Krisintervention för att komma till rätta med de höga energipriserna

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Rådets förordning (EU) 2022/1854 om en krisintervention för att komma till rätta med de höga energipriserna

VILKET SYFTE HAR FÖRORDNINGEN?

Förordningen innehåller åtgärder för att minska efterfrågan på el samt omfördela energisektorns överintäkter och övervinster till hushåll och verksamheter för att mildra effekterna av ökande energipriser.

VIKTIGA PUNKTER

Minska efterfrågan på el

Genom förordningen införs följande:

En frivillig minskning på 10 % per månad av elförbrukningen.
En obligatorisk minskning på 5 % av elförbrukningen under höglasttimmar.

Utgångspunkten för jämförelse är den genomsnittliga elförbrukningen under motsvarande månader i perioden november till mars under de föregående fem åren,

Europeiska unionens (EU:s) medlemsstater ansvarar för följande:

Identifiera höglasttimmar som motsvarar minst 10 % av samtliga timmar mellan den 1 december 2022 och den 31 mars 2023, där efterfrågan kommer att minskas.
Välja vilka åtgärder de använder för att minska förbrukningen som
- ska vara ska vara klart definierade, transparenta, proportionella, icke-diskriminerande och kontrollerbara
- inte får snedvrida konkurrensen eller en väl fungerande marknad för el och
- inte får hindra processen att ersätta teknik som använder fossila bränslen med teknik som använder el.

Obligatoriskt tak för energimarknadsintäkter

Marknadsintäkter från inframarginella elanläggningar får ett tak på 180 euro/MWh för att, under en period med extremt höga gaspriser som påverkar kostnaden för naturgaseldade kraftverk, begränsa de extraordinära marknadsintäkterna för producenter med lägre marginalkostnader. Nivån ska bevara lönsamheten för producenterna och undvika att investeringar i förnybar energi bromsas. Taket gäller för el som kommer från

vindenergi
solenergi (solvärme och solceller)
geotermisk energi
vattenkraft utan vattenmagasin
biomassa (utom biometan)
avfall,
kärnenergi
brunkol
råpetroleumprodukter
torv.

Medlemsstaterna ska

se till att taket gäller för alla intäkter, inklusive för de mellanhänder som arbetar på uppdrag av producenterna
införa ändamålsenliga åtgärder för att förhindra kringgående av dessa skyldigheter, särskilt då de kontrolleras eller delvis ägs av andra företag.

Undantag från att tillämpa taket kan gälla under vissa förutsättningar, inklusive

demonstrationsprojekt,
producenter med en kapacitet som är mindre än 1 MW, där taket medför en betydande administrativ börda,
el som produceras i hybridkraftverk som även använder konventionella energikällor, där det finns risk för ökade koldioxidutsläpp och minskad produktion av förnybar energi.

Nationella krisåtgärder

Medlemsstaterna kan fastställa olika begränsningar för intäkterna för att

skilja mellan olika tekniker,
använda ytterligare begränsningar för elhandlare,
tillämpa större begränsningar för producenter med investerings- och driftkostnader som är större än 180 euro/MWh, eller
upprätthålla eller införa nationella åtgärder för att begränsa intäkterna för de producenter som producerar el från källor som inte anges ovan.

Medlemsstaterna kan även fastställa ett särskilt tak på marknadsintäkter från försäljning av el från kol eller vissa vattenkraftverk som inte finns i listan ovan. Åtgärderna ska

vara proportionerliga och icke-diskriminerande,
inte äventyra investeringssignalerna,
säkerställa att investeringarna och driftskostnaderna täcks,
inte snedvrida elgrossistmarknadernas funktion.

Medlemsstaterna ska se till att alla överintäkter från taket används för att finansiera riktat stöd till elslutkunder för att begränsa effekten av de höga elpriserna. Sådana åtgärder kan bestå av

stöd för att minska elförbrukningen,
direkt överföring till kunderna, inklusive sänkta nättariffer,
ersättning till leverantörer som måste leverera el till kunder under kostnadsnivån enligt nationell prissättning,
sänkning av elkostnaderna för elslutkunder,
främjande av elslutkunders investeringar i teknik för minskade koldioxidutsläpp, förnybar energi och investeringar i energieffektivitet.

