EU:s riktlinjer om främjande av internationell humanitär rätt

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Europeiska unionens uppdaterade riktlinjer om främjande av internationell humanitär rätt

Artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen (FEU)

VILKET SYFTE HAR RIKTLINJERNA OCH ARTIKEL 3 I FEU?

I riktlinjerna fastställs operativa verktyg för att EU ska kunna främja efterlevnaden av internationell humanitär rätt genom sina förbindelser med resten av världen.

Riktlinjerna riktar sig till alla som inom ramen för EU:s förbindelser med resten av världen strävar efter att begränsa effekterna av väpnade konflikter på civilpersoner och krigsfångar. De kompletterar riktlinjer och andra gemensamma ståndpunkter som antagits av EU i fråga om mänskliga rättigheter (till exempel gällande tortyr och dödsstraff).

I artikel 3.5 i FEU listas de värderingar som EU bygger på, inklusive sådana som den främjar inom ramen för sina yttre förbindelser. Dessa värderingar omfattar principerna om frihet, demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt rättsstaten.

VIKTIGA PUNKTER

Riktlinjerna ska tillämpas av offentliga (inklusive EU:s institutioner) eller icke-statliga aktörer (icke-statliga organisationer osv.) som är verksamma inom EU.

Mildra verkningarna av väpnade konflikter

Internationell humanitär rätt är även känd som regler för väpnade konflikter eller krigets lagar. Den reglerar medlen och metoderna för krigföring i syfte att mildra verkningarna av väpnade konflikter. Efterlevnad av dessa rättsliga principer ska göra det möjligt att skydda dem som inte eller inte längre deltar i konflikten (såsom civila eller krigsfångar).

Internationell humanitär rätt är tillämplig i följande fall:

• På väpnade konflikter, vare sig de äger rum mellan länder eller inom ett land, och oavsett ursprunget till konflikten. Internationella och interna väpnade konflikter regleras dock av olika rättssystem.
• I de fall av ockupation som följer av en väpnad konflikt.

Dessutom kan rätten avseende mänskliga rättigheter tillämpas såväl i fredstid som i tid av väpnad konflikt. Den kompletterar internationell humanitär rätt.

Operativa riktlinjer

EU har åtagit sig att effektivt genomföra internationell humanitär rätt. För det första måste berörda aktörer samla detaljerad information om konflikter och utarbeta rapporter, utvärderingar och rekommendationer till åtgärder. Detta gäller följande aktörer:

• EU-institutioner, särskilt rådsarbetsgrupper, som samarbetar med de berörda internationella organisationerna, bland annat internationella rödakorskommittén. FN:s organisationer och internationella humanitära faktakommissionen.
• EU:s uppdragschefer och berörda EU-företrädare (chefer för EU:s civila operationer, befälhavare för EU:s militära operationer och EU:s särskilda representanter). De ska särskilt fastställa fall av allvarliga överträdelser av internationell humanitär rätt.
• Rådets arbetsgrupp för internationell rätt och rådets arbetsgrupp om humanitärt bistånd och livsmedelshjälp.

EU har flera handlingsmöjligheter till sitt förfogande:

• Politisk dialog med tredjeländer, både i tider av konflikt och i fredstid.
• Allmänna offentliga uttalanden där EU tar ställning för efterlevnad av internationell humanitär rätt.
• Initiativ och offentliga uttalanden där EU fördömer situationer eller gärningar.
• Restriktiva åtgärder/sanktioner som kan vidtas mot stater eller mot enskilda personer i en konflikt. Dessa åtgärder måste vara lämpliga och följa internationell rätt.
• Samarbete med internationella organ.
• Krishanteringsoperationer som kan omfatta insamling av information som kan vara användbar för Internationella brottmålsdomstolen eller i andra utredningar av krigsförbrytelser.
• Lagföring av individer som bryter mot internationell humanitär rätt.
• Utbildning av befolkningen, militär personal och brottsbekämpande personal.
• Kontroll av vapenförsäljning i enlighet med gemensam ståndpunkt 2008/944/Gusp som föreskriver att länder som importerar vapen måste respektera internationell humanitär rätt innan de beviljas exportlicenser.

Individuellt ansvar vid en konflikt

Vissa allvarliga överträdelser av internationell humanitär rätt definieras som krigsförbrytelser. Dessa kan uppstå under samma omständigheter som folkmord och brott mot mänskligheten. EU ska se till att personer som ansvarar för krigsförbrytelser dras inför rätta i hemlandet eller överlämnas för rättegång vid ett annat lands domstol eller Internationella brottmålsdomstolen.

BAKGRUND

Mer information finns här:

• Internationell humanitär rätt – faktablad (Europeiska kommissionen).

HUVUDDOKUMENT

Konsoliderad version av fördraget om Europeiska unionen – Avdelning I – gemensamma bestämmelser – Artikel 3 (f.d. artikel 2 FEU) (EUT C 202, 7.6.2016, s. 17).

Europeiska unionens uppdaterade riktlinjer om främjande av internationell humanitär rätt (EUT C303, 15.12.2009, s. 12).

ANKNYTANDE DOKUMENT

Rådets beslut 2011/168/GUSP av den 21 mars 2011 om Internationella brottmålsdomstolen och om upphävande av gemensam ståndpunkt 2003/444/Gusp (EUT L 76, 22.3.2011, s. 56).

Senast ändrat 02.03.2018