Asyl-, migrations- och integrationsfonden

VIKTIGA PUNKTER

Alla medlemsstater (undantaget Danmark som inte deltar i denna fond) förbereder nationella program i vilka de anger de åtgärder som de planerar att använda för att uppnå de mål som föreskrivs i förordningen om asyl-, migrations- och integrationsfonden.

Exempel på insatser är åtgärder som kommer att stödja:

• mottagande- och asylsystem (som t.ex. förbättring av administrativa strukturer, utbildning av personal som hanterar asylförfaranden samt utveckling av alternativ till förvar),
• integrationsåtgärder med inriktning på den lokala nivån (exempelvis att tillhandahålla utbildning och tjänster för medborgare från länder utanför EU och utbyta bästa praxis mellan medlemsstater),
• program för frivilligt återvändande, åtgärder för återanpassning etc.

Den största delen av fondens budget har tilldelats de nationella programmen, medan delar av budgeten används till åtgärder på EU-nivå (s.k. unionsåtgärder), bistånd vid nödsituationer, det europeiska migrationsnätverket samt tekniskt bistånd på Europeiska kommissionens initiativ.

Särskilda åtgärder

Utöver de belopp som tilldelas till de nationella programmen kan medlemsstater även ta emot ytterligare belopp om de genomför särskilda åtgärder. Dessa åtgärder (förtecknade i bilaga II) kräver att medlemsstaterna samarbetar med varandra och skapar ett avsevärt mervärde för EU.

EU:s vidarebosättningsprogram

Varje medlemsstat kan också vartannat år ta emot ytterligare ett belopp som baseras på ett schablonbelopp på 6 000 euro per vidarebosatt person. Beloppet kommer att ökas till 10 000 euro för gemensamma prioriteringar (som t.ex. regionala skyddsprogram) och grupper av utsatta personer.

Budget

Finansieringsramen för genomförandet av fonden för 2014–2020 fastställdes ursprungligen till 3 137 miljarder euro och har därefter mer än fördubblats, främst på grund av migrationskrisen 2015–2016. Uppgifter om genomförandet av fonden finns i förordning (EU) nr 514/2014 (se sammanfattning).

Rysslands oprovocerade invasion av Ukraina i februari 2022 ledde till en massiv tillströmning av fördrivna personer från Ukraina till flera medlemsstater. Detta innebar ett förnyat tryck på medlemsstaternas ekonomiska resurser för att hantera brådskande migrations-, gränsförvaltnings- och säkerhetsbehov. Ändringsförordning (EU) 2022/585 ger flexibilitet genom att tillåta exceptionell användning av oanvända belopp som tilldelats medlemsstaterna genom asyl-, migrations- och integrationsfonden 2014-2020 för att hjälpa dem att hantera nya eller oförutsedda omständigheter i samband med asyl- och migrationshantering. Dessutom förlängs genomförandeperioden för fonderna för inrikes frågor 2014-2020 med ett år.

Genom beslut (EU) 2022/1928 bekräftas Irlands deltagande i förordning (EU) 2022/585.

Genom förordning (EU) 2021/1147 inrättades en ny asyl-, migrations- och integrationsfond för perioden 2021-2027 (se sammanfattning).

Genom beslut (EU) 2022/507 bekräftas Irlands deltagande i förordning (EU) 2021/1147.