Direktivet syftar till att ge yrkesutövare i andra medlemsstater tillgång till arbetsmarknader, ytterligare underlätta tillhandahållandet av gränsöverskridande tjänster och förenkla de administrativa förfarandena.
Genom direktivet infördes en gemensam utvärdering av de nationella yrkesbestämmelserna och ett öppenhetsförfarande (dvs. granskning av hindren för tillträde till yrken och bedömning av om de är nödvändiga).
Direktivet innehåller också fortlöpande öppenhetskrav som innebär att alla medlemsstater måste rapportera om de yrken de reglerar och meddela Europeiska kommissionen skälen för att anse att befintliga eller nya krav är förenliga med principerna om icke-diskriminering och proportionalitet.
Det gäller för alla medborgare i EU, EES/Efta-länder och Schweiz som vill utöva ett reglerat yrke, antingen som egenföretagare eller som anställda, i ett annat land än det där de fått sina yrkeskvalifikationer.
Kommissionen har offentliggjort en interaktiv karta över de reglerade yrkena i EU. Det är yrken där särskilda kvalifikationer krävs för att få tillträde till yrket eller för att ha rätt att utöva det. De omfattar även yrken där användningen av en särskild titel är skyddad, såsom auktoriserade revisorer i Irland.
Direktivet gäller inte för yrken som omfattas av särskilda direktiv, till exempel direktiv 2006/43/EG om lagstadgade revisorer. När det gäller advokater omfattas deras kvalifikationer av direktiv 2005/36/EG, men de drar även fördel av två särdirektiv (77/249/EEG och 98/5/EG) som inför ytterligare sätt för dem att tillhandahålla gränsöverskridande tjänster, antingen tillfälligt eller genom att etablera sig permanent i andra medlemsstater.
VIKTIGA PUNKTER
Tillfällig rörlighet
Yrkesutövare får temporärt och tillfälligt tillhandahålla sina tjänster i en annan medlemsstat från sin etableringsort i sitt hemland.
Destinationslandet kan begära en förhandsunderrättelse, men yrkesutövarna behöver inte gå igenom erkännandeförfarandena.
Detta gäller inte för yrken som har betydelse för folkhälsan och inverkar på säkerheten, där medlemsstaterna kan kräva ett förhandserkännande av kvalifikationer enligt artikel 7.4 i direktivet.
Fast driftställe
I direktivet fastställs följande tre system för kvalifikationserkännande:
Automatiskt erkännande för yrken vars minimikrav på utbildning i viss utsträckning är harmoniserade på EU-nivå: läkare, sjuksköterskor med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, tandläkare, veterinärer, barnmorskor, apotekare och arkitekter.
Automatiskt erkännande för vissa yrken baserat på yrkeserfarenhet: yrkesutövare inom hantverk, handel och industri.
Den generella ordningen för ovannämnda yrken som inte omfattas av systemet för automatiskt erkännande bygger på principen om ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer.
Den generella ordningen gäller även för de andra reglerade yrkena, där tillgång beviljas till varje enskild person som kan visa att han eller hon är fullt kvalificerad i hemlandet.
Men om myndigheterna i värdlandet finner betydande skillnader mellan den utbildning som förvärvats i den enskildes hemland och den som krävs för samma verksamhet i deras land, kan de erbjuda den enskilde en anpassningsperiod eller ett lämplighetsprov. Hänsyn måste tas till den sökandes yrkeserfarenhet när man överväger införandet och omfattningen av sådana kompensationsåtgärder.
Partiellt tillträde
Genom direktivet infördes principen om partiellt tillträde till ett yrke där den verksamhet som ingår i ett reglerat yrke skiljer sig från ett land till ett annat.
Detta kan vara användbart för yrkesutövare som arbetar i en verklig ekonomisk sektor som inte existerar som ett yrke i sig i den medlemsstat som de vill flytta till.
Språkkontroller
Enligt direktivet får värdlandet endast utföra systematiska språkkontroller för yrken som påverkar patientsäkerheten.
Språkkontroller bör endast ske efter det att värdlandet har erkänt kvalifikationen, bör begränsas till kunskaper i ett officiellt språk eller förvaltningsspråk i värdlandet och bör stå i proportion till det yrke som ska utövas.
Europeiskt yrkeskort
Genom direktivet, ändrat genom direktiv 2013/55/EU, blir det möjligt att skapa ett europeiskt yrkeskort för utvalda yrken. På så sätt kan yrkesutövare få sina kvalifikationer erkända på ett enklare och snabbare sätt genom ett standardiserat elektroniskt förfarande. Kortet baseras på användningen av informationssystemet för den inre marknaden och utfärdas i form av ett elektroniskt certifikat.
