Jämställdhet i näringslivet

Inom hela EU är kvinnor påtagligt underrepresenterade i ledande positioner i näringslivet. Efter flera försök att uppmuntra självreglering i syfte att få bukt med detta problem, och utan att ha observerat några omfattande resultat, lade kommissionen 2012 fram ett meddelande och ett förslag till ny lagstiftning.

SAMMANFATTNING

I januari 2012 var endast 14 procent av styrelseledamöterna i EU:s största börsnoterade företag kvinnor, och endast 3 procent av ordförandeposterna i dessa företag innehades av kvinnor.

Trots att det har funnits på EU:s politiska agenda under flera år är det först nu som främjandet av jämställdhet i de största börsnoterade företagens bolagsstyrelser har fått ny drivkraft. 2010 antog kommissionen sin strategi för jämställdhet mellan kvinnor och män. Denna följdes 2011 av utfästelsen om fler kvinnor i bolagsstyrelserna, där de börsnoterade företagen i Europa uppmanades att frivilligt åta sig att öka andelen kvinnor i bolagsstyrelserna till 30 procent år 2015 och till 40 procent år 2020.

Då man inte hade kunnat notera särskilt stora framsteg, förutom i ett fåtal länder som hade infört nya lagar (eller som övervägde att göra detta), antog kommissionen 2012 ett meddelande där man redogjorde för hur situationen ser ut i dagsläget, åtföljt av ett förslag till EU-lagstiftning om formella kvoter.

I meddelandet redogör man för skälen till varför kvinnor är underrepresenterade i ledande positioner i näringslivet och vad som i första hand begränsar kvinnors karriärmöjligheter, nämligen:

Traditionella könsroller: arbetsfördelning, olika utbildningsval (färre kvinnor inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik) och koncentration av kvinnor inom vissa yrkesgrupper.
Brist på stöd för att pussla ihop familjeansvar och arbete vilket i hög grad påverkar mäns och kvinnors arbetsmönster.
Glastak: Kvinnor måste hantera fördomar om ledarskapsprofiler, diskriminering och stereotypa könsroller. Det kan även finnas ”subtila” hinder, till exempel uppfattningen att kvinnor är ointresserade av vissa uppgifter eller saknar kompetens att utföra dem, eller att dessa tjänster är typiskt manliga.
Brist på insyn i rekrytering och befordran: Bristen på kvinnor i ledande ställning påverkar bolagens beslut, liksom deras attityder till jämställdhet och rekrytering av fler kvinnliga styrelseledamöter. Rekryteringen till styrelser bygger i hög grad på personliga och yrkesmässiga kontakter med sittande styrelseledamöter.

Om dörren till högre befattningar öppnas upp förväntas kvinnor uppmuntras till att bli en del av och stanna kvar inom arbetskraften och därmed bidra till att nå EU:s sysselsättningsmål på 75 procent, som fastställs i Europa 2020-strategin för en smart och hållbar tillväxt för alla.

Kommissionen föreslår i sitt meddelande att lagstiftningsåtgärderna ska kompletteras med en övergripande politik som kombinerar politiska åtgärder och ekonomiskt stöd för att öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och i ledande ställning. Exempel på åtgärder som kommer att stödjas:

Insatser mot stereotypa könsroller i samhället, på arbetsmarknaden och i ledande ställningar.
Skapande av ett socialt, ekonomiskt och affärsmässigt klimat som främjar en jämn könsfördelning i ledande ställningar.
Främjande av ekonomiska och affärsmässiga argument för jämställdhet och en jämn könsfördelning i beslutsprocessen.
Insatser för att stödja och övervaka framstegen mot en jämnare könsfördelning mellan kvinnor och män i beslutsfattande ställning inom hela EU.

BAKGRUND

RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: Jämställdhet i näringslivet: ett bidrag till en smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2012) 615 final, 14.11.2012)

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Förslag till direktiv om en jämnare könsfördelning bland icke verkställande styrelseledamöter i börsnoterade företag och därmed sammanhängande åtgärder (COM(2012) 614 final, 14.11.2012)

Senast ändrat 30.10.2015