Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation, om fastställande av dess regler för deltagande och spridning

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/695 om inrättande av Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation, om fastställande av dess regler för deltagande och spridning

VILKET SYFTE HAR FÖRORDNINGEN?

Genom förordningen inrättas Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation (”programmet”) under loppet av den fleråriga budgetramen för 2021–2027. I förordningen fastställs även programmets regler för deltagande och spridning. Förordningen har följande syfte:

Att fastställa ramarna för EU:s stöd till forskning och innovation när det gäller de vetenskapliga och tekniska mål som ska uppnås och de relevanta prioriteringarna. I förordningen ska även huvuddragen för sådana verksamheter anges samtidigt som det högsta totala beloppet och de detaljerade reglerna för EU:s finansiella deltagande i ramprogrammet ska fastställas, såväl som de respektive andelarna i var och en av de verksamheter som anges.
Att fastställa regler för företags, forskningscentrums och universitets deltagande samt regler för spridning av forskningsresultat.

VIKTIGA PUNKTER

Genomförande

Programmet genomförs genom

det särskilda program som inrättades genom beslut (EU) 2021/764 (se sammanfattning),
ett ekonomiskt bidrag till Europeiska institutet för innovation och teknik, som inrättades genom förordning (EU) 2021/819,
det särskilda program för försvarsforskning som inrättades genom förordning (EU) 2021/697 (se sammanfattning).

Mål

Programmets allmänna mål är att EU:s investeringar i forskning och innovation ska åstadkomma vetenskapliga, tekniska, ekonomiska och samhälleliga effekter, i syfte att

stärka EU:s vetenskapliga och tekniska grund och främja konkurrenskraften i alla EU:s medlemsstater, inbegripet inom industrin,
genomföra EU:s strategiska prioriteringar och bidra till att förverkliga EU:s mål och strategier,
bidra till att hantera globala utmaningar, bland annat att uppfylla FN:s mål för hållbar utveckling genom att följa principerna i Agenda 2030 och Parisavtalet,
stärka det europeiska forskningsområdet.

Programmet maximerar därmed EU:s mervärde genom att det inriktas på mål och verksamheter som inte på ett ändamålsenligt sätt kan genomföras av medlemsstaterna på egen hand, utan snarare i samarbete med andra.

Programmet har även följande specifika mål:

Att utveckla, främja och sprida vetenskaplig spetskompetens, stödja skapande och spridning av högkvalitativa nya grundläggande och tillämpade kunskaper, kompetenser, tekniker och lösningar, stödja utbildningar och rörlighet för forskare, och att locka begåvningar på alla nivåer och bidra till att EU:s kompetensreserv utnyttjas fullt ut i åtgärder som stöds inom ramen för programmet.
Att generera kunskap, stärka effekterna av forskning och innovation när det gäller att utveckla, stödja och genomföra EU:s politik och främja tillgången till och införandet av innovativa lösningar inom den europeiska industrin, särskilt i små och medelstora företag, och i syfte att lösa globala samhällsfrågor, inklusive klimatförändringarna och målen för hållbar utveckling.
Att främja alla former av innovation, underlätta teknisk utveckling, demonstration och kunskaps- och tekniköverföring och främja lanseringen och utnyttjandet av innovativa lösningar.
Att optimera programmets resultat för att stärka och öka det europeiska forskningsområdets genomslag och attraktionskraft, främja spetskompetensbaserat deltagande från alla medlemsstater i programmet, inklusive länder med låga forsknings- och innovationsresultat, och underlätta samarbetsförbindelser inom europeisk forskning och innovation.

Struktur och budget

Programmet är uppbyggt på följande sätt, med en total budget på 95,5 miljarder euro i löpande priser (inklusive 5,4 miljarder euro från NextGenerationEU):

Första pelaren – Vetenskaplig spetskompetens

Med följande komponenter:

Andra pelaren – Globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft

Med följande komponenter:

Klustret ”Hälsa”
Klustret ”Kultur, kreativitet och inkluderande samhällen”
Klustret ”Civil säkerhet för samhället”
Klustret ”Digitala frågor, industri och rymden”
Klustret ”Klimat, energi och mobilitet”
Klustret ”Livsmedel, bioekonomi, naturresurser, jordbruk och miljö”
Icke-nukleära direkta åtgärder som vidtas av Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum

Tredje pelaren – Innovativa Europa

Med följande komponenter:

Europeiska innovationsrådet
Europeiska innovationsekosystem
Europeiska institutet för innovation och teknik

Delen Breddning av deltagandet och förstärkning av det europeiska forskningsområdet

Med följande komponenter:

Breddning av deltagandet och spridning av spetskompetens
Reformering och förstärkning av det europeiska forsknings- och innovationssystemet

Uppdrag

Ett uppdrag är en uppsättning spetskompetensbaserade och effektdrivna forsknings- och innovationsverksamheter inom olika områden och sektorer som syftar till att

inom en fastställd tidsram uppnå ett mätbart mål som inte hade kunnat uppnås genom enskilda åtgärder,
påverka samhället och beslutsfattandet genom vetenskap och teknik,
vara relevant för en avsevärd del av EU:s befolkning och ett stort antal EU-medborgare.

Följande fem områden för möjliga uppdrag fastställs i denna rättsakt:

Klimatanpassning, inbegripet samhällsomvandling
Cancer
Friska oceaner, hav samt kust- och inlandsvatten
Klimatneutrala och smarta städer
Markhälsa och livsmedel

Varje uppdragsområde har en särskild uppdragsnämnd som ger kommissionen råd när det gäller att specificera, utforma och genomföra särskilda uppdrag.

