Riskberedskap inom elsektorn

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Förordning (EU) 2019/941 om riskberedskap inom elsektorn

VILKET SYFTE HAR FÖRORDNINGEN?

• Förordningen syftar till att man ska
  • bli bättre på att fastställa möjliga elkriser*,
  • utarbeta krishanteringsplaner, och
  • hantera kriser när de inträffar.
• I förordningen fastställs en gemensam metod och regler för samarbetet mellan EU-länderna så att de kan förebygga, förbereda sig inför och hantera elkriser i en anda av solidaritet och öppenhet, samtidigt som kraven på en konkurrensutsatt inre elmarknad följs.
• Genom förordningen upphävs direktiv 2005/89/EG, som fastställde de åtgärder som EU-länderna måste vidta för att säkerställa en trygg elförsörjning i allmänhet.

VIKTIGA PUNKTER

Europeiskt nätverk av systemansvariga för överföringssystemen för el (Entso för el)

• lämnar, senast den 5 januari 2020 efter omfattande samråd, in till byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer) för godkännande och/eller ändring en metod för att
  • fastställa regionala elkrisscenarier med avseende på systemtillräcklighet, systemsäkerhet och bränsleförsörjningstrygghet,
  • bedöma säsongstillräckligheten och tillräckligheten på kort sikt (månadsvis och från en vecka framåt till en dag framåt) hos elsystemet i samband med problem som svåra väderförhållanden,
• fastställer, inom sex månader efter att den första metoden godkänts, de mest relevanta elkrisscenarierna för varje region,
• omprövar dessa regionala krisscenarier vart fjärde år,
• uppdaterar och förbättrar båda metoderna när väsentlig ny information blir tillgänglig,
• utarbetar bedömningar av säsongstillräckligheten och offentliggör dem för vintern senast den 1 december varje år och för sommaren senast den 1 juni varje år.

Metoden för att fastställa regionala elkrisscenarier

• tar hänsyn till åtminstone följande risker:
  • Ovanliga och extrema naturkatastrofer.
  • Risker för olyckshändelser.
  • Följdrisker, inklusive av fientliga angrepp och bränslebrist.
• omfattar åtminstone följande delar:
  • Beaktande av alla relevanta nationella och regionala omständigheter.
  • Riskers gränsöverskridande växelverkan och samband.
  • Simuleringar av samtidiga elkriser.
  • Rangordning av risker i enlighet med deras effekter och sannolikhet.
  • Principer för att behandla känslig information och samtidigt säkerställa öppenhet.
• offentliggörs på Entso för els och Acers webbplatser.

Behöriga myndigheter, som utses av EU-länderna senast den 5 januari 2020

• ansvarar för och samarbetar med varandra för att genomföra de uppgifter som anges i lagstiftningen,
• samarbetar med systemansvariga för överförings- och distributionssystemen, tillsynsmyndigheterna, Entso för el, regionala samordningscentrum och andra relevanta berörda parter vid behov,
• fastställer, senast fyra månader från det att de regionala elkrisscenarierna fastställts, de mest relevanta elkrisscenarierna på nationell nivå och uppdaterar dessa vart fjärde år,
• upprättar riskberedskapsplaner, baserade på de regionala och nationella krisscenarier som fastställts; planerna, som sedan utvärderas av Europeiska kommissionen efter samråd med gruppen för samordning på elområdet, följer en mall med information, såsom
  • en sammanfattning av elkrisscenarierna,
  • de behöriga myndigheternas roller och ansvarsområden,
  • förfaranden och åtgärder vid en elkris (t.ex. nationella, regionala och bilaterala),
  • utnämnandet av krissamordnaren och definitionen av vederbörandes roll,
  • samråd med berörda parter, systemansvariga för överförings- och distributionssystemen samt el- och naturgasföretag,
  • kristester,
• utfärdar omedelbart en tidig varning* till kommissionen och grannländerna i EU när tillförlitlig information indikerar att en elkris kan inträffa inom dess territorium och tillhandahåller relevant information,
• tillkännager att det föreligger en elkris och informerar kommissionen och angränsande EU-länder,
• överlämnar inom tre månader efter det att en elkris upphört en utvärderingsrapport till kommissionen och gruppen för samordning på elområdet. Rapporten måste innehålla en beskrivning av händelsen och bedömning av dess effekter, de åtgärder som vidtagits och eventuella förbättringar.

Övervakning

• Gruppen för samordning på elområdet diskuterar frågor som riskberedskapsplanernas samstämmighet, resultaten av resurstillräcklighetsbedömningarna och EU-ländernas resultat när det gäller trygg elförsörjning*.
• Acer övervakar åtgärder för en trygg elförsörjning och rapporterar regelbundet till gruppen för samordning på elområdet.
• Kommissionen lägger senast den 1 september 2025 fram en rapport till Europaparlamentet och rådet om hur man kan göra elförsörjningen i EU tryggare.

VILKEN PERIOD GÄLLER FÖRORDNINGEN FÖR?

Förordningen har gällt sedan den 4 juli 2019.

BAKGRUND

Elkriser kan uppstå av många skäl, såsom extrema väderförhållanden, fientliga angrepp eller bränslebrist. När krissituationer inträffar har de ofta gränsöverskridande följder. Storskaliga incidenter, såsom sträng kyla, värmeböljor eller it-attacker, kan drabba flera EU-länder samtidigt.

Förordningen är en av åtta rättsakter i det paket om ren energi för alla i EU som kommissionen lade fram i november 2016. Paketet bidrar till att forma energiunionen, bevara EU:s konkurrenskraft och uppfylla EU:s åtaganden enligt Parisavtalet om klimatförändringar.

VIKTIGA BEGREPP

HUVUDDOKUMENT

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/941 av den 5 juni 2019 om riskberedskap inom elsektorn och om upphävande av direktiv 2005/89/EG (EUT L 158, 14.6.2019, s. 1).

ANKNYTANDE DOKUMENT

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/942 av den 5 juni 2019 om inrättande av Europeiska unionens byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (EUT L 158, 14.6.2019, s. 22).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/943 av den 5 juni 2019 om den inre marknaden för el (EUT L 158, 14.6.2019, s. 54).

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/944 av den 5 juni 2019 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om ändring av direktiv 2012/27/EU (EUT L 158, 14.6.2019, s. 125).

Senast ändrat 24.07.2019