Konsumentskydd – grupptalan

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Direktiv (EU) 2020/1828 om grupptalan för att skydda konsumenters kollektiva intressen och om upphävande av direktiv 2009/22/EG

VILKET SYFTE HAR DIREKTIVET?

Det ger organisationer eller offentliga organ som utsetts av Europeiska unionens (EU:s) medlemsstater rätt att ansöka om åtgärder för förbudsföreläggande eller gottgörelse för konsumentgruppers räkning genom grupptalan (inklusive gränsöverskridande grupptalan). Det inbegriper att söka ersättning från näringsidkare som inte respekterar konsumenternas rättigheter på områden såsom finansiella tjänster, resor och turism, energi, hälso- och sjukvård, telekommunikationer och dataskydd, beroende på vad som är lämpligt och på det sätt som är möjligt enligt EU-rätten eller nationell rätt.

Eftersom både rättsliga förfaranden och administrativa förfaranden på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan bidra till att skydda konsumenters kollektiva intressen är det upp till medlemsstaterna att avgöra huruvida en grupptalan kan väckas i rättsliga förfaranden, administrativa förfaranden eller båda dessa, beroende på det berörda rättsområdet eller den berörda ekonomiska sektorn.

VIKTIGA PUNKTER

Godkända enheter

Medlemsstaterna utser de enheter som ska kunna väcka grupptalan på konsumenters vägnar (godkända enheter).

För att kunna väcka grupptalan i ett annat medlemsland än det där de har utsetts (gränsöverskridande grupptalan) måste de godkända enheterna

• vara en juridisk person i enlighet med den nationella rätten i den utseende medlemsstaten.
• kunna påvisa tolv månader av faktisk verksamhet riktad till allmänheten på området konsumentskydd, före sin begäran om utseende,
• vara av icke vinstdrivande natur,
• ha ett stadgeenligt syfte som visar att den har ett berättigat intresse av att skydda konsumenternas intressen enligt reglerna i EU-rätten som avses i bilaga I till direktivet,
• inte vara föremål för insolvensförfaranden och inte ha förklarats insolvent,
• vara oberoende och inte påverkas av personer som inte är konsumenter, i synnerhet inte av näringsidkare,
• ha ett fastställt förfarande för att förebygga sådant inflytande och sådana intressekonflikter,
• offentliggöra hur den finansieras,
• offentliggöra sin organisations-, lednings- och medlemskapsstruktur, sina syften och arbetsmetoder samt verksamhet,
• offentliggöra information till allmänheten som visar att den överensstämmer med samtliga kriterier ovan.

Medlemsstaterna kan också tillämpa ovannämnda kriterier på de godkända enheter som har utsetts på förhand och som har möjlighet att väcka inhemsk talan (i den medlemsstat där de har utsetts). Medlemsstaterna får också utse godkända enheter på ad hoc-basis för en specifik inhemsk grupptalan.

Europeiska kommissionen offentliggör en förteckning över godkända enheter som har utsetts för gränsöverskridande grupptalan på en onlineportal som uppdateras vid behov.

Åtgärder för förbudsföreläggande

En åtgärd för förbudsföreläggande är en provisorisk eller slutlig åtgärd som har som syfte att se till att en praxis upphör eller förbjuds. Båda kan användas för att stoppa en befintlig praxis eller förbjuda en förestående praxis. Dessa åtgärder kan också (beroende på nationell rätt) utgöras av en skyldighet att offentliggöra domstolens beslut eller ett beriktigande.

Den godkända enheten behöver inte bevisa faktisk förlust eller skada som åsamkats de enskilda konsumenter som berörs av överträdelsen eller näringsidkarens uppsåt eller oaktsamhet.

Gottgörelse

En åtgärd för gottgörelse kräver att näringsidkaren tillhandahåller avhjälpande åtgärder, såsom ersättning, reparation, byte, prisavdrag, hävande av avtal eller återbetalning av erlagt pris, beroende på vad som är lämpligt och på det sätt som är möjligt enligt EU-rätten eller nationell rätt.

