Kost, övervikt och fetma – EU-strategi

VIKTIGA PUNKTER

• Det primära syftet med strategin är att bekämpa den fetmaframkallande miljön (d.v.s. en omgivning som främjar viktuppgång) och hjälpa medborgarna att minska riskfyllda beteendemönster, såsom dålig kost och brist på motion, som leder till övervikt och fetma.
• Syftet är att uppnå detta genom att fokusera på följande åtgärder:
  • Konsumenterna ska kunna göra medvetna val genom att hälsosamma alternativ görs tillgängliga, t.ex. i livsmedelsaffärer och personalmatsalar.
  • Den privata sektorn ska uppmuntras att bli delaktigare.
  • Livsmedelsbranschen (däribland detaljister) kan ändra livsmedelssammansättningen i sina produkter, särskilt genom att minska nivåerna av salt, socker och fett, och minska och målinrikta sin marknadsföring så att den inte på ett olämpligt sätt riktar sig till barn och så att den främjar sundare alternativ.
  • Arbetsgivare kan uppmuntra till sunda livsstilsval (t.ex. promenera eller cykla till jobbet).
  • Människor ska motiveras att åta sig regelbunden motion genom att man betonar nyttan av detta för hälsan.

Partnerskap

• I strategin betonas vikten av att bygga upp partnerskap i hela EU för att agera på marken, det vill säga på lokal, regional och nationell nivå, liksom på EU-nivå. Dessa inbegriper samarbete mellan den privata sektorn (t.ex. livsmedelsproducenter, detaljister och reklambranschen), folkhälsosektorn och det civila samhällets organisationer (t.ex. idrotts-, konsument- och folkhälsoföreningar).
• Med utgångspunkt i den europeiska handlingsplattformen för kost, fysisk aktivitet och hälsa, som lanserades 2005, föreslår man i strategin att liknande plattformar skapas på nationell och regional nivå i EU-länderna. Engagemang bland lokala aktörer (t.ex. föreningar och småföretag) är nyckeln till framgång för strategin, eftersom det skapar en gruppdynamik och upprättar förbindelser mellan så många aktörer som möjligt och på alla nivåer.
• EU-ländernas myndigheter ansvarar för
  • samordning för att säkerställa åtgärdernas relevans på folkhälsoområdet,
  • att verka för engagemang inom mediesektorn för att utarbeta gemensamma budskap och kampanjer.
• Högnivågruppen för kost och fysisk aktivitet, som består av representanter från EU-länderna samt Norge och Schweiz, främjar utbyte av god praxis information och tar fram frivilliga gemensamma arbetsmetoder.
• Högnivågruppen har varit involverad i att ändra sammansättningen i vissa livsmedelsprodukter, särskilt när det gäller salt, mättat fett och tillsatt socker. 2011 godkände den en EU-ram för nationella initiativ avseende utvalda näringsämnen (baserad på modellen med en sammansättningsändring från 2008 för att minska salt i livsmedel med 16 % på fyra år). Därefter startade arbetet med att minska mättat fett med 5 % fram till 2016 och med ytterligare 5 % till 2020. År 2015 inleddes arbetet med bilagan om tillsatt socker för att främja en frivillig minskning av tillsatt socker i bearbetade livsmedel med 10 % till 2020.
• År 2016 godkände högnivågruppen ett övervakningssystem för initiativ för sammansättningsändring, något som var en viktig milstolpe och ett konkret steg mot att stödja nationella åtgärder. Dessa insatser kommer att i slutändan gynna medborgarna varje gång de handlar i livsmedelsaffären. Resultaten av den pågående gemensamma åtgärden om kost och fysisk aktivitet kommer också att vara till stöd för insatsen, och mer utveckling förväntas 2017.
• År 2014 antog högnivågruppen EU:s handlingsplan om barnfetma 2014–2020. Denna syftar till att stoppa ökningen av barnfetma till 2020. En halvtidsutvärdering håller på att utföras.
• År 2015 deltog högnivågruppen i att göra utkast till och godkänna riktlinjer för offentlig upphandling om skolmat.

Tvärvetenskaplig strategi

• Även om folkhälsan är kärnan i problemet understryker man i strategin, utöver betoningen på partnerskap på alla nivåer, att kampen mot övervikt och fetma kräver en samordnad strategi som omfattar en rad politikområden. Exempel på sådana är följande:
  • Utbildning: att utveckla informationskampanjer för både barn och vuxna.
  • Konsumentpolitik: att tillhandahålla tydlig och omfattande information om val av livsmedel, t.ex. näringsvärdesdeklaration.
  • Marknadsföring: direktivet om audiovisuella medietjänster uppmuntrar till ansvarsfull marknadsföring av livsmedel, i synnerhet till barn.
  • Idrott: att göra organiserade sportaktiviteter mer tillgängliga och uppmuntra till större deltagande i fysisk aktivitet.
  • Stadsplanering och aktiv rörlighet: att uppmuntra ”aktiv kollektivtrafik och pendling”, t.ex. att promenera och cykla till arbetet och använda kollektivtrafik.
  • Forskning: att ta reda på mer om de avgörande faktorerna för val av livsmedel och fysisk aktivitet, framför i samband med EU:s (Horisont 2020) och nationella mekanismer för finansiering av forskning.
  • Jordbruk: att göra sundare alternativ mer tillgängliga till ett mer rimligt pris för alla befolkningsgrupper, i synnerhet barn.
  • Europaparlamentet: pilotprojekt som stöder sund kost i befolkningsgrupper införs av kommissionens generaldirektorat för hälsa och livsmedelssäkerhet.

Internationellt samarbete

Kommissionen har arbetat tillsammans med Världshälsoorganisationen för att skapa referensdokument och en gemensam databas med uppgifter om kost och fysisk aktivitet.

Övervakning och utvärdering av politik

• Uppgifter om fetma och övervikt övervakas på
  • makronivå, för att få enhetliga och jämförbara uppgifter om universella indikatorer på framsteg inom ramen för Europeiska gemenskapens hälsoindikatorer (ECHI) i samband med kost och fysisk aktivitet,
  • nationell nivå, för att bedöma nuvarande aktiviteter och deras inverkan,
  • nivån för individuella åtgärder.
• Aktiviteterna utvärderas systematiskt med avseende på deras inverkan för att identifiera aktiviteter som fungerar bra.

Uppföljning

Det politiska arbetet med att minska övervikten och fetman i Europa är fortsatt inriktat på prioriterade områden som de följande:

• Minskat intag av salt, mättat fett, transfetter och tillsatt socker i kosten.
• Ökat intag av frukt och grönsaker.
• Minskad exponering för och påverkan från livsmedel med mycket salt, mättat fett, transfetter och tillsatt socker för barn.
• Offentlig upphandling av livsmedel.
• Ökad fysisk aktivitet och minskat stillasittande beteende.
• Höjd andel uteslutande amning under de första sex levnadsmånaderna.
• Minskade ojämlikheter i kost och fysisk aktivitet mellan befolkningsgrupperna.