Europeiska partnerskap

Ett effektiviserat landskap med tre former av europeiska partnerskap (medfinansierade, samprogrammerade och institutionaliserade) har skapats, där EU, nationella myndigheter och den privata sektorn åtar sig att stödja forskning och innovation.

Europeiska innovationsrådet

Europeiska innovationsrådet har inrättats som en centralt förvaltad gemensam kontaktpunkt för att genomföra åtgärder inom ramen för den tredje pelaren ”Innovativa Europa” som rör Europeiska innovationsrådet. Europeiska innovationsrådet fokuserar i huvudsak på banbrytande och omvälvande innovation, med särskild inriktning på marknadsskapande innovation, samtidigt som man stöder all slags, även inkrementell, innovation.

Deltagande av länder utanför EU

Horisont Europa är öppet för deltagande av rättsliga enheter från hela världen, enligt de villkor som fastställs i reglerna, och i tillämpliga fall tillsammans med eventuella ytterligare villkor för ett visst arbetsprogram eller en viss ansökningsomgång.

Deltagande i programmet i form av associering av länder utanför EU är öppet för

länder från Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta),
anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidater,
länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken,
länder utanför EU med god kapacitet inom vetenskap, teknik och innovation samt engagemang för en regelbaserad öppen marknadsekonomi.

Regler för deltagande

I förordningen fastställs olika regler, såsom för rätten till deltagande och finansiering, etiska regler och principer samt säkerhetsbestämmelser som är tillämpliga på indirekta åtgärder som finansieras inom ramen för programmet. Några exempel på dessa är följande:

Rättsliga enheter får delta och erhålla finansiering om de uppfyller villkoren för stödberättigande enligt reglerna för Horisont Europa, tillsammans med eventuella andra ytterligare villkor för ett visst arbetsprogram eller en viss ansökningsomgång.
Innehållet i ansökningsomgångar måste ingå i arbetsprogrammet.
Kommissionen eller finansieringsorganet får utfärda en gemensam ansökningsomgång med länder utanför EU, inbegripet deras vetenskapliga och tekniska organisationer och byråer, internationella organisationer och icke vinstdrivande rättsliga enheter.
Upphandlingsförfaranden ska följa konkurrensregler och principerna om insyn, icke-diskriminering, likabehandling, sund ekonomisk förvaltning och proportionalitet.
Regler för kontroller av den finansiella kapaciteten.
Förfarandet för att utvärdera förslag, inklusive urvals- och tilldelningskriterierna. Förslagen utvärderas av en oberoende expertkommitté på grundval av spetskompetens, genomslag, kvalitet och effektivitet i genomförandet.
De sökande kan begära omprövning av utvärderingen om de anser att utvärderingsförfarandet inte har tillämpats korrekt.
Skyldigheter i samband med utnyttjande och spridning av resultaten, även när det gäller öppen vetenskap.

Utvärdering, konsekvensbedömning och övervakning av programmet

Kommissionen utvärderar och övervakar Horisont Europa för att bedöma de framsteg som görs för att uppnå programmets mål.

Programmet kompletteras av Europeiska atomenergigemenskapens forsknings- och utbildningsprogram för 2021–2025.

VILKEN PERIOD GÄLLER FÖRORDNINGEN FÖR?

Förordningen har gällt sedan den 1 januari 2021.

BAKGRUND

Förordningen upphäver förordning (EU) nr 1291/2013 och förordning (EU) nr 1290/2013.

Se även

Horisont Europa (Europeiska kommissionen)
Horisont Europa: EU:s forsknings- och innovationsprogram 2021–2027 (Europeiska kommissionen).
Det europeiska forskningsområdet (Europeiska kommissionen)
En ny era för forskning och innovation (Europeiska kommissionen)

HUVUDDOKUMENT

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/695 av den 28 april 2021 om inrättande av Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation, om fastställande av dess regler för deltagande och spridning och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1290/2013 och (EU) nr 1291/2013 (EUT L 170, 12.5.2021, s. 1).

ANKNYTANDE DOKUMENT

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/819 av den 20 maj 2021 om Europeiska institutet för innovation och teknik (omarbetning) (EUT L 189, 28.5.2021, s. 61).

Rådets beslut (EU) 2021/764 av den 10 maj 2021 om inrättande av det särskilda programmet för genomförande av Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation samt om upphävande av beslut 2013/743/EU (EUT L 167I, 12.5.2021, s. 1).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/697 av den 29 april 2021 om inrättande av Europeiska försvarsfonden och om upphävande av förordning (EU) 2018/1092 (EUT L 170, 12.5.2021, s. 149).

Rådets förordning (Euratom) 2021/765 av den 10 maj 2021 om inrättande av Europeiska atomenergigemenskapens forsknings- och utbildningsprogram för perioden 2021–2025 som kompletterar Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation samt om upphävande av förordning (Euratom) 2018/1563 (EUT L 167I, 12.5.2021, s. 81).

Rådets förordning (EU) 2020/2094 av den 14 december 2020 om inrättande av Europeiska unionens återhämtningsinstrument för att stödja återhämtningen efter covid-19-krisen (EUT L 433I, 22.12.2020, s. 23).

Rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 av den 17 december 2020 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 (EUT L 433I, 22.12.2020, s. 11).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).

Senast ändrat 02.07.2021