1. 

En tysk livsmedelskedja saluför en sorbet som innehåller champagne under beteckningen ”Champagner Sorbet”. Frågan uppkommer om detta är lagligt eller om den som tillverkar eller saluför sorbeten i själva verket utnyttjar det anseende som är kopplat till det franska mousserande vin som har skyddad ursprungsbeteckning (SUB).

2. 

Detta är i korthet den fråga som Bundesfinanzhof (Federala högsta domstolen, Tyskland) har hänskjutit genom sin begäran om förhandsavgörande, på grundval av vilken det ska bedömas om Comité Interprofessionnel du Vin de Champagne (CIVC), som tillvaratar den skyddade ursprungsbeteckningens intressen, med rätta har framställt en begäran om förbudsföreläggande med avseende på försäljningen av sorbeten.

3. 

Jag har nyligen i ett förslag till avgörande ( 2 ) påpekat att det finns omfattande praxis från domstolen avseende skyddade ursprungsbeteckningarna (SUB) och skyddade geografiska beteckningar (SGB). Detta mål ger domstolen tillfälle att utvidga sin prövning till att omfatta de fall där ett mousserande vin (champagne) som omfattas av en skyddad ursprungsbeteckning används som ingrediens i ett livsmedel och anges i dess presentation.

4. 

När domstolen besvarar den hänskjutande domstolens fråga ska den beakta att ”Champagner Sorbet” enligt de uppgifter som den erhållit är det namn som i Tyskland i allmänhet används för att beteckna en halvfryst dessert som innehåller champagne. Dessutom måste den tolka olika bestämmelser (dels om skyddade ursprungsbeteckningar, dels om märkning av livsmedel), för att uppnå en balans mellan de rättigheter som innehavaren av en skyddad ursprungsbeteckning har och de rättigheter som tillkommer tillverkare av livsmedel som önskar ange livsmedlets sammansättning på förpackningen.

5.

Bundesgerichtshof (Federala högsta domstolen, Tyskland) har hänvisat till såväl förordning (EG) nr 1234/2007 ( 3 ) som till förordning (EU) nr 1308/2013 ( 4 ) genom vilken förstnämnda upphävdes, trots att sistnämnda inte är tillämplig i tiden på tvisten. En tolkning av förordning nr 1308/2013 krävs av det skälet att den begäran om förbudsföreläggande som har framställts kan få verkan för framtiden och de faktiska omständigheterna i det fallet ska bedömas på grundval av denna.

6.

Även om jag inte ifrågasätter denna ståndpunkt kommer jag enbart att ange bestämmelserna i förordning nr 1234/2007, eftersom de var tillämpliga under den relevanta perioden och eftersom de båda artiklar som är tillämpliga i förevarande fall (artikel 118m i förordning nr 1234/2007 och artikel 103 i förordning 1308/2013) liknar varandra. Jag har inga invändningar mot att i tillämpliga delar överföra tolkningen av förstnämnda på sistnämnda.

7.

I artikel 118m (”Skydd”) i förordningen föreskivs följande:

…”

8.

Skäl 97 i förordning nr 1308/2013 som motsvarar skäl 32 i förordning nr 479/2008 ( 5 ) med vilken de genom förordning nr 491/2009 ( 6 ) i förordning nr 1234/2007 införda bestämmelserna om skydd för ursprungsbeteckningar infördes har följande lydelse:

”Registrerade ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar bör skyddas mot användning som drar fördel av det anseende som tillkommer de produkter som uppfyller kraven. För att främja sund konkurrens och för att säkra att konsumenterna inte vilseleds bör detta skydd även omfatta produkter och tjänster som inte omfattas av denna förordning, inbegripet de produkter som inte omfattas av bilaga I till fördragen.”

9.

På området för märkning av livsmedel gällde ovannämnda direktiv under den relevanta perioden. ( 8 ) I artikel 3.1 föreskrivs följande i den del som är relevant för målet:

”1.   Om något annat inte följer av artiklarna 4–17, är endast följande uppgifter obligatoriska vid märkning av livsmedel:

…”

10.

