Allmän ram för EU-sanktioner

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Artikel 29 i fördraget om Europeiska unionen

Artikel 215 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

VILKET SYFTE HAR ARTIKEL 29 I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN (EU-FÖRDRAGET) OCH ARTIKEL 215 I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONENS FUNKTIONSSÄTT (EUF-FÖRDRAGET)?

• Enligt artikel 29 i EU-fördraget får Europeiska unionens råd (rådet) anta restriktiva åtgärder (sanktioner) mot regeringar i länder som inte ingår i Europeiska unionen (EU), icke-statliga enheter (t.ex. företag) och enskilda personer (t.ex. terrorister) för att få dem att ändra sin politik eller verksamhet.
• Enligt artikel 215 i EUF-fördraget får rådet anta nödvändiga åtgärder för att genomföra beslut som antagits i enlighet med artikel 29 i EU-fördraget, så att besluten tillämpas enhetligt i alla medlemsstater (EU-länder).

VIKTIGA PUNKTER

• EU inför sanktioner antingen på eget initiativ (autonoma sanktioner) och/eller för att genomföra resolutioner från FN:s säkerhetsråd. Sanktioner kan införas mot länder utanför EU, fysiska eller juridiska personer, grupper eller icke-statliga enheter som
  • inte respekterar internationell rätt eller de mänskliga rättigheterna,
  • för en politik eller vidtar åtgärder som inte är förenliga med rättsstatsprincipen eller de demokratiska principerna.
• Sådana sanktioner är förebyggande och icke-bestraffande instrument som är utformade för att EU snabbt ska kunna vidta åtgärder vid politiska utmaningar och politisk utveckling i enlighet med principerna för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.
• EU-sanktioner bör ses som en del av en mer omfattande politisk dialog. Restriktiva åtgärder ska utformas på ett sätt som minimerar konsekvenserna för den civila befolkningen. EU anser det därför lämpligt att ta itu med specifika situationer genom att införa riktade och differentierade sanktioner mot ett land eller en del av ett land, regeringsmedlemmar, enskilda personer, grupper eller enheter.

Gradvisa sanktioner

EU kan införa flera olika gradvisa sanktioner mot länder utanför EU, däribland följande:

• Diplomatiska sanktioner, såsom
  • utvisning av diplomater, inställda officiella besök,
  • tillfälligt upphävande av bilaterala eller multilaterala samarbeten med EU, samt
  • bojkotter av idrotts- eller kulturevenemang.
• Ekonomiska sanktioner, såsom
  • vapenembargo för militär utrustning som ingår i EU:s gemensamma militära förteckning,
  • restriktioner för import och export av varor som används både civilt och militärt (varor med dubbla användningsområden).

Restriktiva åtgärder kan omfatta följande:

• frysning av tillgångar och ekonomiska resurser som ägs eller styrs av berörda enskilda personer eller sammanslutningar (t.ex. kontanter, bankinsättningar, aktiekapital, aktier m.m.), som inte får göras tillgängliga, förflyttas eller säljas, och fast egendom, som inte får säljas eller hyras ut,
• ett viserings- eller reseförbud som hindrar enskilda från att resa in i EU,
• förbud av sektoriella åtgärder, till exempel för import eller export av vissa varor eller viss teknik.

Undantag kan göras när det handlar om export av varor som behövs för att uppfylla grundläggande behov (såsom livsmedel eller läkemedel).

Medlemsstaterna får även bevilja undantag från reseförbud (t.ex. för att tillåta en sanktionsbelagd regeringsmedlem från ett land utanför EU att delta i en FN-konferens som äger rum i den medlemsstat som beviljar undantaget).

Inverkan och effekter

Sanktioner ska ha politiska och ekonomiska effekter. De gäller för

• alla personer inom eller utanför EU:s territorium, oavsett om de är EU-medborgare eller inte,
• företag och organisationer som bildats enligt en medlemsstats lagstiftning (inbegripet filialer till EU-företag i länder utanför EU),
• regeringar, organisationer och icke-statliga enheter i länder utanför EU,
• affärsverksamhet som helt eller delvis utförts i EU.

Införande av ordningar för restriktiva åtgärder

Under 2018 och 2019 infördes tre ordningar för restriktiva åtgärder:

• Åtgärder mot användning och spridning av kemiska vapen genom antagande av beslut (Gusp) 2018/1544 och förordning (EU) 2018/1542.
• Åtgärder riktade mot de ansvariga för cyberattacker genom antagande av beslut (Gusp) 2019/797 och förordning (EU) 2019/796.
• Åtgärder riktade mot de ansvariga för olaglig borrningsverksamhet i östra Medelhavet genom antagande av beslut (Gusp) 2019/1894 och förordning (EU) 2019/1890.

