Ekonomiskt stöd för EU:s yttre gränser och den gemensamma viseringspolitiken: fonden för inre säkerhet

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Förordning (EU) nr 515/2014 om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering

VILKET SYFTE HAR FÖRORDNINGEN?

Genom den s.k. ISF-gränsförordningen inrättas ett finansieringsinstrument och vidare fastställs målen, budgeten och förfarandena för genomförandet av de stödberättigande åtgärderna för perioden 2014–2020.

Det allmänna syftet med instrumentet är att bidra till en hög säkerhetsnivå i EU samtidigt som man underlättar lagligt resande. Genom att säkerställa en effektiv förvaltning av EU:s yttre gränser och effektiv bearbetning av viseringar för Schengenområdet (ett gränslöst område bestående av 22 EU-länder samt fyra associerade länder – Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz).

VIKTIGA PUNKTER

ISF:s gränsfond syftar till att stödja

en gemensam viseringspolitik som ska underlätta lagligt resande genom att säkerställa god service för dem som ansöker om visum och likabehandling av medborgare från länder utanför Schengenområdet, samt bekämpa olaglig invandring,
en integrerad gränsförvaltning, inbegripet användandet av gemensamma standarder och informationsutbyte mellan Schengenländerna och med Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (vanligen kallad Frontex). Detta ska säkerställa
- en hög nivå av kontroll och skydd av de yttre gränserna,
- smidiga in- och utresor vid de yttre gränserna enligt Schengenregelverket, och
- tillgång till internationellt skydd för dem som behöver det.

Instrumentet ger stöd till åtgärder som ska

förbättra kontrollerna vid de yttre gränserna, för att övervaka in- och utresor vid de yttre gränserna,
gradvis inrätta ett integrerat förvaltningssystem för de yttre gränserna som bygger på solidaritet och ansvar, t.ex. genom
- system för övervakning av de yttre gränserna, och
- samarbete (inbegripet vid sjögränserna) mellan gränsbevakningstjänstemän, tullen, migrations- och asylmyndigheterna,
främja den gemensamma viseringspolitiken och andra uppehållstillstånd för kortare perioder samt mekanismer för konsulärt samarbete,
inrätta och driva IT-system som underlättar den gemensamma viseringspolitiken och gränskontroller och stärka medvetenheten om situationen vid de yttre gränserna,
förhindra och bekämpa illegal invandring tillsammans med länder utanför EU.

Exempel på stödberättigande åtgärder inbegriper följande:

Infrastruktur, it-system och operativ utrustning, inbegripet transportutrustning, för gränskontroll och handläggning av visumansökningar.
Studier, utbildning och pilotprojekt om operativa standarder och bästa praxis på området.
Åtgärder för operativt samarbete mellan EU och länder utanför EU, inbegripet gemensamma insatser.

Ansvaret för att genomföra fonden vilar framför allt hos de 26 deltagande EU-länderna (alla EU-länder förutom Irland och Storbritannien) och de fyra Schengenanslutna länderna (Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz). I de nationella programmen definieras finansieringsprioriteringarna genom hänvisningar till fondens mål.

Tilldelning av resurser baseras på ett antal kriterier som gäller typen av yttre gränser (sjögräns, landgräns och internationella flygplatser), med beaktande av reseflödena samt risk- och hotbilden. Tilldelningen av medel till specifika mål inom de nationella programmen rör utmaningar och behov i deltagande länder.

I förordningens bilaga I finns en tabell över de belopp som ligger till grund för de deltagande ländernas nationella program. Beloppen har ökat under genomförandeperioden till följd av att ytterligare medel tilldelats de nationella programmen inom ramen för den halvtidsöversyn som gjordes 2018 och särskilt för att utveckla it-system och genomföra åtgärderna i fråga.

En del av fonden förvaltas centralt av kommissionen i form av unionsåtgärder, som inbegriper hjälp för att ta itu med brådskande och specifika behov i händelse av en nödsituation (katastrofbistånd).

Fonden kompletteras med instrumentet för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering (ISF-polisfonden), som inrättats genom förordning (EU) nr 513/2014.

Budget

Det totala inledande anslaget för ISF:s gränsfond (2014–2020) var 2,76 miljarder euro (i löpande priser).

Genomförande

Den s.k. ”horisontella förordningen” (förordning (EU) nr 514/2014 – se relevant sammanfattning) innehåller de allmänna reglerna och förfarandena för genomförandet av instrumentet.

Fondens utvidgning till de Schengenanslutna länderna

Avtal har förhandlats fram mellan EU och de fyra Schengenanslutna länderna, vilket innebär att de får delta i ISF:s gränsfond.