I artikel 5.1 föreskrivs följande:

”Det namn under vilket ett livsmedel säljs skall vara det namn som förbehållits livsmedlet i gemenskapens bestämmelser för livsmedlet.

Om försäljningsnamn saknas skall det namn under vilket varan säljs vara det namn som är vedertaget i den medlemsstat i vilken den säljs till konsumenter eller institutioner och storkök, eller en beskrivning av livsmedlet och om det behövs av dess användning, vilket skall vara tillräckligt klargörande för att informera köparen om livsmedlets verkliga art och göra det möjligt för köparen att särskilja det från andra varor som det skulle kunna förväxlas med.

…”

11.

I artikel 6.5 anges följande:

”Ingrediensförteckningen skall omfatta samtliga ingredienser i livsmedlet i fallande storleksordning efter den vikt som ingrediensen hade vid framställningstidpunkten. Den skall föregås av en lämplig rubrik som innehåller ordet ’ingredienser’.

…”

12.

I artikel 7.1 och 7.5 föreskrivs följande:

”1.   Mängden av en ingrediens eller av en kategori av ingredienser som används vid tillverkningen eller beredningen av ett livsmedel skall anges i enlighet med denna artikel.

…

5.   Den angivelse som avses i punkt 1 skall antingen ingå i det namn under vilket livsmedlet säljs eller anges omedelbart därintill eller också anges i ingrediensförteckningen i anslutning till ingrediensen eller kategorin av ingredienser i fråga.”

13.

I avsnitt 2.1 (”Rekommendationer för användning av registrerade beteckningar”) i riktlinjerna föreskrivs följande:

14.

I slutet av år 2012 saluförde Aldi Süd som är ett bolag som saluför livsmedel och andra konsumentvaror i snabbköp en produkt som tillverkas av Galana NV ( 10 ) under beteckningen ”Champagner Sorbet” som tillsatts 12 procent champagne. Produktens förpackning ser ut på följande sätt:

15.

CIVC väckte talan mot Aldi Süd vid Landgericht München (regional domstol i München, Tyskland) om förbudsföreläggande med avseende på användningen av den skyddade ursprungsbeteckningen champagne för dess djupfrysta produkt, på grund av intrång i den skyddade ursprungsbeteckningen.

16.

Talan som grundades på artikel 118m i förordning nr 1234/2007 vann bifall i första instans, men ogillades i andra instans av Oberlandesgericht München (Münchens regionala överdomstol, Tyskland).

17.

CIVC överklagade domen i andra instans till den hänskjutande domstolen som är benägen att anse att artikel 118m.2 a ii) i förordning nr 1234/2007 är tillämplig på användningen av den skyddade ursprungsbeteckningen champagne för en djupfryst produkt, eftersom begreppet champagne används kommersiellt för att beteckna en dessert som inte motsvarar produktspecifikationen för de viner som skyddas av den skyddade ursprungsbeteckningen champagne.

18.

CIVC har vidare påpekat att begreppet ”Champagner Sorbet” kan gagnas av det anseende som den skyddade ursprungsbeteckningen champagne har. Frågan uppkommer emellertid om den skyddade ursprungsbeteckningen i den mening som avses i artikel 118m.2 a ii) i förordning nr 1234/2007 utnyttjas, eftersom detta begrepp överensstämmer med den vedertagna beteckningen av desserter inom omsättningskretsen som innehåller en tillräckligt stor mängd champagne för att ge produkten en utmärkande karaktär. Det kan därför inte vara fråga om att en skyddad ursprungsbetecknings anseende har utnyttjats när det, såsom appellationsdomstolen utgått från, föreligger ett berättigat intresse av att använda den.

19.

