Amsterdamfördraget
SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:
Amsterdamfördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen
VILKET SYFTE HAR FÖRDRAGET?
VIKTIGA PUNKTER
I fördraget anges som mål att
- främja ekonomiska och sociala framsteg, hög sysselsättning och en väl avvägd och hållbar utveckling,
- hävda EU:s identitet i internationella sammanhang,
- stärka EU-medborgarnas rättigheter och intressen,
- bevara och utveckla EU som ett område med frihet, säkerhet och rättvisa,
- upprätthålla och utveckla EU:s regelverk av fördrag och rättsakter (unionens regelverk).
Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp)
- Denna stärks genom att
- möjliggöra gemensamma strategier, gemensamma åtgärder, gemensamma ståndpunkter och mer systematiskt samarbete mellan EU-länderna,
- inkludera alla frågor som rör EU:s säkerhet, inklusive den gradvisa utvecklingen av en gemensam försvarspolitik inom ramen för Gusp,
- utveckla närmare förbindelser med försvarsorganisationen Västeuropeiska unionen,
- kräva att medlemsländerna ska samordna sitt uppträdande i internationella organisationer, särskilt FN,
- inrätta posten hög representant för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken – en roll som ges till rådets generalsekreterare,
- etablera en enhet för politisk planering och tidig förvarning.
Polissamarbete och straffrättsligt samarbete
- EU:s polissamarbete omfattar att
- förebygga, upptäcka och undersöka brott,
- samla in, lagra, behandla, analysera och utbyta relevant information,
- organisera gemensamma utbildningsinitiativ och utbyte av tjänstemän,
- utvärdera utredningsteknik, särskilt för att upptäcka organiserad brottslighet,
- använda Europols resurser på områden såsom förbindelser mellan åklagare och utredare och upprätta ett forsknings-, dokumentations- och statistiknätverk för brottslighet inom EU.
- EU:s straffrättsliga samarbete omfattar att
- underlätta utlämning (den mekanism där stater begär att personer från andra stater återlämnas när de antingen är anklagade för brott eller efterlysta) mellan EU-länderna,
- säkerställa att de nationella reglerna är förenliga,
- förebygga behörighetskonflikter,
- fastställa minimiregler för brott och straff för organiserad brottslighet, terrorism och olaglig narkotikahandel.
Närmare samarbete
De regeringar i EU som vill samarbeta närmare på vissa politikområden kan göra det, förutsatt att samarbetet
- främjar EU:s mål och intressen och respekterar dess principer,
- används som en sista utväg,
- innefattar åtminstone en majoritet av EU-länderna,
- inte påverkar EU-lagstiftningen,
- respekterar befogenheter, rättigheter, skyldigheter och intressen för de länder som inte deltar.
Visering, asyl, invandring och annan politik som rör fri rörlighet för personer
- Dessa strategier går från att hanteras genom mellanstatligt samarbete till att bli en del av EU:s beslutsfattande. EU:s regeringar måste inom fem år vidta åtgärder för att
- förebygga och ta itu med brottslighet samtidigt som EU-medborgarnas rättigheter skyddas,
- stärka det rättsliga och administrativa samarbetet,
- etablera standarder och rutiner för kontroller vid EU:s yttre gränser,
- fastställa regler för visering,
- införa kriterier och mekanismer för hantering av asylansökningar.
- Schengenavtalet om passfria resor inom EU ingår i EU:s rättssystem (även om Storbritannien (1) och Irland inte deltar i detta system).
Sysselsättning
- EU:s engagemang för hög sysselsättning stärks genom att
- detta mål tas i beaktande när EU:s politik och verksamhet utarbetas och genomförs,
- en årsrapport överlämnas till EU:s ledare för övervägande,
- alla regeringar en gång om året måste lämna information om vilka åtgärder man har vidtagit för att nå en hög sysselsättningsnivå,
- en rådgivande sysselsättningskommitté inrättas.
Institutionella frågor
- Lagstiftningsförfarandet
- Medbeslutandeförfarandet, där EU:s regeringar, genom omröstning med kvalificerad majoritet, och Europaparlamentet gemensamt antar lagstiftning, utvidgas till de flesta politikområdena och tydliga regler för att hantera tvister i en förlikningskommitté fastställs.
- Europaparlamentet
- kan ha högst 700 medlemmar,
- utarbetar förslag till en enhetlig ordning för Europaparlamentsval,
- fastställer bestämmelser och allmänna villkor för sina ledamöters uppgifter,
- röstar för att godkänna tillsättning av Europeiska kommissionens ordförande och av kommissionen som organ.
- Europeiska kommissionen
- I en union med upp till 20 medlemmar skulle varje land ha en kommissionsledamot, under förutsättning att det finns en överenskommelse om den nationella vägningen av röster i rådet.
- Minst ett år innan det 21:a medlemslandet går med i EU skulle EU:s institutionella upplägg behöva granskas grundligt.
Sanktioner
EU:s regeringar kan upphäva ett medlemslands fördragsrättigheter, inklusive dess rätt att rösta om utkast till lagstiftning, om landet anses ha begått ”en allvarlig och bestående överträdelse” av EU:s grundläggande principer.
Förenklingar
Fördraget förenklar de olika EU-fördragen genom att ändra eller ta bort över 50 föråldrade artiklar och omnumrera resten för att göra dem mer läsbara.
VILKEN PERIOD GÄLLER FÖRDRAGET FÖR?
Det undertecknades den 2 oktober 1997 och trädde i kraft den 1 maj 1999.
HUVUDDOKUMENT
Amsterdamfördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen, fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och vissa akter som hör samman med dem (EGT C 340, 10.11.1997, s. 1).
Senast ändrat 04.04.2018