Europeiska solidaritetskåren

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Förordning (EU) 2018/1475 – bestämmelser om den europeiska solidaritetskåren

VILKET SYFTE HAR FÖRORDNINGEN?

Genom förordningen inrättas den europeiska solidaritetskåren, som syftar till att främja solidaritet i Europas samhällen och engagera ungdomar och organisationer i lättillgängliga verksamheter av hög kvalitet.

Solidaritetskåren ger ungdomar möjligheter att bidra till att lösa svåra situationer över hela Europa och visa sitt engagemang för samhället samtidigt som de får erfarenheter, kunskaper och kompetens som är viktiga för deras personliga, utbildningsmässiga, sociala, medborgerliga och yrkesmässiga utveckling.

VIKTIGA PUNKTER

Europeiska solidaritetskåren

syftar till att
- ge ungdomar chansen att bidra till samhället i stort samtidigt som de förbättrar sina kunskaper och jobbmöjligheter,
- tillhandahålla ordentligt validerade verksamheter av hög kvalitet,
- främja demokrati, medborgarskap och engagemang, med särskild tonvikt på social inkludering och lika möjligheter,
- främja samarbete mellan europeiska ungdomar;
tillhandahåller möjligheter till verksamhet inom landet liksom gränsöverskridande verksamhet, såsom
- volontärarbete*,
- praktikplatser* och jobb*,
- solidaritetsprojekt och nätverksaktiviteter,
- kvalitets- och stödåtgärder, såsom utbildning, språkstöd och kompletterande försäkring,
har
- en budget på 375,6 miljoner euro för perioden från den 1 januari 2018 till den 31 december 2020. 90 % av anslagen går till volontärarbete och solidaritetsprojekt och 10 % till praktikplatser eller jobb.

Följande kan delta:

ungdomar mellan 18 och 30 år, som måste registrera sig på den europeiska solidaritetskårens portal innan ett volontärarbete, en praktikplats, ett jobb eller ett solidaritetsprojekt påbörjas,
offentliga eller privata och ideella eller vinstdrivande organisationer som uppfyller nödvändiga krav och som kommer från
- EU-länder (för volontärarbete, praktikplatser, jobb, solidaritetsprojekt och nätverksaktiviteter),
- kandidatländer (Albanien, Nordmakedonien, Montenegro, Serbien och Turkiet) och potentiella kandidatländer (Bosnien och Hercegovina samt Kosovo*), EES-länder (Island, Norge och Liechtenstein), Schweiz samt 16 grannskapsländer* och Ryssland (för volontärarbete, solidaritetsprojekt och nätverksaktiviteter).

Enligt förordningen ska Europeiska kommissionen

regelbundet övervaka den europeiska solidaritetskårens verksamheter, i samarbete med nationella myndigheter, programkontor och organisationer,
offentliggöra en framstegsrapport under 2020,
utvärdera den befintliga lagstiftningen och utfärda rekommendationer om programmets framtid senast den 6 oktober 2022,
sprida information om och marknadsföra den europeiska solidaritetskårens verksamheter.

De deltagande länderna måste utse ett programkontor som ska förvalta solidaritetskårens verksamheter.

VILKEN PERIOD GÄLLER FÖRORDNINGEN FÖR?

Den har gällt sedan den 5 oktober 2018.

BAKGRUND

Kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker tillkännagav initiativet under sitt årliga tal om tillståndet i unionen i Europaparlamentet i september 2016. Den europeiska solidaritetskåren lanserades officiellt tre månader senare, med stöd av åtta av EU:s finansieringsprogram, däribland Erasmus+ med Europeiska volontärtjänsten.
Kommissionen har föreslagit att den europeiska solidaritetskåren ska behållas under den nya programperioden 2021–2027.
Genom lagstiftningen överförs volontärverksamheter från Erasmus+ till den europeiska solidaritetskåren.
Den ändrar även förordning (EU) nr 1293/2013 om inrättandet av ett program för miljö och klimatpolitik (Life) och beslut nr 1313/2013/EU om en civilskyddsmekanism för EU.

Mer information finns här:

Europeiska solidaritetskåren (Europeiska ungdomsportalen).

VIKTIGA BEGREPP

Volontärarbete: obetald volontärverksamhet i upp till tolv månader.

Praktikplats: arbetspraktik under två till sex månader, som kan förlängas en gång med högst tolv månader.

Jobb: tre till tolv månaders betalt arbete med ett skriftligt anställningsavtal.

Grannskapsländer: 16 av EU:s närmaste östra och södra grannländer:

i öster: Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, Georgien, Moldavien och Ukraina,
i söder: Algeriet, Egypten, Israel, Jordanien, Libanon, Libyen, Marocko, Palestina^**, Syrien och Tunisien.

^**Denna beteckning ska inte tolkas som ett erkännande av en palestinsk stat och påverkar inte de enskilda EU-ländernas ståndpunkter i frågan.

HUVUDDOKUMENT

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1475 av den 2 oktober 2018 om fastställande av den rättsliga ramen för den europeiska solidaritetskåren och om ändring av förordning (EU) nr 1288/2013, förordning (EU) nr 1293/2013 och beslut nr 1313/2013/EU (EUT L 250, 4.10.2018, s. 1).

ANKNYTANDE DOKUMENT

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1288/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av ”Erasmus+”: Unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott och om upphävande av besluten nr 1719/2006/EG, nr 1720/2006/EG och nr 1298/2008/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 50).

Fortlöpande ändringar av förordning (EU) nr 1288/2013 har införlivats i originaldokumentet. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1293/2013 av den 11 december 2013 om inrättandet av ett program för miljö och klimatpolitik (Life) samt om upphävande av förordning (EG) nr 614/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 185).

Se den konsoliderade versionen.

Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU av den 17 december 2013 om en civilskyddsmekanism för unionen (EUT L 347, 20.12.2013, s. 924).

Se den konsoliderade versionen.

* Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/1999 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring.

Senast ändrat 11.01.2019