Med beaktande av att CIVC:s talan kan grundas på artikel 118m.2 b i förordning nr 1234/2007 hyser den hänskjutande domstolen även tvivel om huruvida användningen av den skyddade ursprungsbeteckningen utgör obehörigt bruk, imitation eller anspelning. Nyttjandet måste vara rättstridigt, vilket innebär att det inte kan vara fråga om ett intrång i den skyddade ursprungsbeteckningen när det föreligger ett berättigat intresse.

20.

Den hänskjutande domstolen vill slutligen med avseende på det argument som CIVC anfört, att Aldi Süd använder beteckningen ”Champagner Sorbet” vilseledande i den mening som avses i artikel 118m.2 c i förordning nr 1234/2007, få klarhet i huruvida denna bestämmelse enbart avser de fall där den vilseledande uppgiften inger en oriktig föreställning om en produkts geografiska ursprung inom omsättningskretsen eller om den även omfattar vilseledande uppgifter avseende produktens utmärkande karaktär.

21.

Mot den bakgrunden har Bundesgerichtshof (Federala högsta domstolen, Tyskland) hänskjutit följande frågor till domstolen:

22.

Beslutet om hänskjutande inkom till domstolens kansli den 14 juli 2016.

23.

CIVC, Galana NV, den franska och den portugisiska regeringen samt kommissionen inkom med skriftliga yttranden.

24.

Vid den muntliga förhandlingen, som hölls den 18 maj 2017, deltog representanter för CIVC, Galana NV, den franska regeringen samt kommissionen.

25.

Alla rättegångsdeltagare är eniga om att den första frågan ska besvaras jakande. CIVC har anfört att unionsbestämmelserna skyddar mot varje direkt eller indirekt kommersiellt bruk av den skyddade ursprungsbeteckningen genom vilket dess anseende utnyttjas. Detta skydd omfattar användningen av den skyddade ursprungsbeteckningen såväl som del av en produktbeteckning som för ett livsmedel som inte motsvarar produktspecifikationen. Såsom även framgår av domen Bureau National Interprofessionnel du Cognac ( 11 ) används den skyddade ursprungsbeteckningen champagne direkt kommersiellt när den själv eller översättningen av den används som en del av ”Champagner Sorbet”.

26.

Den franska regeringen har anfört att användningen av en skyddad ursprungsbeteckning för ingredienser visserligen inte nämns uttryckligen i de tillämpliga förordningarna, men deras skydd och samstämmigheten när det gäller bestämmelser inom vinsektorn och bestämmelser för jordbruksprodukter och livsmedel talar för att förordningarna även ska gälla för denna användning.

27.

Den portugisiska regeringen har tillagt att ”champagne” är den viktigaste orddelen i produkten i detta mål, medan begreppet sorbet är en generisk beteckning och därför inte påverkar bedömningen av användningen av den skyddade ursprungsbeteckningen.

28.

CIVC har förespråkat att den andra frågan också ska besvaras jakande. Den har liksom den portugisiska regeringen påpekat att begreppet utnyttja innebär att dra nytta av något eller att använda sig av något. I detta avseende räcker det att fördel dras av den skyddade ursprungsbeteckningens anseende. Detta är fallet när det rör sig om sorbet, eftersom det genom införandet av begreppet champagne gynnas av den kvalitetsimage eller prestige som är kopplad till det mousserande vinet som skyddas genom den skyddade ursprungsbeteckningen. En motsvarande tillämpning av artikel 10.1 i förordning (EG) nr 110/2008 ( 12 ) som enbart gäller för spritdrycker och som lagstiftaren inte velat utvidga till att omfatta viner kommer inte i fråga, men kommissionens riktlinjer innehåller relevanta uppgifter.

29.

Liksom Galana NV och den franska regeringen anser CIVC att det saknar betydelse att en beteckning av ett livsmedel som innehåller en skyddad ursprungsbeteckning överensstämmer med den vedertagna beteckningen inom omsättningskretsen. Motsatt uppfattning skulle medföra en risk för att den skyddade ursprungsbeteckningen skulle bli en generisk beteckning i strid med skyddsmålsättningen.

30.