Överträdelse av restriktiva åtgärder ingår nu i förteckningen över EU-brott

I november 2022 antog rådet beslut (EU) 2022/2332, där det fastslås att överträdelse av EU:s restriktiva åtgärder är ett brott som uppfyller kriterierna i artikel 83.1 i EUF-fördraget.

BAKGRUND

• 2004 enades EU:s kommitté för utrikes- och säkerhetspolitik om vissa grundläggande principer för användningen av restriktiva åtgärder. Dessa ingår nu i en uppsättning riktlinjer, som senast uppdaterades 2018.
• 2018 antog rådet ett uppdaterat dokument om EU:s bästa praxis för effektivt genomförande av restriktiva åtgärder.
• Mer information finns här:
  • Hur och när EU antar sanktioner (Europeiska unionens råd).

HUVUDDOKUMENT

Konsoliderad version av fördraget om Europeiska unionen – Avdelning V – Allmänna bestämmelser om unionens yttre åtgärder och särskilda bestämmelser om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken – Kapitel 2 – Särskilda bestämmelser om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken – Avsnitt 1 – Gemensamma bestämmelser – Artikel 29 (f.d. artikel 15 FEU) (EUT C 202, 7.6.2016, s. 33).

Konsoliderad version av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt – Femte delen – Unionens yttre åtgärder – Avdelning IV – Restriktiva åtgärder – Artikel 215 (f.d. artikel 301 FEG) (EUT C 202, 7.6.2016, s. 144).

ANKNYTANDE DOKUMENT

Rådets beslut (EU) 2022/2332 av den 28 november 2022 om angivande av överträdelse av unionens restriktiva åtgärder som ett område av brottslighet som uppfyller kriterierna i artikel 83.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 308, 29.11.2022, s. 18).

Europeiska unionens gemensamma militära förteckning antagen av rådet den 21 februari 2022 (utrustning som omfattas av rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel) (EUT C 100, 1.3.2022, s. 3).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 av den 20 maj 2021 om upprättande av en unionsordning för kontroll av export, förmedling, transitering och överföring av samt tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden (omarbetning) (EUT L 206, 11.6.2021, s. 1).

Fortlöpande ändringar av förordning (EU) 2021/821 har införlivats i originaltexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.

Rådets förordning (EU) nr 2019/1890 av den 11 november 2019 om restriktiva åtgärder mot bakgrund av Turkiets olagliga borrningsverksamhet i östra Medelhavet (EUT L 291, 12.11.2019, s. 3).

Se den konsoliderade versionen.

Rådets beslut (Gusp) 2019/1894 av den 11 november 2019 om restriktiva åtgärder mot bakgrund av Turkiets olagliga borrningsverksamhet i östra Medelhavet (EUT L 291, 12.11.2019, s. 47).

Se den konsoliderade versionen.

Rådets förordning (EU) 2019/796 av den 17 maj 2019 om restriktiva åtgärder mot cyberattacker som hotar unionen eller dess medlemsstater (EUT L 129I, 17.5.2019, s. 1).

Se den konsoliderade versionen.

Rådets beslut (Gusp) 2019/797 av den 17 maj 2019 om restriktiva åtgärder mot cyberattacker som hotar unionen eller dess medlemsstater (EUT L 129I, 17.5.2019, s. 13).

Se den konsoliderade versionen.

Rådets förordning (EU) 2018/1542 av den 15 oktober 2018 om restriktiva åtgärder mot spridning och användning av kemiska vapen (EUT L 259, 16.10.2018, s. 12).

Se den konsoliderade versionen.

Rådets beslut (Gusp) 2018/1544 av den 15 oktober 2018 om restriktiva åtgärder mot spridning och användning av kemiska vapen (EUT L 259, 16.10.2018, s. 25).

Se den konsoliderade versionen.

Konsoliderad version av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt – Tredje delen – Unionens politik och inre åtgärder – Avdelning V – Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa – Kapitel 4 – Straffrättsligt samarbete – Artikel 83 (f.d. artikel 31 FEU) (EUT C 202, 7.6.2016, s. 80).

Senast ändrat 05.05.2023