Den sociala dialogen i EU

VIKTIGA PUNKTER

De främsta målen med meddelandet är att

• utöka samråden med arbetsmarknadens parter när EU-lagstiftning tas fram, så att samråd görs om alla initiativ som har sociala konsekvenser,
• förbättra förfarandena och reglerna för samråd,
• uppmuntra till samarbete mellan nationella organisationer och till förbättring av deras interna styre,
• uppmuntra arbetsmarknadens parter att bredda och förbättra den sociala dialogen, genom att sluta fler avtal som ska införlivas i EU-lagstiftningen och utveckla processerna för dialog inom och mellan olika sektorer,
• i högre grad framhäva resultaten av den sociala dialogen i EU,
• förbättra utbildningen för arbetsmarknadens parter och representanterna för de nationella myndigheterna i EU, och främja lokal social dialog och företags sociala ansvar.

Former av dialog

Samråden med arbetsmarknadens parter antar huvudsakligen två former:

• En tvåvägsdialog mellan EU:s arbetsgivare och fackliga organisationer; denna äger rum på branschövergripande nivå och inom sektorskommittéer.
• En trevägsdialog där de offentliga myndigheterna är inblandade.

Social dialog på branschnivå

Fram till och med 2015 har 43 branschvisa dialogkommittéer inrättats. Branschvisa dialogkommittéer är forum för diskussion och samråd om arbetsmarknads- och socialpolitiska förslag i vissa särskilda sektorer. De består ofta av flera arbetsgrupper och kommittéer.

Branschövergripande social dialog

Ett antal forum har inrättats för att möjliggöra social dialog mellan sektorerna, däribland följande:

• Den sociala dialogkommittén, EU:s främsta forum för social tvåvägsdialog på branschövergripande nivå.
• Det sociala trepartsmötet för tillväxt och sysselsättning, som föreslås i detta meddelande och som möts två gånger om året; där sammanförs representanter från rådet och Europeiska kommissionen tillsammans med en delegation med arbetsmarknadens parter.
• Den makroekonomiska dialogen, ett forum på hög nivå (ministernivå) för utbyte av åsikter mellan rådet, kommissionen, Europeiska centralbanken och arbetsmarknadens parter, som äger rum två gånger om året och har en struktur med två lager: politiskt och tekniskt.
• Kontaktforumet för informationsutbyte mellan alla arbetsmarknadsorganisationer och kommissionen.
• Rådgivande kommittéer.
• Seminarier, gemensamma projekt mellan arbetsmarknadens parter.

Samråd

När kommissionen överväger lagstiftning samråder man med arbetsmarknadens parter, i ett första steg beträffande vad ett initiativ kan få för inriktning, och i ett andra steg beträffande dess innehåll.

Enligt en rapport från 2010 har följande åstadkommits genom den sociala dialogen på branschnivå:

• Den har bidragit till över 500 texter av olika rättslig status: allt från gemensamma yttranden till svar på avtal som har genomförts som EU-lagstiftning.
• Genom den har fem rättsligt bindande texter godkänts i sociala dialogkommittéer och genomförts genom direktiv.

Åtskilliga avtal har också tagits fram genom den branschövergripande sociala dialogen:

• Fyra avtal har undertecknats av arbetsmarknadens parter i EU och sedan gjorts om till direktiv enligt det förfarande för social dialog som beskrivs i artiklarna 154 och 155 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
• Fyra branschövergripande avtal har också ingåtts av arbetsmarknadens parter utifrån deras eget arbetsprogram.