CIVC anser att det är lämpligt att pröva om den mängd champagne som tillsats sorbeten är tillräckligt stor för att ge en utmärkande karaktär. Det förhåller sig inte på så sätt här, eftersom sorbet inte uppvisar de utmärkande egenskaperna hos champagne (dess fina och långvariga bubblor och dess lätta, friska och fruktiga syrliga smak). Andelen champagne (12 procent) vid framställningen av livsmedlet berättigar inte heller användningen av den skyddade ursprungsbeteckningen.

31.

Galana NV anser inte att artikel 118m.2 a ii) i förordning nr 1234/2007 är tillämplig, eftersom namnet sorbet är sanningsenligt, klart och inte vilseledande. Det mängd champagne som har tillsatts som ingrediens är tillräckligt stor för att ge sorbeten en utmärkande karaktär. Dessutom är livsmedlet förenligt med riktlinjerna vilka bekräftar dess uppfattning.

32.

Den franska regeringen har anfört att användningen av en skyddad ursprungsbeteckning som del av beteckningen av ett livsmedel i princip inte är förbjuden, eftersom den inte redan som sådan utgör ett utnyttande av dess anseende. Jag instämmer i kommissionens uppfattning att ”utnyttjande” enligt domstolens praxis omfattar de fall där användningen möjliggör för en ekonomisk aktör att på ett otillbörligt sätt dra nytta av det anseende som är kopplat till den geografiska beteckningen. ( 13 )

33.

Det ankommer på den nationella domstolen att bedöma om de villkor som anges i riktlinjerna är uppfyllda och i förekommande fall överväga andra bedömningskriterier, såsom till exempel en prövning av om en ekonomisk aktör har använt den skyddade ursprungsbeteckningen på ett oproportionerligt sätt genom bilder, hänvisningar eller det typsnitt som används på förpackningen av en produkt eller i reklamen för denna.

34.

Den portugisiska regeringen anser att ”Champagner Sorbet” utnyttjar anseendet för den skyddade ursprungsbeteckningen champagne på ett otillbörligt sätt. Den skyddade ursprungsbeteckningen måste ge skydd mot varje form av användning och förhindra att dess anseende utnyttjas. Framför allt ska intrång som innebär förfång för eller urvattning av dess särskiljningsförmåga förhindras.

35.

Kommissionen har föreslagit att den andra frågan ska besvaras nekande. Den förespråkar en enhetlig tolkning av förordning (EU) nr 1151/2012 ( 14 ) (i vilken det hänvisas till riktlinjerna) och förordningarna nr 1169/2011 och nr 110/2008, särskilt artikel 10.1 i dessa, med avseende på angivelsen av en spritdryck i beteckningen av ett livsmedel. Användningen av den skyddade ursprungsbeteckningen champagne uppfyller i förevarande fall dessa villkor och är förenlig med artiklarna 9.1 a och b och artiklarna 17.1, 18 och 22 i förordning nr 1169/2011.

36.

CIVC har föreslagit att även denna fråga ska besvaras jakande. Enligt dess uppfattning, som huvudsakligen överensstämmer med den uppfattning som företräds av den portugisiska regeringen, anspelar ”Champagner Sorbet” i den mening som avses i artikel 118m.2 b i förordning nr 1324/2007 rättsstridigt på den skyddade ursprungsbeteckningen champagne, även om denna beteckning överensstämmer med den vedertagna beteckningen inom omsättningskretsen och ingrediensen har tillsatts i tillräckligt stor mängd för att ge sorbeten en utmärkande karaktär. Begreppet anspelning omfattar det fall där beteckningen av ett livsmedel innehåller en skyddad ursprungsbeteckning på så sätt att den får konsumenten att tänka på den ingrediens som har den skyddade ursprungsbeteckningen.

37.

Galana NV och den franska regeringen har anfört att användningen av den skyddade ursprungsbeteckningen champagne i detta fall inte utgör obehörigt bruk, imitation eller anspelning. Dessa begrepp antyder att det rör sig om en kopia av produkten eller om begrepp som härleds ur den skyddade ursprungsbeteckningen eller en hänvisning till den skyddade ursprungsbeteckningen, medan den skyddade ursprungsbeteckningen här används direkt.

