Invandring, integration och sysselsättning
Efter Europeiska rådets möte i Tammerfors och inom ramen för uppföljningen av Lissabonstrategin formulerar kommissionen i detta meddelande förslag till hur man kan stödja effektiva åtgärder för integration * av personer från länder utanför EU. I denna text tar man upp den befintliga juridiska ramen för integration, åtgärder som införts på EU-nivå samt kommande riktlinjer och strategiska prioriteringar.
RÄTTSAKT
Kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om invandring, integration och sysselsättning. [KOM(2003) 336 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning].
SAMMANFATTNING
Detta meddelande gör det möjligt för kommissionen att slutföra det uppdrag som den anförtroddes vid Europeiska rådets möte i Tammerfors, nämligen att utarbeta detaljerade förslag till en gemensam EU-politik för asyl och migration. Hittills har konkreta förslag gjorts inom tre av de fyra områden som fastställdes i Tammerfors (partnerskap med ursprungslandet, gemensamt europeiskt asylsystem, hantering av migrationsströmmar). Det sistnämnda området, som gäller invandringens olika aspekter, behandlas i detta meddelande. I det granskas också, i enlighet med åtagandet i rapporten våren 2003, invandringens betydelse för att Lissabonmålen uppnås.
Tammerfors och det juridiska ramverket på EU-nivå
Efter Europeiska rådets möte i Tammerfors, där man uttryckligen uppmanade till fastställandet av en mer energisk integrationspolitik, har unionen försett sig med en rad instrument som underlättar integration inom områdena
Åtgärder som unionen vidtagit för att stödja integration, sysselsättning och social sammanhållning
På grundval av Lissabon-uppdraget har unionen fastställt öppna samordningsmetoder inom sysselsättning och social integration. Den europeiska sysselsättningsstrategin, de nationella handlingsplanerna mot fattigdom och social utslagning samt bättre utbyte av information och bästa lösningar ingår i detta tillvägagångssätt.
Ett antal finansiella instrument och andra initiativ som unionen tagit utgör direkt eller indirekt stöd till integrationen av invandrare, till exempel strukturfonderna, särskilt Europeiska socialfonden och vissa innovativa insatser (Equal och Urban). Inom ramen för utarbetandet av en gemensam europeisk asylpolitik har rådet inrättat en europeisk flyktingfond vars syfte är att främja flyktingars sociala och ekonomiska integration.
Nationella åtgärder för integration
De flesta medlemsländerna har gjort stora ansträngningar för att utveckla den nationella integrationspolitiken. Dock anser många att deras politik hittills inte varit tillräckligt effektiv och konstaterar att det kvarstår hinder mot integration, exempelvis arbetslöshet och låg nivå på kvalifikationer eller utbildning. Detta har lett till att man alltmer insett att en gemensam insats på unionsnivå är nödvändig.
Den ekonomiska och demografiska utmaningen: en ny dimension
I ett allmänt ekonomiskt och socialt läge som kännetecknas av bristen på ett visst antal kvalifikationer, av en kamp om den mest kvalificerade arbetskraften och av ett snabbare åldrande är det viktigt att fastställa förhållandet mellan invandringen och sysselsättningsläget, å ena sidan, och invandringen och utvecklingen av arbetsmarknadens behov å den andra.
Strukturen på invandringsströmmarna i unionen
Invandringen till medlemsländerna går långt tillbaka i tiden och har allmänt sett varit till fördel för den ekonomiska tillväxten och arbetsmarknadens anpassningsförmåga. År 2000 utgjorde tredjelandsmedborgare bosatta i unionen 4 % av EU:s sammanlagda befolkning.
Under de senaste tio åren har typen av invandrare, invandrarströmmen och kombinationen ursprungs- och invandringsland blivit allt bredare och mer diversifierade. I och med anslutningen av tio nya medlemsländer år 2004 betraktas dessutom en del av invandringen numera som rörlighet inom unionen.
Invandringens betydelse för ekonomin och sysselsättningen
Det framgår av ett stort antal undersökningar, som genomförts av bland andra ILO och Internationella valutafonden, att invandringens positiva inverkan på sysselsättning och tillväxt beror på två faktorer, nämligen att den ökar utbudet av arbetskraft och att den tenderar att påverka efterfrågan på varor positivt.
När det gäller utbudet av arbetstillfällen finns det ringa bevis på att invandringen skulle innebära ökad arbetslöshet. Dessutom tar inte invandrare jobben från landets egna medborgare, generellt sett. Inverkan av invandringen på de offentliga utgifterna i värdlandet verkar hittills ha varit måttliga.
Utsikter vad gäller sysselsättning och invandringens potential
Med tanke på att det råder brist på arbetskraft och att utbildningarna är allt mindre anpassade, samt för att undvika främjandet av illegal invandring, är regeringarna medvetna om att man måste göra det lättare för invandrare att komma in på arbetsmarknaden, särskilt för de invandrare som har kvalifikationer och anpassningsförmåga.
