EU:s riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet
SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:
Förordning (EU) nr 1315/2013 om riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet
VILKET SYFTE HAR FÖRORDNINGEN?
I förordningen
- fastställs riktlinjer för utbyggnad av ett transeuropeiskt transportnät (TEN-T), bestående av det övergripande nätet och stomnätet, varav det sistnämnda är inrättat på grundval av det övergripande nätet,
- fastställs projekt av gemensamt intresse och anges de krav som ska uppfyllas vid förvaltningen av de transeuropeiska transportnätens infrastruktur,
- fastställs åtgärder för genomförandet av det transeuropeiska transportnätet – genomförandet av projekt av gemensamt intresse är avhängigt av projektens aktualitet, förenligheten med rättsliga förfaranden på nationell nivå och på unionsnivå samt tillgängliga ekonomiska resurser, utan att det påverkar en medlemsstats eller unionens ekonomiska åtaganden.
- Bilagorna till förordningen har ändrats flera gånger genom delegerade akter som antagits av Europeiska kommissionen.
VIKTIGA PUNKTER
I riktlinjerna
- fastställs en långsiktig strategi för utbyggnad av hela det transeuropeiska transportnätet, som består av infrastruktur för järnvägar, sjöfart, luftfart, vägar, inre vattenvägar och järnvägs-/vägterminaler,
- behandlas tekniska standarder och krav på infrastrukturens driftskompatibilitet,
- fastställs prioriteringar för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätverket.
Förordningen ersätter de riktlinjer som ursprungligen godkändes 1996 och inför ett nätverk med en struktur på två nivåer, som består av ett övergripande nät och ett stomnät. Syftet är att slutföra stomnätet senast 2030 och det övergripande nätet senast 2050.
Stomnät och övergripande transportnät
- Det övergripande nätet kommer att säkerställa tillgänglighet och anslutbarhet för alla regioner i EU.
- Stomnätet kommer att bestå av de delar i det övergripande nätet som är strategiskt viktigast för att uppnå målen för utbyggnaden av det transeuropeiska transportnätet och som sammankopplar de strategiskt viktigaste urbana knutpunkterna samt andra knutpunkter (t.ex. hamnar, flygplatser och gränsövergångsställen).
- Båda delarna av nätet kommer att inbegripa samtliga transportsätt och deras sammanlänkningar.
Utbyggnaden av nätet
- Riktlinjerna gör det möjligt att definiera projekt av gemensamt europeiskt intresse för att bygga ut nätet.
- Dessa projekt kommer att skapa ny transportinfrastruktur och uppgradera befintlig transportinfrastruktur.
- Andra åtgärder kommer att främja en resurseffektiv användning av nätet.
- EU-finansiering är tillgänglig för dessa projekt inom ramen för Fonden för ett sammanlänkat Europa, enligt förordning (EU) 2021/1153 (se sammanfattning).
Exempel på typer av problem som åtgärdas
Syftet är att åtgärda de problem som finns i dagsläget, nämligen
- förbindelselänkar som saknas, särskilt på gränsöverskridande sträckor,
- infrastrukturskillnader mellan och inom medlemsstaterna,
- otillräckliga multimodala förbindelser (förbindelser mellan olika transportsätt),
- alltför stora växthusgasutsläpp från transporter och otillräcklig driftskompatibilitet (kompatibilitet mellan olika transportrelaterade system).
Bilagor
Förordningen kompletteras med tre bilagor.
- Bilaga I. Kartor över det övergripande nätet och stomnätet.
- Bilaga II. Förteckning över knutpunkter i stomnätet och det övergripande nätet.
- Bilaga III. Vägledande kartor över det transeuropeiska transportnätet utvidgade till vissa tredjeländer.
Delegerade akter om ändring av förordning (EG) nr 1315/2013
- Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 473/2014 kompletterar bilaga III med nya vägledande kartor till följd av ett avtal på hög nivå mellan EU och länderna i det östliga partnerskapet (Armenien, Azerbajdzjan, Belarus, Georgien, Moldavien och Ukraina) om järnvägs- och vägnät samt hamnar, flygplatser och järnvägsterminaler.
- Genom delegerad förordning (EU) 2016/758 anpassas bilaga III till
- ett avtal på hög nivå mellan EU och länderna på västra Balkan (Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo (*1), Montenegro, Nordmakedonien och Serbien) – avtalet avser linjer i järnvägs- och vägnäten samt hamnar och flygplatser,
- ett avtal på hög nivå mellan EU och Island och Norge, med beaktande av ett begränsat antal justeringar av kartorna över väg-, hamn-, och flygplatsnäten som syftar till att bättre avspegla de vägledande TEN-T-näten i förhållande till TEN-T-metoden.
- Genom delegerad förordning (EU) 2017/849 ändras kartorna i bilaga I och förteckningen i bilaga II för att återspegla
- behovet av att i det övergripande nätverket inkludera logistikplattformar, järnvägs-/vägterminaler, inlandshamnar, kusthamnar och flygplatser för vilka det senaste genomsnittet fördelat på två år för deras trafikvolym är högre än det relevanta tröskelvärdet,
- de framsteg som görs för att slutföra nätet, vilket kräver en anpassning av kartorna över infrastruktur för vägar, järnvägar och inre vattenvägar.
- Genom delegerad förordning (EU) 2019/254 anpassas de vägledande kartorna över det övergripande nätet, och framför allt identifieringen av det vägledande stomnätet i bilaga III bör göra det möjligt för EU att bättre inrikta sitt samarbete med de berörda länderna inom det östliga partnerskapet.
VILKEN PERIOD GÄLLER FÖRORDNINGEN FÖR?
Förordningen har gällt sedan den 21 december 2013.
BAKGRUND
Mer information finns här:
HUVUDDOKUMENT
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 av den 11 december 2013 om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet och om upphävande av beslut nr 661/2010/EU (EUT L 348, 20.12.2013, s. 1)
Fortlöpande ändringar av förordning (EU) nr 1315/2013 har införlivats i originaltexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.
ANKNYTANDE DOKUMENT
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1153 av den 7 juli 2021 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1316/2013 och (EU) nr 283/2014 (EUT L 249, 14.7.2021, s. 38).
Senast ändrat 06.09.2021