Medlemsstaterna säkerställer att

• konsumenter som uttryckligen eller underförstått har uttryckt sin önskan att företrädas i en grupptalan (”deltagande” eller ”inte deltagande”) inte kan företrädas i en annan grupptalan eller väcka individuell talan rörande samma sak och mot samma näringsidkare,
• konsumenter inte tar emot ersättning mer än en gång för samma sak,
• konsumenter genom en åtgärd för gottgörelse har rätt att dra nytta av de avhjälpande åtgärder som tillhandahålls utan att behöva väcka en separat talan,
• regler fastställs om tidsfrister för att enskilda konsumenter ska kunna dra nytta av åtgärder för gottgörelse.

Dessa avhjälpande åtgärder påverkar inte eventuella ytterligare avhjälpande åtgärder som inte omfattas av grupptalan i fråga.

För att förhindra intressekonflikter när åtgärder för gottgörelse finansieras av en tredje part, ska medlemsstater som tillåter sådan finansiering särskilt säkerställa att

• de beslut som fattas av godkända enheter inte påverkas av en tredjepartsfinansiär på ett sätt som skulle vara till skada för de kollektiva intressena hos de berörda konsumenterna,
• grupptalan inte väcks mot en svarande som är en konkurrent till finansiären eller mot en svarande som finansiären är beroende av.

Förlikning

Medlemsstaterna ska se till att

• den godkända enheten och näringsidkaren gemensamt får föreslå en förlikning, eller
• domstolen eller den administrativa myndigheten, efter samråd med den godkända enheten och näringsidkaren, får uppmana parterna att nå en förlikning inom en rimlig tidsfrist,
• förlikningar som godkänts av en domstol eller administrativ myndighet är bindande för den godkända enheten, den svarande näringsidkaren och de berörda konsumenterna; medlemsstaterna får dock fastställa regler som låter de berörda konsumenterna godkänna eller förkasta förlikningen.

Kostnaderna för förfarandet

• Den förlorande parten är i princip skyldig att betala kostnaderna för förfarandet.
• Enskilda konsumenter som berörs av en grupptalan ska emellertid inte betala kostnaderna för förfarandet. Eventuellt kan en enskild konsument emellertid åläggas att betala kostnader som uppkommit till följd av dennes avsiktliga eller vårdslösa beteende
• Medlemsstaterna måste införa regler i syfte att säkerställa att förfarandekostnaderna för grupptalan inte hindrar godkända enheter från att på ett effektivt sätt utöva sin rätt att ansöka om åtgärder för förbudsföreläggande.
• Medlemsstaterna får fastställa regler som ger godkända enheter rätt att begära att konsumenter som vill företrädas av dem inom ramen för en specifik grupptalan om åtgärder för gottgörelse betalar en blygsam inträdesavgift eller liknande avgift för att delta i den grupptalan.

Sanktioner

Medlemsstaterna ska

• fastställa regler om sanktioner för underlåtenhet eller vägran att efterleva en åtgärd för förbudsföreläggande, en informationsskyldighet eller en skyldighet om framläggande av bevis,
• säkerställa att dessa regler genomförs och att sanktionerna är effektiva, proportionella och avskräckande.

Upphävande

Genom direktiv (EU) 2020/1828 upphävs direktiv 2009/22/EG (se sammanfattningen) från och med den 25 juni 2023.

VILKEN PERIOD GÄLLER DIREKTIVET FÖR?

Avtalet trädde i kraft den 24 december 2020. Det ska bli lag i medlemsstaterna senast den 25 december 2022 och gälla i medlemsstaterna från och med den 25 juni 2023.

BAKGRUND

Direktivet är en del av paketet ”en ny giv för konsumenterna”.

Mer information finns här:

• Direktivet om förbudsföreläggande (Europeiska kommissionen).

HUVUDDOKUMENT

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2020/1828 av den 25 november 2020 om grupptalan för att skydda konsumenters kollektiva intressen och om upphävande av direktiv 2009/22/EG (EUT L 409, 4.12.2020, s. 1).

Fortlöpande ändringar av direktiv 2020/1828/EU har införlivats i originaldokumentet. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.

Senast ändrat 02.05.2023