Riktlinjer för sysselsättningspolitik

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Beslut (EU) 2020/1512 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik

VILKET SYFTE HAR RIKTLINJERNA?

De ger vägledning till länderna i Europeiska unionen (EU) när de utarbetar sin sysselsättningspolitik och fastställer nationella mål. Detta ska säkerställa samordnad politik inom EU.

VIKTIGA PUNKTER

• Att EU ska anta riktlinjer för sysselsättningen föreskrivs i artikel 148 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). EU ska även anta allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken (enligt artikel 121 i EUF-fördraget). De fyra sysselsättningsriktlinjerna och de sex allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken ingår tillsammans i de tio integrerade riktlinjerna.
• De allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken gäller på obestämd tid. Sysselsättningsriktlinjer måste däremot utarbetas för varje år. Riktlinjer antogs för första gången 2010 (samtliga tillsammans i ett ”integrerat paket”) för att underbygga Europa 2020-strategin.
• Riktlinjerna för sysselsättningen är anpassade till den europeiska pelaren för sociala rättigheter och de fyra aspekterna av den årliga strategin för hållbar tillväxt. I dessa aspekter ingår för första gången även miljömässig hållbarhet. På detta sätt återspeglar riktlinjerna tanken om ett starkt socialt Europa för rättvisa omställningar. Riktlinjerna ska också bidra till att uppnå FN:s mål för hållbar utveckling och till att hantera konsekvenserna av covid-19-pandemin.

Riktlinjerna för 2020 är inriktade på följande mål:

Stimulera efterfrågan på arbetskraft

EU-länderna bör vidta bland annat följande åtgärder:

• Aktivt främja en hållbar social marknadsekonomi och underlätta och stödja investeringar som skapar arbetstillfällen av god kvalitet.
• Övergå alltmer från beskattning av arbete till andra former av beskattning som är mer gynnsamma för sysselsättning och tillväxt för alla och som ligger i linje med klimat- och miljömålen.
• Se till att alla arbetstagare har tillräckliga och rättvisa löner genom att de direkt eller indirekt drar nytta av kollektivavtal eller skäliga lagstadgade minimilöner.

Öka arbetskraftsutbudet och förbättra tillgången till sysselsättning samt öka arbetskraftens färdigheter och kompetens

EU-länderna bör vidta följande åtgärder:

• Främja hållbarhet, produktivitet, anställbarhet och humankapital, verka för att människor ska ha relevanta kunskaper, färdigheter och kompetenser under hela livet samt tillgodose nuvarande och framtida behov på arbetsmarknaden.
• Främja lika möjligheter för alla genom att ta itu med ojämlikheter i utbildningssystemen.
• Ge arbetslösa och inaktiva personer effektivt, samordnat och individuellt anpassat stöd inom rimlig tid.
• Stödja anpassning av arbetsmiljön för personer med funktionsnedsättning.
• Åtgärda sysselsättnings- och löneskillnaderna mellan kvinnor och män.

Förbättra arbetsmarknadens funktion och göra den sociala dialogen mer ändamålsenlig

EU-länderna bör vidta följande åtgärder:

• Samarbeta med arbetsmarknadens parter om rättvisa, tydliga och förutsägbara arbetsvillkor med balans mellan rättigheter och skyldigheter.
• På ett verkningsfullt sätt aktivera och ge möjligheter åt de personer som kan delta på arbetsmarknaden.
• Se till att arbetslösa får tillräckliga arbetslöshetsförmåner under en rimlig tidsperiod, i överensstämmelse med deras inbetalade avgifter och med nationella regler för stödberättigande.
• Främja rörlighet bland studerande och arbetstagare för att öka deras kompetens och anställbarhet och utnyttja den europeiska arbetsmarknadens fulla potential.
• Se till att arbetsmarknadens parter i rätt tid och på ett meningsfullt sätt deltar i utformningen och genomförandet av reformer och politik på områdena för sysselsättning, sociala frågor och, när så är lämpligt, ekonomi.

Främja lika möjligheter för alla, främja social inkludering och bekämpa fattigdom

EU-länderna bör vidta följande åtgärder:

• Främja inkluderande arbetsmarknader som är öppna för alla genom att införa effektiva åtgärder för att bekämpa alla former av diskriminering och främja lika möjligheter för alla.
• Se till att underrepresenterade grupper behandlas lika när det gäller
  • sysselsättning,
  • socialt skydd,
  • hälso- och sjukvård och långvarig vård och omsorg,
  • utbildning,
  • tillgång till varor och tjänster.
• Modernisera de sociala trygghetssystemen.
• Utveckla och integrera de tre delarna av strategin för aktiv inkludering, nämligen
  • tillräckligt inkomststöd,
  • inkluderande arbetsmarknader och tillgång till stödtjänster av god kvalitet,
  • tillgodoseende av individuella behov.
• Se till att alla, även barn, har tillgång till grundläggande tjänster.
• Se till att det finns tillräckliga och hållbara pensionssystem för arbetstagare och egenföretagare.

VILKEN PERIOD GÄLLER BESLUTET FÖR?

Det har gällt sedan den 20 oktober 2020.

BAKGRUND

Riktlinjerna stämmer överens med stabilitets- och tillväxtpakten och med andra EU-lagar och EU-initiativ, däribland de om

• ungdomsgarantin,
• långtidsarbetslösas återinträde på arbetsmarknaden,
• kompetenshöjningsvägar.

Dessa initiativ sammanförs i den europeiska planeringsterminen, som är en årlig samordningsprocess som bidrar till att genomföra den europeiska sysselsättningsstrategin och uppnå målen för hållbar utveckling.

HUVUDDOKUMENT

Rådets beslut (EU) 2020/1512 av den 13 oktober 2020 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik (EUT L 344, 19.10.2020, s. 22).

ANKNYTANDE DOKUMENT

Interinstitutionell proklamation av den europeiska pelaren för sociala rättigheter (EUT C 428, 13.12.2017, s. 10).

Konsoliderad version av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt – Tredje delen – Unionens politik och inre åtgärder – Avdelning VIII – Ekonomisk och monetär politik – Kapitel 1 – Ekonomisk politik – Artikel 121 (f.d. artikel 99 FEG) (EUT C 202, 7.6.2016, s. 97).

Konsoliderad version av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt – Tredje delen – Unionens politik och inre åtgärder – Avdelning IX – Sysselsättning – Artikel 148 (f.d. artikel 128 FEG) (EUT C 202, 7.6.2016, s. 112).

Rådets rekommendation (EU) 2015/1184 av den 14 juli 2015 om allmänna riktlinjer för medlemsstaternas och Europeiska unionens ekonomiska politik (EUT L 192, 18.7.2015, s. 27).

Rådets beslut 2010/707/EU av den 21 oktober 2010 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik (EUT L 308, 24.11.2010, s. 46).

Senast ändrat 12.02.2021