EU:s facilitet för återhämtning och resiliens

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Förordning (EU) 2021/241 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens

VILKET SYFTE HAR FÖRORDNINGEN?

Genom förordningen inrättas en facilitet för återhämtning och resiliens för Europeiska unionen (EU), och facilitetens mål och kriterier för att ta emot finansiering fastställs.

Efter Rysslands invasion av Ukraina presenterade Europeiska kommissionen i maj 2022 sin REPowerEU-plan för att göra EU oberoende av ryska fossila bränslen. Ändringsförordning (EU) 2023/435 gör det möjligt för EU:s medlemsstater att införa REPowerEU-kapitel i sina planer för återhämtning och resiliens för att påskynda EU:s omställning till ren energi.

En ytterligare ändringsförordning, förordning (EU) 2024/795, genom vilken initiativet europeisk plattform för strategisk teknik (STEP) inrättas, gör det möjligt för medlemsstaterna att införa åtgärder till stöd för investeringsinsatser som bidrar till målen för STEP i sina planer för återhämtning och resiliens.

VIKTIGA PUNKTER

Syftet med faciliteten för återhämtning och resiliens är att främja EU:s ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning genom att

förbättra medlemsstaternas resiliens, krisberedskap, anpassningsförmåga och tillväxtpotential,
lindra covid-19-krisens sociala och ekonomiska konsekvenser, särskilt för kvinnor,
bidra till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter,
stödja den gröna omställningen (se sammanfattning) och bidra till att unionens klimatmål för 2030 och målet om klimatneutralitet senast 2050 uppnås,
uppmuntra till den digitala omställningen, och
öka resiliensen, säkerheten och hållbarheten i unionens energisystem.

Finansiering enligt faciliteten för återhämtning och resiliens kan ges till åtgärder som följer principen ”orsaka inte betydande skada”, vilket innebär att de inte skadar miljön, och som inte inkluderar återkommande utgifter inom följande sex politikområden:

Den gröna omställningen.
Den digitala omställningen.
Smart och hållbar tillväxt för alla.
Social och territoriell sammanhållning.
Hälsa samt ekonomisk, social och institutionell resiliens.
Strategier för nästa generation, som utbildning och kompetens.

Vissa tillfälliga undantag kan beviljas avseende REPowerEU-kapitlen för åtgärder som tar itu med omedelbara energitrygghetsproblem i EU, minimerar potentiella miljöskador och inte äventyrar EU:s klimatmål.

Budgeten för EU:s facilitet för återhämtning och resiliens på 648 miljarder euro (i 2022 års priser):

består av 357 miljarder euro i bidrag,
består av 291 miljarder euro i lån,
ersätter inte regelbundna nationella budgetutgifter, med undantag för motiverade fall,
delas ut utöver övrigt ekonomiskt stöd i andra EU-program,
och tar hänsyn till additionalitetsprincipen* för EU-finansiering.

I och med ändringen av förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens så att den omfattar REPowerEU har ytterligare bidrag inom ramen för utsläppshandelssystemet och brexitjusteringsreserven gjorts tillgängliga för medlemsstaterna. Därför är bidragen på 357 miljarder euro nu uppdelade i 338 miljarder euro från faciliteten för återhämtning och resiliens, 17,3 miljarder euro från utsläppshandelssystemet och 1,6 miljarder euro från brexitjusteringsreserven. Dessutom kunde medlemsstaterna begära lånestöd fram till augusti 2023. Av det totala tillgängliga anslaget på 385 miljarder euro hade närmare 291 miljarder euro anslagits i slutet av 2023. Dessa två förändringar (mer bidrag tillgängliga genom utsläppshandelssystemet och brexitjusteringsreserven och färre lån som begärdes än det totala tillgängliga anslaget) resulterade i ett totalt anslag från faciliteten för återhämtning och resiliens på 648 miljarder euro i slutet av 2023. Det tidigare nämnda beloppet på 723 miljarder euro utgjorde det maximala beloppet för bidrag (338 miljarder euro) och lån (385 miljarder euro) från faciliteten för återhämtning och resiliens i enlighet med förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens.

Genom ändringsförordning (EU) 2024/795 inrättas STEP-initiativet, som syftar till att stärka EU:s suveränitet och säkerhet, påskynda dess gröna och digitala omställningar, stärka dess konkurrenskraft och minska dess strategiska beroende på tre strategiska industriområden: digital innovation och teknikintensiv innovation, ren och resurseffektiv teknik och bioteknik. Genom ändringsförordningen kan medel från befintliga EU-program, såsom faciliteten för återhämtning och resiliens, utnyttjas utan att nya fonder behöver inrättas. De nya bestämmelserna gör det möjligt för medlemsstaterna att i sin plan för återhämtning och resiliens som beräknade kostnader inkludera beloppet för kontantbidraget till medlemsstatskomponenten. Detta gäller uteslutande för åtgärder till stöd för investeringsinsatser som bidrar till målen för STEP. Medlemsstaterna kan välja att anslå så mycket som 10 % av sina nationella anslag till instrument relevanta för STEP inom ramen för InvestEU (se sammanfattning).

För att få stöd inom ramen för faciliteten har medlemsstaterna utarbetat och lämnat in nationella planer för återhämtning och resiliens, med en beskrivning av de reformer och investeringar som de skulle genomföra från pandemins början i februari 2020 till den 31 december 2026, med tydliga delmål och mål. Medlemsstaterna kan få finansiering upp till ett tidigare överenskommet maximibelopp. Planerna måste avsätta minst 37 % av budgeten till klimatåtgärder, och 20 % till digitala åtgärder. Planerna måste också vara förenliga med följande:

Medlemsstaterna kan också se över sina planer på grundval av de tillgängliga rättsliga grunder som anges i förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens, inbegripet deras förmåga att visa att objektiva förhållanden gör att vissa delmål och mål inte är genomförbara.

