VILKET SYFTE HAR FÖRORDNINGEN?

Förordningen ska se till att Europeiska utvecklingsfonden (EUF) används för att finansiera samarbetsåtgärder som bygger på villkoren i Cotonouavtalet*.

Det främsta målet för Europeiska unionens (EU:s) samarbeten är att minska och på sikt utrota fattigdomen.

Samarbetet ska också bidra till att uppnå följande mål:

Främja en hållbar och inkluderande ekonomisk, social och miljömässig utveckling.
Befästa och stödja demokrati, rättsstatsprincipen, god samhällsstyrning, mänskliga rättigheter och relevanta principer inom internationell rätt.
Genomföra en rättighetsbaserad strategi som omfattar alla mänskliga rättigheter.

VIKTIGA PUNKTER

EUF finansieras genom direkta bidrag från EU:s medlemsstater (EU-länderna). Varje medlemsstat bidrar med en viss procentandel som bestäms i den så kallade bidragsnyckeln. Elfte EUF har egna finansiella bestämmelser och ingår inte i EU:s budget.

Elfte Europeiska utvecklingsfondens totala finansiella resurser uppgår till 30,5 miljarder euro för perioden 2014–2020. (Observera att från och med 2021 integreras EUF i EU:s budget.)

Europeiska investeringsbanken ställer ytterligare 2,6 miljarder euro till förfogande i form av lån från sina egna medel.

För elfte EUF har bidragsnyckeln för medlemsstaterna anpassats till den nyckel som används för EU:s budget (som bygger på bruttonationalinkomst per capita).

Elfte EUF föregicks av tionde EUF, som hade en löptid på sex år (2008–2013) och en budget på 22,7 miljarder euro. Detta utgjorde cirka 30 % av EU:s utgifter för stöd för utvecklingssamarbete. Resterande 70 % kom direkt från EU:s budget.

Europeiska kommissionen beslutar om hur EUF-medel ska fördelas mellan olika länder och regioner i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet (AKS) på grundval av kriterier som fastställs i Cotonouavtalet. Samarbetet skräddarsys för varje AKS-land grundat på följande faktorer:

Landets behov.
Landets förmåga att generera och få tillgång till ekonomiska resurser och dess förmåga att tillgodogöra sig stödet.
Landets engagemang och resultat.
Den potentiella inverkan av EU:s bistånd.

De länder som har störst behov ska prioriteras vid tilldelning av resurser. Detta gäller särskilt de minst utvecklade länderna, låginkomstländer samt länder som befinner sig i krissituationer eller efterkrissituationer eller är instabila eller sårbara.

Livsmedelsförsörjningskris och ekonomisk chock i länderna i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina

EUF-anslag som dragits tillbaka kan återanvändas enligt det enhälligt antagna beslut (EU) 2022/1223. Medel från elfte EUF har använts på detta sätt för att finansiera den fredsbevarande resursen för Afrika och för att hantera livsmedelsförsörjningskrisen och den ekonomiska chocken i AKS-länderna till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

Dessa medel kommer att användas för att stödja AKS-länderna genom humanitärt bistånd (150 miljoner euro), stöd till hållbar livsmedelsproduktion och motståndskraft i livsmedelssystemen (350 miljoner euro) och makroekonomiskt stöd (100 miljoner euro).

Finansieringen är en del av EU:s globala insats för livsmedelstrygghet för att hjälpa till att hantera livsmedelskrisen. Den utgör ett komplement till redan uppbådat humanitärt bistånd från hela världen samt medel från instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen, som är öronmärkta för projekt på områdena hållbart jordbruk, grundläggande näringsbehov, vatten och sanitet samt socialt skydd.

VILKEN PERIOD GÄLLER FÖRORDNINGEN FÖR?

Förordningen gäller sedan den 6 mars 2015 och fram till den sista giltighetsdagen för det interna avtalet för elfte EUF.

BAKGRUND

VIKTIGA BEGREPP

Cotonouavtalet. Ett partnerskapsavtal mellan EU och medlemmarna i den tidigare AVS-gruppen, numera Organisationen för stater i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet (OSAKS). Avtalet undertecknades den 23 juni 2000 i Cotonou i Benin och utgör ramen för EU:s förbindelser med 79 länder i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet (AKS-länder). Partnerskapet bygger på följande tre kompletterande pelare:

Utvecklingssamarbete.
Ekonomiskt samarbete och handelssamarbete.
Den politiska dimensionen.

HUVUDDOKUMENT

Rådets förordning (EU) 2015/322 av den 2 mars 2015 om genomförandet av elfte Europeiska utvecklingsfonden (EUT L 58, 3.3.2015, s. 1).

ANKNYTANDE DOKUMENT

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 av den 9 juni 2021 om inrättande av instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen – om ändring och upphävande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 466/2014/EU och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1601 och rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/2009 (EUT L 209, 14.6.2021, s. 1).

Fortlöpande ändringar och rättelser av förordning (EU) 2021/947 har införlivats i originaltexten. Denna rättade version har endast dokumentationsvärde.

Rådets förordning (EU) 2018/1877 av den 26 november 2018 med budgetförordning för elfte Europeiska utvecklingsfonden och om upphävande av förordning (EU) 2015/323 (EUT L 307, 3.12.2018, s. 1).

Rådets förordning (EG) nr 617/2007 av den 14 maj 2007 om genomförande av tionde Europeiska utvecklingsfonden enligt AVS–EG-partnerskapsavtalet (EUT L 152, 13.6.2007, s. 1).

EU:s samarbete med länderna i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet: elfte Europeiska utvecklingsfonden