Tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag

VIKTIGA PUNKTER

I förordningen fastställs en enda uppsättning harmoniserade tillsynsregler som bankerna i hela EU måste respektera. Syftet med ett sådant ”enhetligt regelverk” är att internationella standarder (Basel III) tillämpas på samma sätt i alla EU:s medlemsstater.

Lagstiftningen har ändrats flera gånger på grund av ändringar i de internationella standarder som fastställs av Baselkommittén för banktillsyn.

De viktigaste delarna i förordning (EU) nr 575/2013 är bl.a. följande:

• Högre och bättre kapitalkrav. Bankernas totala kapitalbelopp måste uppgå till minst 8 % av tillgångarna, som värderas efter risk. Detta betyder att vissa tillgångar, t.ex. kontanter, bedöms som säkra och för dem gäller inga kapitalkrav, medan andra tillgångar – som lån till andra banker, företag eller konsumenter – ses som mer riskfyllda och därför omfattas av kapitalkrav. Ju mer riskfyllda en banks tillgångar är, desto mer kapital måste den ha.
• Likviditetsåtgärder. För att se till att bankerna har tillräckligt med likvida medel införs genom förordningen två likviditetskrav:
  • kravet om likviditetstäckningskvot, för att säkerställa att bankerna på kortare sikt har tillräckligt med likvida tillgångar (t.ex. kontanter eller andra tillgångar som snabbt kan omvandlas till kontanter med ingen eller låg värdeförlust),
  • kravet om stabil nettofinansiering, för att säkerställa att bankerna inte alltför mycket förlitar sig på kortfristig finansiering för att finansiera tillgångar på medellång eller lång sikt.
• Begränsade hävstångseffekter. Genom förordningen införs en bindande så kallad bruttosoliditetsgrad, för att begränsa bankernas möjligheter att finansiera en alltför stor del av sin verksamhet genom att skuldsätta sig.

Ändringslagstiftning

• Genom ändringsförordning (EU) 2016/1014 förlängdes den tidsperiod då råvaruhandlare ska undantas från de krav för stora exponeringar och de kapitalbaskrav som fastställs i förordning (EU) nr 575/2013 så att denna tidsperiod gäller fram till och med den 31 december 2020 eller den dag då eventuella ändringar träder i kraft, beroende på vilken dag som infaller först.
• Genom ändringsförordning (EU) 2017/2395 infördes övergångsåtgärder för att mildra de effekter som införandet av den internationella redovisningsstandarden (IFRS 9)¹ kan ha på kapitalbasen och för hanteringen av vissa av den offentliga sektorns exponeringar uttryckta i en medlemsstats nationella valuta som stora exponeringar. Enligt förordningen måste banker som använder sig av IFRS för sin redovisning ha börjat tillämpa IFRS 9 senast den 1 januari 2018. Eftersom detta kan leda till att avsättningarna för förväntade kreditförluster plötsligt ökar avsevärt – och som en följd av detta till att institutens kärnprimärkapital² plötsligt minskar – är det enligt förordningen tillåtet för banker att i sitt kärnprimärkapital lägga till en del av avsättningarna för förväntade kreditförluster under en övergångsperiod på fem år fram till och med den 31 december 2022.
• Genom ändringsförordning (EU) 2017/2401 fastställs ändrade kapitalkrav för positioner i värdepapperisering³. Förordningen innebär att de lagstadgade kapitalkraven för banker som är originatorer till, medverkande i eller investerar i värdepapperiseringstransaktioner ändras så att kapitalkraven bättre återspeglar målet enkla, transparenta och standardiserade värdepapperiseringar.
• Genom ändringsförordning (EU) 2019/630 ändras förordning (EU) nr 575/2013 när det gäller minsta förlusttäckning för nödlidande exponeringar. Syftet med förordningen är att förhindra en alltför stor mängd nödlidande lån⁴ i framtiden på grund av otillräcklig förlusttäckning i bankernas balansräkning. Förordningen ska säkerställa att bankerna avsätter tillräckligt med egna medel när nya lån blir nödlidande lån. I förordningen fastställs en ”säkerhetsspärr” som innebär att bankerna, upp till gemensamma miniminivåer, ska ha täckning för uppkomna eller förväntade förluster för nyligen beviljade lån så snart dessa lån har övergått till att vara nödlidande. Om en bank inte uppfyller kravet om en sådan minimitäckning kommer ett avdrag från bankens kapitalbas att krävas.
• Genom ändringsförordning (EU) 2019/876 infördes ändringar vad gäller bruttosoliditetsgrad, stabil nettofinansieringskvot, krav för kapitalbas och kvalificerade skulder, motpartsrisk, marknadsrisk, exponeringar mot centrala motparter, exponeringar mot företag för kollektiva investeringar, stora exponeringar, rapporteringskrav och krav på offentliggörande av information.
• Genom ändringsförordning (EU) 2019/2033 infördes ett Europeiskt tillsynsregelverk för värdepappersföretag. Tidigare gällde samma kapital-, likviditets- och riskhanteringsregler för värdepappersföretag som för banker.
• Genom ändringsförordning (EU) 2020/873 gjordes vissa riktade ändringar av förordning (EU) nr 575/2013 mot bakgrund av covid-19-pandemin. Syftet med ändringarna är att införa tillfälliga lättnader i kapitalkraven för att maximera bankernas förmåga att låna ut och hantera pandemirelaterade förluster, samtidigt som de bevarar sin motståndskraft. Bland ändringarna kan nämnas att man anpassat tidsplanen för när vissa internationella redovisningsstandarder ska ha införts och att man tillfälligt utvidgat den förmånliga behandlingen till att även omfatta nödlidande lån genom att den nationella regeringen går in med garantier som en del av åtgärderna för att mildra pandemins ekonomiska effekter.
• Genom ändringsförordning (EU) 2021/558 införs ändringar för att öka den totala riskkänsligheten inom EU:s ramverk för värdepapperisering så att värdepapperisering blir ekonomiskt fördelaktigare för banker som har sådana tillsynsregler som innebär att EU:s finansiella stabilitet bevaras.
• Genom ändringsförordning (EU) 2022/2036 införs ändringar i förhållande till den gruppbaserade beräkningen för globala systemviktiga institut med flera resolutionsenheter för att på ett bättre sätt säkerställa att bankers förlustabsorbering och rekapitalisering sker via privata medel när dessa institut inte längre är ekonomiskt bärkraftiga och därför försätts i resolution.
• Enligt ändringsförordning (EU) 2023/2869 ska de institut som omfattas av förordning (EU) nr 575/2013 och offentliggör information samtidigt lämna in denna information till det relevanta insamlingsorganet i syfte att göra den tillgänglig i den europeiska gemensamma kontaktpunkten, som inrättats genom förordning (EU) 2023/2859.
• Ändringsförordning (EU) 2024/1623 innehåller ytterligare bestämmelser för att förbättra bankernas motståndskraft mot ekonomiska chocker genom att stärka områdena reglering, tillsyn och riskhantering. Ändringsförslagen syftar till att begränsa effekterna av bankernas interna modeller för att beräkna kapitalkrav, förbättra mätningen av kreditrisk, operativ risk och marknadsrisk och införa tillsynsregler för kreditinstituts exponeringar mot kryptotillgångar.

Delegerade akter och genomförandeakter

Förordning (EU) nr 575/2013 ger Europeiska kommissionen möjlighet att anta delegerade akter och genomförandeakter så att det enhetliga regelverket för banker ska kunna fungera fullt ut. En fullständig förteckning över dessa akter finns här.