Det är dock alltjämt svårt att utarbeta politiska åtgärder som skulle leda till att utbud och efterfrågan sammanfaller. Dessutom bör inte anlitandet av invandrare bli till nackdel för utvecklingsländerna, bland annat genom att välutbildade personer utvandrar, och det får inte heller leda till en segregerad arbetsmarknad och ett beroende av invandringen för vissa kategorier av arbeten under lång tid.
Är invandringen en lösning på den demografiska utvecklingen?
De varaktiga invandringsströmmarna under kommande decennier kan bidra till att täcka de aktuella och framtida behoven på de europeiska arbetsmarknaderna, men att ta till invandringen för att helt och hållet kompensera effekterna av det demografiska åldrandet är inte en realistisk lösning.
Även den invandrade befolkningen åldras, vilket kommer att leda till ett liknande läge som det vi har nu. Med tanke på den sociala sammanhållningen skulle dessutom all massiv ökning av invandringen försvåra integrationen avsevärt.
Det blir därför nödvändigt att söka hantera invandringstrycket via anpassad politik för inresa och etablering.
Utmaningen med invandringen: en helhetssyn
Kommissionen har i sina meddelanden från 2000 och 2001 angående gemenskapens invandringspolitik understrukit att en helhetssyn är nödvändig, i vilken man inte bara tar hänsyn till integrationens ekonomiska och sociala aspekter utan även till frågor som gäller religiös och kulturell mångfald, medborgarskap, deltagande i samhällslivet och politiska rättigheter.
Integration på arbetsmarknaden
För att fram till 2010 i varje medlemsland med hälften minska skillnaden när det gäller arbetslöshet bland personer från tredjeländer och unionens medborgare måste man
Utbildning och språkkunskaper
Invandrarna har stora problem när det gäller erkännandet av akademisk utbildning och kvalifikationer. Dessutom är problemet med att behärska värdlandets språk ofta det främsta hindret mot en god integration.
Bostadsproblem
Bristen på bra bostäder till rimligt pris i områden med olika folkgrupper är ett problem som ett stort antal invandrare möter. Övergripande strategier för stads- och regionsplanering där man till exempel tar hänsyn till bostad, transport, hälsovård, skolor samt arbetsmarknadens behov kan bidra till att åtgärda den etniska och sociala segregationen och dess följder i städerna.
Socialtjänster samt hälso- och sjukvård
Invandrarbefolkningen kan ha särskilda hälsoproblem (dåliga levnadsförhållanden, problem orsakade av osäkerheten och otryggheten i deras situation) men de har ofta svårt att få tillgång till bra socialtjänster och god sjukvård. En större andel personer med olika etniskt ursprung torde bidra till att förebygga diskriminering och säkerställa att man i dessa tjänster beaktar kulturella hinder.
Social och kulturell miljö
Invandrarnas engagemang och aktiva deltagande i samhällslivet, särskilt i föreningar, är en viktig etapp i anpassningen. För att främja en allmänt välvillig inställning hos allmänheten gentemot invandrare behövs en fast politisk handlingskraft för att förebygga ovilja och tilltagande rasism. Politikerna och medierna har ett mycket stort ansvar när det gäller att forma den allmänna opinionen.
Medborgarskap i värdlandet och samhällsmedborgarskap
Kommissionen betonar att förvärvandet av medborgarskap i värdlandet och samhällsmedborgarskap är viktiga för att underlätta en positiv integration.
I slutsatserna från Europeiska rådets möte i Tammerfors stödjer man målet att erbjuda personer från tredjeländer som sedan länge är bosatta i unionen möjligheten att förvärva medborgarskapet i det land där de bor. Begreppet "samhällsmedborgarskap" garanterar invandrare ett antal rättigheter och skyldigheter även om de inte har värdlandets medborgarskap. Det rör sig bland annat om rätten till fri rörlighet, rätten till att arbete och rätten att delta i lokala val.
De viktigaste aktörerna i en övergripande integrationspolitik
Framgången med ett övergripande synsätt vad gäller invandringsfrågorna beror främst på regeringarna, men dessa måste även kunna räkna med ett samarbete med arbetsmarknadens parter, forskningsgemenskapen och tillhandahållarna av allmänna tjänster, icke-statliga organisationer och övriga aktörer i det civila samhället, inbegripet invandrarna själva.
Särskilda behov hos vissa invandrargrupper
Somliga invandrare har särskilda behov och prioriteringar som måste beaktas i de övergripande integrationsstrategierna. Detta gäller flyktingar, personer som omfattas av internationellt skydd, kvinnor samt unga andra- eller tredjegenerationsinvandrare.
