov till betydande svårigheter för landsbygden och utbredd oro bland allmänheten för hur säkert nötkött är.

VILKEN PERIOD GÄLLER DIREKTIVET FÖR?

Direktivet trädde i kraft den 22 november 2003. EU-länderna måste införliva det i sin nationella lagstiftning senast den 30 juni 2004.

BAKGRUND

Mul- och klövsjuka på Europeiska kommissionens webbplats.

RÄTTSAKT

Rådets direktiv 2003/85/EG av den 29 september 2003 om gemenskapsåtgärder för bekämpning av mul- och klövsjuka, om upphävande av direktiv 85/511/EEG och besluten 89/531/EEG och 91/665/EEG samt om ändring av direktiv 92/46/EEG (EUT L 306, 22.11.2003, s. 1–87)

Fortlöpande ändringar av direktiv 2003/85/EG har införlivats i originaltexten. Denna konsoliderade version har enbart dokumentationsvärde.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Kommissionens beslut 2007/18/EG av den 22 december 2006 om godkännande av beredskapsplaner för bekämpning av mul- och klövsjuka i enlighet med rådets direktiv 2003/85/EG (EUT L 7, 12.1.2007, s. 36–37)

Rådets beslut 91/666/EEG av den 11 december 1991 om att inom gemenskapen upprätta beredskapslager av vacciner mot mul- och klövsjuka (EGT L 368, 31.12.1991, s. 21–25) Se den konsoliderade versionen.

Kommissionens beslut 2001/75/EG av den 18 januari 2001 om tester avseende säkerhet och verkan hos vacciner mot mul- och klövsjuka och bluetongue (EGT L 26, 27.1.2001, s. 38–39)

Kommissionens beslut 2009/486/EG av den 22 juni 2009 om inköp av antigener mot mul- och klövsjukevirus (EUT L 160, 23.6.2009, s. 27–28)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”) (EUT L 84, 31.3.2016, s. 1–208)

Senast ändrat 24.05.2016

(1) Den 1 februari 2020 lämnar Storbritannien EU och blir ett tredjeland (land utanför EU).