Faciliteten för återhämtning och resiliens är resultatbaserad. Detta innebär att kommissionen endast betalar ut beloppen till varje medlemsstat när de har uppnått de överenskomna delmålen och målen för slutförandet av de reformer och investeringar som ingår i deras plan. När de har slutfört sådana överenskomna delmål och mål begär regeringarna betalning på denna grund (upp till två gånger om året).

Kommissionen

bedömer medlemsstaternas planer sett till ändamålsenlighet, effektivitet och enhetlighet,
anger, om kommissionen föreslår att rådet ska godkänna en nationell plan, delmål och mål som en medlemsstat ska uppfylla i sina reform- och investeringsprojekt tillsammans med bidraget från faciliteten för återhämtning och resiliens,
kan avvisa eller godkänna ändringar i planerna,
överför de nationella planerna till Europaparlamentet och rådet utan dröjsmål,
övervakar facilitetens genomförande och bedömer de resultat som uppnåtts,
bedömer ansökningarna om utbetalning från medlemsstaterna för att kontrollera att delmålen och målen har uppfyllts och betalar i så fall ut motsvarande medel till medlemsstaterna eller kan på annat sätt besluta att (delvis) avbryta utbetalningen tills medlemsstaten uppfyller det relevanta delmålet eller målet på ett korrekt sätt,
inrättar en resultattavla för återhämtning och resiliens,
lämnar in årsrapporter till parlamentet och rådet.

Medlemsstaterna

måste förebygga, upptäcka och åtgärda bedrägerier, korruption och intressekonflikter vid användning av EU-medel,
ska två gånger per år rapportera om planernas resultat inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

Varannan månad kan det berörda utskottet i parlamentet bjuda in kommissionen för att diskutera framstegen genom faciliteten.

Kommissionen har överlämnat följande rapporter till parlamentet och rådet:

En granskningsrapport senast den 31 juli 2022.
En rapport om det övergripande genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens senast den 20 februari 2024 (som även gick till Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Europeiska regionkommittén).

Resultattavlan för återhämtning och resiliens

I december 2021 lanserade kommissionen resultattavlan för återhämtning och resiliens – en offentlig onlineplattform som ska visa vilka framsteg som gjorts i genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens som helhet och av de enskilda nationella planerna för återhämtning och resiliens.

Delegerade akter

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2105 kompletterar förordning (EU) 2021/241 genom att fastställa en metod för rapportering av sociala utgifter. Denna metod, som omfattar sociala utgifter avseende barn och ungdomar, och avseende jämställdhet, inom ramen för faciliteten, baseras på de beräknade utgifter som anges i de godkända planerna för återhämtning och resiliens.

Delegerad förordning (EU) 2021/2106 kompletterar förordning (EU) 2021/241 genom att fastställa de gemensamma indikatorerna och de detaljerade inslagen i resultattavlan för återhämtning och resiliens.

VILKEN PERIOD GÄLLER FÖRORDNINGEN FÖR?

Förordning (EU) 2021/241 har gällt sedan den 19 februari 2021.
Förordning (EU) 2023/435 har gällt sedan den 1 mars 2023.
Ändringsförordning (EU) 2024/795 gäller sedan den 1 mars 2024.

BAKGRUND

Faciliteten för återhämtning och resiliens är den viktigaste delen av EU:s stimulanspaket NextGenerationEU. Detta gör att kommissionen kan samla in medel för att bidra till att reparera de omedelbara ekonomiska och sociala skadorna som covid-19-pandemin har orsakat.
Den samverkar med kommissionens prioriteringar för att säkerställa en hållbar och inkluderande återhämtning som främjar den gröna och den digitala omställningen.

Mer information finns här:

Faciliteten för återhämtning och resiliens (Europeiska kommissionen).

VIKTIGA BEGREPP

Additionalitetsprincipen. En av de underliggande principerna i EU:s struktur- och investeringsfonder. Enligt principen ska bidrag från EU:s struktur- och investeringsfonder inte ersätta offentliga eller likvärdiga strukturutgifter som medlemsstaten har i den berörda regionen.

HUVUDDOKUMENT

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (EUT L 57, 18.2.2021, s. 17).

Fortlöpande ändringar av förordning (EU) 2021/241 har införlivats i originaltexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.

ANKNYTANDE DOKUMENT

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/523 av den 24 mars 2021 om inrättande av InvestEU-programmet och om ändring av förordning (EU) 2015/1017 (EUT L 107, 26.3.2021, s. 30).

Se den konsoliderade versionen.

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2105 av den 28 september 2021 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens genom fastställande av en metod för rapportering av sociala utgifter (EUT L 429, 1.12.2021, s. 79).

Rådets förordning (EU) 2020/2094 av den 14 december 2020 om inrättande av Europeiska unionens återhämtningsinstrument för att stödja återhämtningen efter covid-19-krisen (EUT L 433I, 22.12.2020, s. 23).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092 av den 16 december 2020 om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten (EUT L 433I, 22.12.2020, s. 1)

Se den konsoliderade versionen.

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Den europeiska gröna given (COM(2019) 640 final, 11.12.2019).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).

Se den konsoliderade versionen.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 328, 21.12.2018, s. 1).

Se den konsoliderade versionen.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32).

Se den konsoliderade versionen.

Senast ändrat 30.04.2024