Lösa problemet med illegala invandrare
Personer från tredjeländer som vistas olagligt i unionen utgör en betydande utmaning för integrationsprocessen. Inom ramen för den gemensamma invandringspolitiken är det enda konsekventa tillvägagångssättet för att angripa problemet med illegal bosättning att se till att dessa personer återvänder till sitt ursprungsland.
Mot nya framsteg: inriktningar och strategiska prioriteringar
Unionen måste göra större insatser för att det europeiska ramverket för invandring ska bli mer konsekvent och för att säkerställa att invandringen bidrar så effektivt som möjligt till att möta de nya demografiska och ekonomiska utmaningarna.
Konsolidera det juridiska ramverket
Kommissionen uppmanar enträget till en omedelbar påskyndning av processen för initiativ som ligger nere. Detta gäller främst följande:
Kommissionen vill lägga tonvikt på det faktum att alla medlemsländer måste bevaka att de direktiv som antogs år 2000 (likabehandling i arbetslivet samt likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (es de en fr)) snabbt överförs till nationell lagstiftning.
Förbättra samordningen av integrationspolitiken
I sitt meddelande i november 2000 om gemenskapens invandringspolitik kungjorde kommission sin avsikt att utarbeta en årlig rapport om genomförandet av en gemensam invandringspolitik.
Dessutom fastställde kommissionen i juli 2001 i sitt meddelande om den öppna samordningsmetoden vad gäller invandring tre prioriterade områden för samarbetet:
Medborgarskap i samhället och i värdlandet
Invandrarna bör få hjälp med att komma in i samhället genom att erhålla vissa grundläggande rättigheter med motsvarande skyldigheter. Detta medborgerliga ansvar kan vara en förberedelse inför förvärvandet av medborgarskap och innebära möjligheten till framtida politiskt deltagande för de invandrare som varit bosatta i värdlandet under lång tid.
Europeiska sysselsättningsstrategin
Inom ramen för Europeiska sysselsättningsstrategin anser kommissionen att det vore lämpligt att ta upp följande frågor:
Social integration
Inom ramen för en god tillämpning av de nationella handlingsplanerna för integration vill kommissionen lägga tonvikt på följande:
Ekonomisk och social sammanhållning
Kommissionen anser att det är viktigt att ta tillvara erfarenheterna, särskilt inom ramen för Europeiska socialfonden och Equal-initiativet, för att i större utsträckning beakta den utmaning som invandringen utgör inom sysselsättning och social integration.
Att bekämpa diskriminering
Det är viktigt att stödja medlemsländerna i genomförandet av de två viktigaste direktiven mot diskriminering (likabehandling i arbetslivet och likabehandling oavsett ras eller etniskt ursprung), och även att öka kampen mot diskriminering genom att
Samarbete inom utbildning
För att genomföra den öppna samordningsmetoden inom utbildning är det tänkt att man ska använda referenskriterier för att fastställa konkreta mål som motsvarar utmaningarna i Lissabonstrategin. Bland de utvalda fem kriterierna är det tre som är särskilt viktiga för hanteringen av invandringen, nämligen läsfärdigheten, andelen personer som avslutar sin utbildning och andelen ungdomar som lämnar skolan i förtid.
En fördjupad dialog med tredjeländer
En bättre dialog med tredjeländer underlättar regleringen av invandringsströmmarna och utgör ett viktigt element i bekämpningen av illegal invandring. Inom ramen för den dialogen vill kommissionen insistera att
Höja unionens ekonomiska bidrag till integration
Man bör fortsätta att använda Europeiska flyktingfonden till att bekosta program och åtgärder för integration av flyktingar och personer som åtnjuter internationellt skydd.
Bättre kunskap om invandring
Invandrings- och asylfrågor ingår numera helt och håller i prioriteringarna för det sjätte ramprogrammet för forskning och utveckling och i handlingsplanen " Investering i forskning ". Dessutom antog kommissionen en handlingsplan för insamling och analys av EU-statistik inom migration och startade i slutet av år 2002 en förberedande insats för inrättandet av ett europeiskt migrationsnätverk.
Rättsaktens nyckelbegrepp
ANKNYTANDE RÄTTSAKTER
Rådets slutsatser av den 12-13 juni 2007 om förstärkning av integrationspolitiken i Europeiska unionen [Ej offentliggjorda i Europeiska gemenskapernas officiella tidning].
Rådet framhåller vikten av en övergripande och konsekvent strategi för medlemsländernas nationella integrationspolitik. Det föreslår att möjligheterna att utarbeta gemensamma europeiska modeller undersöks och att det eventuellt utvecklas gemensamma indikatorer för att utvärdera resultaten av de olika medlemsländernas nationella politik. Det tillägger slutligen att de nationella kontaktpunkterna för integration bör ges en mer framträdande roll.
Senast ändrat den 16.07.2007