38.

Kommissionen har anfört att ”Champagner Sorbet” utgör en medveten och direkt beskrivning av innehållet, vilket utesluter en anspelning, imitation eller annan form av obehörigt bruk av den skyddade ursprungsbeteckningen. Konsumenten vilseleds inte heller avseende sorbetens ursprung, eftersom det klargörs att den innehåller en stor andel champagne som härrör från denna franska region.

39.

CIVC anser att denna fråga ska besvaras nekande. Enligt CIVC och den franska regeringen avser artikel 118.2 c i förordning nr 1234/2007 oriktiga uppgifter avseende produktens karaktär och avseende dess utmärkande karaktär.

40.

Galana NV och kommissionen anser att artikel 118m.2 c i förordning nr 1234/2007 inte är tillämplig, eftersom den enbart hänför sig till vinprodukter. I andra hand anser de att den enbart är tillämplig på oriktiga eller vilseledande uppgifter som kan inge en oriktig föreställning om en produkts geografiska ursprung inom omsättningskretsen.

41.

Den portugisiska regeringen har anfört att oriktiga eller vilseledande uppgifter kan inge en oriktig föreställning om en produkts geografiska ursprung inom omsättningskretsen. Den anser att namn som innehåller sådana uppgifter inte kan godtas.

42.

Den hänskjutande domstolen har inledningsvis begärt att tillämpningsområdet för artikel 118m.2 a ii) i förordning nr 1234/2007 ska klargöras. Den vill närmare bestämt få klarhet i huruvida den omfattar sådana fall som det förevarande där den skyddade ursprungsbeteckningen champagne är en del av namnet på en sorbet som innehåller en viss mängd mousserande vin.

43.

Alla som har avgett yttranden i förevarande mål håller med den hänskjutande domstolen om att den första frågan ska besvaras jakande. De tvivel som har nämnts i beslutet om hänskjutande uppkom på grund av den uppfattning som företräds av en del av den tyska doktrinen att denna bestämmelse enbart är tillämplig när den skyddade ursprungsbeteckningen används på samma sätt. En användning på liknande sätt omfattas däremot av punkt b i artikel 118m.2 i förordning nr 1234/2007.

44.

Enligt min mening kan denna uppfattning ( 15 ) inte godtas av flera skäl. För det första är, såsom den franska regeringen påpekat, tillämpningsområdet för skyddet för den skyddade ursprungsbeteckningen mycket omfattande. En tolkning som till exempel utesluter en användning av översättningen av en skyddad ursprungsbeteckning som står i strid med förbudet mot en direkt eller indirekt användning är olämplig.

45.

Domstolen har för det andra, vilket kommissionen har påpekat i domen Bureau National Interprofessionnel du Cognac ( 16 ) redan slagit fast att användningen av en geografisk beteckning eller en motsvarande term och en översättning av beteckningen inom ramen för ett varumärke för vissa produkter (i det fallet spritdrycker), som inte uppfyller kraven för att denna beteckning ska få användas ska anses utgöra en direkt användning av den geografiska beteckningen i kommersiellt syfte.

46.

Slutligen innehåller artikel 118m.2 a i förordning nr 1284/2007 bestämmelser om användning (direkt eller indirekt) och de produkter (jämförbara eller olika) ( 17 ) gentemot vilka det skydd som beviljas genom den skyddade ursprungsbeteckningen kan åberopas. Den skyddade ursprungsbeteckningen kan åberopas gentemot jämförbara produkter om de avviker från produktspecifikationerna, medan det när det rör sig om icke-jämförbara produkter måste styrkas att de utnyttjar den skyddade ursprungsbeteckningens anseende. Led b, och förmodligen även leden c och d, i artikel 118m.2 i förordning nr 1234/2007 avser däremot vissa otillbörliga metoder mot vilka innehavaren av en skyddad ursprungsbeteckning i enlighet med de skyldigheter som åläggs i internationella avtal som unionen och medlemsstaterna är parter i kan försvara sig. ( 18 ) Vid dessa användningar föreligger en presumtion om att det föreligger en avsikt att utnyttja anseendet.

