EU-insats för evenemanget Europeisk kulturhuvudstad för åren 2020–2033

VIKTIGA PUNKTER

Genom initiativet Europeisk kulturhuvudstad uppmärksammas den omfattande mångfalden av kulturer i Europa och de gemensamma funktioner som de delar, på så sätt att två städer varje år tilldelas titeln Europeisk kulturhuvudstad.

Behörighet

Varje år förtecknas två länder i Europeiska unionen (EU) i den kalender som anges i beslutet, och en stad tilldelas titeln från varje land. Vart tredje år kan även en tredje stad från ett land i Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta)/Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), ett kandidatland eller ett potentiellt kandidatland utses.

Urvalskriterier

• Bidrag till den långsiktiga strategin: den långsiktiga kulturella, sociala och ekonomiska inverkan som evenemanget skulle ha på kandidatstaden, samt hur varaktig inverkan är efter det att året är slut.
• Den europeiska dimensionen: hur staden främjar dialog och större ömsesidig förståelse mellan Europas medborgare, både för konstnärer och för en bredare publik, genom att framhäva de gemensamma aspekterna kultur, arv, historia och kulturell mångfald.
• Kulturellt och konstnärligt innehåll:
  • Konstnärlig vision och strategi.
  • Lokala konstnärers och kulturorganisationers medverkan i utformningen och genomförandet av kulturprogrammet.
  • Förmåga att kombinera lokala och traditionella konstformer med nya och innovativa kulturyttringar.
• Förmåga att leverera resultat: ett brett och starkt politiskt stöd, med ett åtagande till lämplig och hållbar infrastruktur.
• Räckvidd:
  • Lokalbefolkningens medverkan i evenemangen, särskilt minoriteter och mindre gynnade personer.
  • Koppling till utbildning.
  • Strategi för publikutveckling.
• Ledning: möjlighet att genomföra finansiering och budget, övergripande styrning samt lämplighet hos genomförandestrukturen, beredskapsplaner, marknadsföring och kommunikation.

Urvalsförfarande

Tävlingen om titeln påbörjas sex år före evenemanget, och den europeiska kulturhuvudstaden utses fyra år före evenemanget.

Urvalsförfarandet utförs av en jury av oberoende experter i de berörda länderna och sker i följande två etapper:

• Ett preliminärt urval där en slutlista förbereds, vilken innehåller juryns rekommendationer till de kandidatstäder som finns med på slutlistan.
• Ett slutligt urval görs nio månader senare, då juryn även rekommenderar en stad för kulturhuvudstadstiteln.

På grundval av juryns rekommendation utser det berörda EU-landet en stad som ska inneha titeln. Europeiska kommissionen har sedan två månader på sig att offentliggöra listan över städer som har valts ut att vara europeiska kulturhuvudstäder. En liknande process används för att utse städer från kandidatländer eller potentiella kandidatländer, men i detta fall ansvarar kommissionen för utnämningen.

När städerna har valts ut ger juryn de utsedda städerna stöd och handledning under förberedelserna inför kulturhuvudstadsåret. Städerna skickar regelbundet in lägesrapporter och representanter deltar regelbundet i övervakningsmöten under denna period.

Covid-19-pandemins inverkan

Mot bakgrund av covid-19-pandemin anges det i beslut (EU) 2020/2229 att insatsernas mål, som förutsätter rörlighet, turism, anordnande av evenemang och allmänhetens deltagande, är omöjliga att förverkliga för de europeiska kulturhuvudstäder som har utsetts för 2020. Genom beslutet ändras därför kalendern som bifogats beslut nr 445/2014/EU på följande sätt:

• Rijeka och Galway får möjlighet att förlänga sitt Europeiska kulturhuvudstadsår 2020 till och med den 30 april 2021, utan att det år de utsetts för ändras.
• Det år då Timisoara och Elefsina har rätt att vara värd för evenemanget Europeisk kulturhuvudstad skjuts upp från 2021 till 2023.
• Det år då ett kandidatland eller potentiellt kandidatland kan ansöka om att vara värd för evenemanget Europeisk kulturhuvudstad skjuts upp från 2021 till 2022.

Städer som utsetts till europeiska kulturhuvudstäder 2022–2025

Följande städer har utsetts till europeiska kulturhuvudstäder för åren 2022–2025:

• 2022: Kaunas (Litauen), Esch (Luxemburg) och Novi Sad (Serbien, kandidatland).
• 2023: Veszprém (Ungern), Timisoara (Rumänien) och Elefsina (Grekland).
• 2024: Tartu (Estland), Bodø (Norge, Efta/EES-land) och Bad Ischl (Österrike).
• 2025: Chemnitz (Tyskland) och Nova Gorica (Slovenien, rekommenderad).

Upphävande

Genom beslut nr 445/2014/EU upphävs beslut nr 1622/2006/EG.