Akut humanitärt stöd inom EU

VIKTIGA PUNKTER

• Instrumentet för krisstöd som inrättats enligt förordningen bygger på behov och är avsett att rädda liv, förhindra mänskligt lidande och upprätthålla människovärdet.
• Rådet beslutar om aktivering av krisstöd enligt förordningen på förslag från Europeiska kommissionen.
• Kommissionen måste övervaka åtgärder som har fått finansiering. Senast tolv månader efter det att krisstödet har aktiverats ska kommissionen lägga fram en rapport för rådet med en övergripande bedömning av det stöd som getts, eller ett förslag om att avsluta stödet.
• Kommissionen måste säkerställa att medel som används enligt denna förordning inte berörs av bedrägerier, korruption eller andra olagliga verksamheter som kan skada EU:s ekonomiska intressen.
• Förordningen är avsedd att komplettera andra EU-finansieringsinstrument, såsom Asyl-, migrations- och integrationsfonden, Fonden för inre säkerhet och fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt.

Särskilda covid-19-åtgärder

• Genom instrumentet för krisstöd uppbådar EU 2,7 miljarder euro. Dessa medel ska finansiera krisstöd till hälso- och sjukvården och kan exempelvis användas på följande sätt:
  • Gemensamt upphandla, lagra och distribuera viktiga resurser.
  • Främja utveckling av läkemedel och testmetoder.
  • Inrätta tillfälliga sjukhus och tillfälliga karantänlokaler.
  • Bistå vid transport av patienter över gränserna till sjukhus med ledig kapacitet.
• Det kommer också att vara möjligt att finansiera andra åtgärder beroende på hur behoven hos EU-länder, sjukhus, läkare och patienter förändras.
• Kommissionen får finansiera partnerorganisationer, såsom icke-statliga organisationer, specialiserade tjänster i EU-länderna, nationella myndigheter och andra offentliga organ samt internationella organisationer och deras organ.
• På grund av covid-19-pandemin kan nu ett bredare urval av aktörer komma på tal som stödmottagare för att genomföra åtgärder som finansieras genom instrumentet för krisstöd. Organisationer och enheter som har nödvändig sakkunskap eller är verksamma inom katastrofhjälp kan vara stödberättigade i fall när detta är lämpligt och nödvändigt för att en åtgärd ska kunna genomföras. Detta gäller exempelvis
  • privata tjänsteleverantörer
  • tillverkare av utrustning
  • forskare och forskningsinstitut.
• Upphandling av varor och tjänster som behövs för krisstöd kan ske på följande sätt:
  • Kommissionen och EU-länder gör upphandlingen gemensamt.
  • Kommissionen gör upphandlingen på EU-länders vägnar.
  • Kommissionen gör upphandlingen.
  • De upphandlade varorna eller tjänsterna säljs, doneras eller hyrs ut till EU-länder eller partnerorganisationer som valts ut av kommissionen.
• Finansiering genom instrumentet för krisstöd kan täcka upp till 100 % av de direkta och indirekta kostnaderna för åtgärder som finansieras genom instrumentet fram till aktiveringsperiodens slut. Direkta kostnader kan omfatta följande:
  • Inköp, förberedelse, insamling, transport, lagring och distribution av varor och tjänster.
  • Investeringskostnader för åtgärder eller projekt som direkt bidrar till att uppnå målen för det aktiverade krisstödet.
• Vissa undantag från förordning (EU, Euratom) 2018/1046, dvs. EU:s budgetförordning (se sammanfattning), tillåts för att tilldelningen och genomförandet av kontrakt till följd av upphandlingsförfaranden ska gå snabbare.