Medlemsstater vars nettoimportberoende av el är lika med eller högre än 100 % ska teckna ett avtal med den exporterande medlemsstaten senast den 1 december 2022 för att dela överintäkterna på lämpligt sätt. Alla medlemsstater som importerar el kan ingå liknande avtal.

Åtgärder avseende slutkunder

Medlemsstaterna kan tillfälligt, under vissa omständigheter,

ingripa i prissättningen för elförsörjning för små och medelstora företag
i undantagsfall införa priser under kostnadsnivån.

Solidaritetsbidrag till petroleum-, naturgas-, kol- och raffinaderisektorer

I förordningen anges ett obligatoriskt tillfälligt solidaritetsbidrag för övervinster inom företag i petroleum-, naturgas-, kol- och raffinaderisektorerna, som beräknats mot de skattepliktiga vinsterna för det räkenskapsår som börjar 2022 och/eller 2023 som överstiger en ökning på 20 % av den genomsnittliga skattepliktiga vinsten under räkenskapsåren 2018–2021.

Medlemsstaterna bör använda intäkterna för att tillhandahålla riktat finansiellt stöd

till kunder, särskilt utsatta hushåll, och företag, för att begränsa effekterna av de höga slutkundspriserna på el
för att minska energiförbrukningen genom olika program
för att främja nationella investeringar i förnybar energi, strukturell energieffektivitet och annan teknik för minskade koldioxidutsläpp
till företag i energiintensiva industrier, på villkor att de investerar i förnybar energi, energieffektivitet eller annan teknik för minskade koldioxidutsläpp
för att utveckla energioberoende, särskilt investeringar i linje med målen för REPowerEU.
genom medlemsstaternas gemensamma finansiering av åtgärder för att skydda sysselsättningen samt omskolning och kompetensutveckling av arbetskraften.

Översyn

Europeiska kommissionen kommer att genomföra en översyn av åtgärderna för minskad efterfrågan och pristak senast den 30 april 2023. En översyn av solidaritetsbidraget kommer att genomföras senast den 15 oktober 2023.

VILKEN PERIOD GÄLLER FÖRORDNINGEN FÖR?

Den har gällt sedan den 8 oktober 2022. Förordningen utgör en tillfällig nödåtgärd, de flesta av dess bestämmelser kommer att löpa ut den 31 december 2023.

BAKGRUND

Här kan du hitta mer information:

Energitrygghet (Europeiska kommissionen).

HUVUDDOKUMENT

Rådets förordning (EU) 2022/1854 av den 6 oktober 2022 om en krisintervention för att komma till rätta med de höga energipriserna (EUT L 261, 7.10.2022, s. 1).

ANKNYTANDE DOKUMENT

Rådets förordning (EU) 2022/1369 av den 5 augusti 2022 om samordnade åtgärder för att minska efterfrågan på gas (EUT L 206, 8.8.2022, s. 1).

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: Planen REPowerEU (COM(2022) 230 final, 18.5.2022).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/943 av den 5 juni 2019 om den inre marknaden för el (omarbetning) (EUT L 158, 14.6.2019, s. 54).

Fortlöpande ändringar av förordning (EU) 2019/943 har införlivats i originaltexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/944 av den 5 juni 2019 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om ändring av direktiv 2012/27/EU (omarbetning) (EUT L 158, 14.6.2019, s. 125).

Se den konsoliderade versionen.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/942 av den 5 juni 2019 om inrättande av Europeiska unionens byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (omarbetning) (EUT L 158, 14.6.2019, s. 22).

Se den konsoliderade versionen.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1938 av den 25 oktober 2017 om åtgärder för att säkerställa försörjningstryggheten för gas och om upphävande av förordning (EU) nr 994/2010 (EUT L 280, 28.10.2017, s. 1).

Se den konsoliderade versionen.

Senast ändrat 20.10.2022