Estland

1) HÄNVISNINGAR

Kommissionens yttrande [KOM(97)2006 slutlig - Ej offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]

Kommissionens rapport [KOM(1998) 705 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]

Kommissionens rapport [KOM(1999) 504 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]

Kommissionens rapport [KOM(2000) 704 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]

Kommissionens rapport [KOM(2001) 700 slutlig - SEK(2001)1747 - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]

Kommissionens rapport [KOM(2002) 700 slutlig - SEK(2002)1403 - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]

Kommissionens rapport [KOM(2003) 675 slutlig - SEK(2003)1201 - Ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning]

Fördrag om anslutning till Europeiska unionen [Europeiska unionens officiella tidning, L 236 av den 23.09.2003]

2) SAMMANFATTNING

I sitt yttrande från juli 1997 bedömde kommissionen att Estlands anslutning inte borde ge upphov till några större problem på områdena allmän och yrkesinriktad utbildning samt ungdomsfrågor.

I rapporten från november 1998 framhölls dock att det trots vissa framsteg på området krävdes ytterligare insatser för att fullständigt harmonisera den nationella lagstiftningen med EG:s regelverk.

I rapporten från oktober 1999 betonades att vissa framsteg gjorts, framför allt inom sektorerna för utbildning och undervisning.

I rapporten från november 2000 konstaterades att Estland vidtagit nya åtgärder för att omorganisera sitt system för allmän och yrkesinriktad utbildning och tillämpa europeiska normer.

I rapporten från november 2001 bekräftades att Estland hade gjort avsevärda framsteg på området, men att ansträngningarna att ytterligare reformera utbildningssystemet måste fortsätta. Estland deltog i den andra generationen av programmen Leonardo, Sokrates och Ungdom.

I rapporten från oktober 2002 konstaterades att Estland tagit ytterligare steg framåt. Estland måste dock anstränga sig för att fullborda reformen av systemet för allmän och yrkesinriktad utbildning, bland annat genom att se till att arbetsmarknadens parter görs delaktiga.

Enligt rapporten från november 2003 uppfyller Estland sina åtaganden från anslutningsförhandlingarna på detta område. Ytterligare insatser krävs dock för att genomföra regelverket när det gäller skolgången för barn till migrerande arbetstagare.

Anslutningsfördraget undertecknades den 16 april 2003 och anslutningen ägde rum den 1 maj 2004.

GEMENSKAPENS REGELVERK

I EG-fördraget föreskrivs att gemenskapen ska

bidra till utvecklingen av en utbildning av god kvalitet genom att utveckla en europeisk dimension samt stödja och komplettera medlemsstaternas insatser samtidigt som den fullt ut ska respektera medlemsstaternas kulturella och språkliga mångfald (artikel 149, f.d. artikel 126) och deras ansvar för undervisningens innehåll och utbildningssystemets organisation,

genomföra en yrkesutbildningspolitik som understödjer och kompletterar medlemsstaternas insatser (artikel 150, f.d. artikel 127), för att underlätta anpassningen till industriella förändringar och möjligheterna till inträde på arbetsmarknaden.

Dessa bestämmelser har framför allt tagit sig uttryck i genomförandet av tre stora åtgärdsprogram, nämligen Sokrates, Leonardo da Vinci och Ungdom för Europa, som på senare tid har aktualiserats genom en ny generation av program (Sokrates, Leonardo och Ungdom).

UTVÄRDERING

Efter kommissionens yttrande från 1997 har Estland anpassat sin lagstiftning till EG:s regelverk. Lagen om högre utbildning har ändrats för att förhindra att högskolorna tar ut högre inskrivningsavgifter för utländska medborgare. Universitetslagen och den genomförandelagstiftning som hör till har ändrats för att klargöra reglerna för beviljande av statliga studiebidrag, grundutbildning för läkare och övergången från yrkesutbildning på gymnasienivå till universitetsutbildning. Arbetet för att höja kvaliteten på den högre utbildningen har fortsatt.

Estland har gjort avsevärda framsteg på området utbildning och yrkesutbildning. Den nödvändiga rättsliga ramen infördes 1999 och en stiftelse - den estniska myndigheten för yrkeskvalifikationer - inrättades i juni 2001. Emellertid behöver sektorn ett betydande ekonomiskt stöd.

Deltagandet i gemenskapsprogrammen Sokrates, Leonardo da Vinci och Ungdom är tillfredsställande. De nationella kontoren är i gång.

För att underlätta rörligheten för studenter och universitetslektorer i de baltiska länderna slöts ett avtal i februari 2000 mellan Litauen, Lettland och Estland om erkännande av akademiska kvalifikationer inom Baltikum. Estlands lagstiftning om undervisning av barn till migrerande arbetstagare är förenlig med EG:s regelverk, men det krävs ytterligare insatser innan lagstiftningen verkligen är genomförd.

Utvecklingen av det nationella kvalifikationssystemet fortsätter: 181 yrkeskvalifikationer godkändes 2001, och i juni 2002 antog parlamentet ändringar i lagstiftningen för att införa en standardstruktur för akademiska examina (kandidat- och magisterexamen).

Efter kommissionens yttrande från 1997 har Estland gjort fortlöpande framsteg. De förhandlingar som rör detta kapitel är preliminärt avslutade (se 2002 års rapport). Estland har inte begärt några övergångsbestämmelser på detta område.