Europeiska försvarsbyrån (från 2011)

Europeiska försvarsbyrån (EDA) stöder rådet och medlemsstaterna i deras strävan att ge EU bättre försvarskapacitet och bistå den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) genom att identifiera de operativa behoven, stärka EU:s industriella och tekniska bas, stödja forskning och verka för rationell militär upphandling.

RÄTTSAKT

Rådets beslut2011/411/Gusp av den 12 juli 2011 om Europeiska försvarsbyråns stadga, säte och verksamhetsregler och om upphävande av gemensam åtgärd 2004/551/Gusp.

SAMMANFATTNING

Europeiska försvarsbyrån (EDA) inrättades 2004 för att utveckla försvarskapacitet, forskning, anskaffning och försvarsmateriel, i syfte att stödja rådet och medlemsstaterna i deras strävan att ge EU bättre försvarskapacitet.

Genom byrån får EU:s medlemsstater en rättslig och institutionell ram som möjliggör samarbete för att utveckla militär kapacitet inom EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp), framför allt GSFP.

Genom Lissabonfördraget infördes en särskild bestämmelse om Europeiska försvarsbyrån i fördraget om Europeiska unionen (artikel 45, se även artikel 42.3). Till följd av detta antog rådet i juli 2011 beslut 2011/411/Gusp, som ersatte den ursprungliga rättsakt som understödjer Europeiska försvarsbyrån.

Uppgifter

Byråns uppgifter är att

• bidra till att identifiera EU-medlemsstaternas militära kapacitetsmål och utvärdera hur de fullgör sina kapacitetsåtaganden,
• främja att de operativa behoven harmoniseras och att effektiva och kompatibla anskaffningsmetoder antas,
• lägga fram multilaterala projekt för att de militära kapacitetsmålen ska uppnås och sörja för samordningen av de program som genomförs av medlemsstaterna och förvaltningen av särskilda samarbetsprogram,
• stödja försvarsteknikforskning, samordna och planera gemensam forskningsverksamhet och utredningar om de framtida operativa behoven,
• bidra till att stärka försvarssektorns industriella bas och göra försvarsutgifterna mer effektiva, t.ex. genom att utveckla politik och strategier på området, i samråd med kommissionen eller branschen.

Byrån ska även stödja permanent strukturerat samarbete, om rådet skulle besluta detta.

Byråns uppdrag ska inte påverka medlemsstaternas befogenheter i försvarsfrågor.

Ledning och organisation

Byrån har sitt säte i Bryssel och arbetar under rådets politiska överinseende.

En styrelse bestående av en företrädare för varje medlemsstat och en företrädare för kommissionen (utan rösträtt) är byråns beslutsfattande organ. Styrelsen sammanträder åtminstone två gånger varje år på försvarsministernivå, och vid andra tillfällen i särskilda konstellationer, exempelvis sammanträder direktörerna med ansvar för forskning och teknisk utveckling eller direktörerna med ansvar för försvarspolitik. Alla EU-länder förutom Danmark deltar i byråns arbete.

Unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik är chef för byrån och utgör den huvudsakliga länken mellan byrån och rådet. Byråns verkställande direktör är ansvarig för överinseendet över och samordningen av de funktionella enheterna.

Finansiering

Byråns verksamhet finansieras av medlemsstaterna. Bidraget från varje medlemsstat är proportionellt i förhållande till dess BNI. Enskilda projekt finansieras separat av de deltagande medlemsstaterna.

Förbindelser med tredjeländer

Byrån får inleda samarbete med tredjeländer. Den får även samarbeta med internationella organisationer, som Europeiska rymdorganisationen (ESA) eller Gemensamma organisationen för samarbete om försvarsmateriel (Occar).

Senast ändrat den 18.06.2014