I den första omgången har kortet redan genomförts för sjuksköterskor med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, sjukgymnaster, apotekare, bergsguider och fastighetsmäklare.
Tillgång till information och förfaranden online
Medlemsstaterna måste göra all information om erkännande av kvalifikationer för alla reglerade yrken tillgänglig via gemensamma kontaktpunkter.
Yrkesutövare bör kunna slutföra de förfaranden och formaliteter som omfattas av direktivet online via den gemensamma kontaktpunkten eller de relevanta myndigheter som ansvarar för yrket.
Rådgivningscentrum i varje medlemsstat måste ge råd och stöd i enskilda fall.
Genomförandeakter och delegerade akter
Under 2015 antog kommissionen genomförandeförordning (EU) 2015/983, som fastställer förfarandet för att
utfärda det europeiska yrkeskortet, och
tillämpa en varningsmekanism, som infördes genom direktiv 2005/36/EG. Mekanismen säkerställer att EU:s patienter och konsumenter skyddas på lämpligt sätt från yrkesutövare som har förbjudits eller begränsats från att utöva yrket i ett land eller har använt förfalskade examensbevis i sin ansökan om erkännande av sina kvalifikationer.
Under 2020 antog kommissionen genomförandeförordning (EU) 2020/1190 om rättelse av förordning (EU) 2015/983 och förtydligande av att den relevanta myndigheten i hemmedlemsstaten ska besluta om huruvida tillfälliga europeiska yrkeskort som utfärdats efter förhandskontrollen av kvalifikationer enligt artikel 7.4 i direktivet ska förlängas.
Kommissionen har också antagit delegerade beslut om ändring av bilaga V till direktiv 2005/36/EG och om uppdatering förteckningen över bevis på automatiskt erkända formella kvalifikationer och utbildningar.
Genom delegerad förordning (EU) 2019/907 om inrättande av ett gemensamt utbildningsprov för skidinstruktörer inrättades ett ytterligare, frivilligt system för automatiskt erkännande för skidinstruktörer i hela EU 2019. Skidinstruktörer som inte omfattas av det gemensamma utbildningsprovet för skidinstruktörer omfattas fortfarande av den generella ordningen för ömsesidigt erkännande av kvalifikationer som fastställs i direktivet.
Covid-19-pandemin
Efter utbrottet av covid-19-pandemin och efter införandet av åtgärder för att hantera konsekvenserna av krisen antog kommissionen ett meddelande med riktlinjer om EU:s katastrofbistånd till gränsöverskridande samarbete inom hälso- och sjukvården i samband med covid-19-krisen.
VILKEN PERIOD GÄLLER DIREKTIVET FÖR?
Direktiv 2005/36/EG skulle införlivas i den nationella lagstiftningen senast den .
Ändring av direktiv 2013/55/EU skulle införlivas i den nationella lagstiftningen senast den .
BAKGRUND
Eftersom befolkningen i arbetsför ålder minskar i många medlemsstater kommer efterfrågan på högkvalificerade personer sannolikt att öka, så deras kvalifikationer bör erkännas i hela EU på ett snabbt, enkelt och tillförlitligt sätt.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den om erkännande av yrkeskvalifikationer (EUT L 255, , s. 22).
Fortlöpande ändringar av direktiv 2005/36/EG har införlivats i originaltexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.
ANKNYTANDE DOKUMENT
Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/983 av den om förfarandet för utfärdande av det europeiska yrkeskortet och tillämpningen av varningsmekanismen i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG (EUT L 159, , s. 27).
Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1190 av den om rättelse av genomförandeförordning (EU) 2015/983 om förfarandet för utfärdande av det europeiska yrkeskortet och tillämpningen av varningsmekanismen i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG (EUT L 262, , s. 4).
Meddelande från kommissionen – Riktlinjer om EU:s katastrofbistånd och om gränsöverskridande samarbete inom hälso- och sjukvård i samband med covid-19-krisen (EUT C 111 I, , s. 1).
Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/907 av den om inrättande av ett gemensamt utbildningsprov för skidinstruktörer i enlighet med artikel 49b i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer (EUT L 145, , s. 7).
Kommissionens beslut 2007/172/EG av den om upprättande av en samordningsgrupp för erkännande av yrkeskvalifikationer (EUT L 79, , s. 38).
Europaparlamentets och rådets direktiv 98/5/EG av den om underlättande av stadigvarande utövande av advokatyrket i en annan medlemsstat än den i vilken auktorisationen erhölls (EGT L 77, , s. 36).
Rådets direktiv 77/249/EEG av den om underlättande för advokater att effektivt begagna sig av friheten att tillhandahålla tjänster (EGT L 78, , s. 17).