VILKEN PERIOD GÄLLER FÖRORDNINGEN FÖR?

Den har gällt sedan den 1 januari 2014.

BAKGRUND

Mer information finns här:

Fonden för inre säkerhet – gränser och visering (Europeiska kommissionen).

HUVUDDOKUMENT

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 515/2014 av den 16 april 2014 om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering och om upphävande av beslut nr 574/2007/EG (EUT L 150, 20.5.2014, s. 143).

Fortlöpande ändringar av förordning (EU) nr 515/2014 har införlivats i originaltexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.

ANKNYTANDE DOKUMENT

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 513/2014 av den 16 april 2014 om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering och om upphävande av rådets beslut 2007/125/RIF (EUT L 150, 20.5.2014, s. 93).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 514/2014 av den 16 april 2014 om allmänna bestämmelser för asyl-, migrations- och integrationsfonden och om ett instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering (EUT L 150, 20.5.2014, s. 112).

Schweiz

Rådets beslut (EU) 2018/929 av den 25 juni 2018 om ingående på unionens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om kompletterande bestämmelser om instrumentet för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering, som en del av fonden för inre säkerhet, för perioden 2014–2020 (EUT L 165, 2.7.2018, s. 1).

Rådets beslut (EU) 2018/404 av den 13 mars 2018 om undertecknande på unionens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om kompletterande bestämmelser om instrumentet för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering, som en del av fonden för inre säkerhet, för perioden 2014–2020 (EUT L 74, 16.3.2018, s. 1).

Avtal mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om kompletterande bestämmelser om instrumentet för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering, som en del av fonden för inre säkerhet, för perioden 2014–2020 (EUT L 165, 2.7.2018, s. 3).

Island

Rådets beslut (EU) 2018/948 av den 25 juni 2018 om ingående på Europeiska unionens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen och Island om kompletterande bestämmelser om instrumentet för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering, som en del av fonden för inre säkerhet, för perioden 2014–2020 (EUT L 167, 4.7.2018, s. 1).

Rådets beslut (EU) 2018/398 av den 12 juni 2017 om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet mellan Europeiska unionen och Island om kompletterande bestämmelser om instrumentet för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering, som en del av fonden för inre säkerhet, för perioden 2014–2020 (EUT L 72, 15.3.2018, s. 1).

Avtal mellan Europeiska unionen och Island om kompletterande bestämmelser om instrumentet för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering, som en del av fonden för inre säkerhet, för perioden 2014–2020 (EUT L 72, 15.3.2018, s. 3).

Norge

Rådets beslut (EU) 2017/1249 av den 16 juni 2017 om ingående på Europeiska unionens vägnar av avtalet mellan unionen och Konungariket Norge om kompletterande bestämmelser om instrumentet för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering, som är en del av fonden för inre säkerhet, för perioden 2014–2020 (EUT L 179, 12.7.2017, s. 1).

Rådets beslut (EU) 2017/479 av den 8 december 2016 om undertecknande på unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet mellan Europeiska unionen och Konungariket Norge om kompletterande bestämmelser om instrumentet för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering, som är en del av fonden för inre säkerhet, för perioden 2014–2020 (EUT L 75, 21.3.2017, s. 1).

Avtal mellan Europeiska unionen och Konungariket Norge om kompletterande bestämmelser om instrumentet för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering, som är en del av fonden för inre säkerhet, för perioden 2014–2020 (EUT L 75, 21.3.2017, s. 3).

Information om ikraftträdandet av avtalet mellan Europeiska unionen och Konungariket Norge om kompletterande bestämmelser om instrumentet för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering, som är en del av fonden för inre säkerhet, för perioden 2014–2020 (EUT L 68, 12.3.2018, s. 1).

Liechtenstein

Rådets beslut (EU) 2017/657 av den 3 april 2017 om ingående på Europeiska unionens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen och Furstendömet Liechtenstein om kompletterande bestämmelser om instrumentet för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering som är en del av fonden för inre säkerhet för perioden 2014–2020 (EUT L 94, 7.4.2017, s. 1).

Rådets beslut (EU) 2017/47 av den 8 november 2016 om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet mellan Europeiska unionen och Furstendömet Liechtenstein om kompletterande bestämmelser om instrumentet för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering som är en del av fonden för inre säkerhet för perioden 2014–2020 (EUT L 7, 12.1.2017, s. 2).

Avtal mellan Europeiska unionen och Furstendömet Liechtenstein om kompletterande bestämmelser om instrumentet för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering, som är en del av fonden för inre säkerhet för perioden 2014–2020 (EUT L 7, 12.1.2017, s. 4).

Senast ändrat 26.06.2019