47.

Jag anser därför att artikel 118m.2 a ii) i förordning nr 1234/2007 är tillämplig och att den första tolkningsfrågan således ska besvaras jakande.

48.

Den hänskjutande domstolen vill få klarhet i om användningen av en skyddad ursprungsbeteckning som del av en beteckning för ett livsmedel som inte motsvarar produktspecifikationen, i vilket en ingrediens (i förevarande fall champagne) har tillsatts som motsvarar produktspecifikationen, omfattas av förbudet i artikel 118m.2 a ii) i förordning nr 1234/2007 när

49.

Appellationsdomstolen har antagit att återförsäljaren av nedan nämnda skäl kan åberopa ett berättigat intresse vad gäller användningen den skyddade beteckningen champagne: a) begreppet ”Champagner Sorbet” på tyska och i kokböcker utgör en vedertagen beteckning för en halvfrusen dessert till vilken franska mousserande vin måste tillsättas vid framställningen och b) andelen champagne i Galana NV:s produkt uppgår till 12 procent, vilket räcker för att ge sorbeten en utmärkande karaktär av det mousserande vinet (konkret dess smak).

50.

Bundesgerichtshof (Federala högsta domstolen, Tyskland) delar uppenbarligen inte appellationsdomstolens uppfattning. Den har kritiserat appellationsdomstolen för att i förevarande fall ha utgått från att de omständigheter som anges i punkterna a och b är för handen, utan att ha fastställt de faktiska omständigheter som var nödvändiga för denna bedömning. Den har emellertid påpekat att ett sådant berättigat intresse kan följa av unionens regler om märkning ( 19 ) jämförd med regler om jordbruksprodukters och livsmedels kvalitet. ( 20 )

51.

För att kunna besvara den andra tolkningsfrågan måste således såväl bestämmelserna om det skydd som skyddade ursprungsbeteckningar ger som bestämmelserna om märkning av livsmedel prövas.

52.

För det fall att det (som svar på den första frågan) fastställs att det föreligger ett direkt kommersiellt bruk, har den hänskjutande domstolen utgått från att användningen av den skyddade ursprungsbeteckningen champagne uppfyller villkoren i artikel 118m.2 a ii) i förordning nr 1234/2007 (det vill säga utnyttjar den skyddade ursprungsbeteckningens anseende), såvida svaranden inte har ett berättigat intresse.

53.

Domstolen har sedan målet Sekt-Weinbrand ( 21 ) definierat den uppgift som skyddade ursprungsbeteckningar har enligt följande: informera och säkerställa att den produkt som de avser verkligen har de egenskaper och kännetecken som följer av att den kommer från ett visst geografiskt område. Redan på 70-talet krävdes att det föreligger en dubbel koppling, geografisk och kvalitativ. Detta krav upptogs senare i bestämmelserna om jordbruksprodukter och livsmedel ( 22 ) och i bestämmelserna om vinsektorn. ( 23 )

54.

Syftet med förordning nr 1234/2007 är med avseende på skyddade ursprungsbeteckningar för vin att garantera konsumenter, och ur ett annat perspektiv, även innehavare av beteckningar, att de skyddade produkterna har en hög kvalitetsnivå på grund av deras geografiska ursprung. ( 24 )

55.

Användningen av det fullständiga namnet på en skyddad ursprungsbeteckning för att beteckna ett livsmedel syftar, när detta sker vid saluföringen av livsmedlet, logiskt sett till att utnyttja den skyddade egenskapens anseende. Ett sådant beteende ska därför i princip anses vara otillåtet.

56.

Man kan emellertid enas om att de som har visat att de har ett berättigat intresse kan använda en skyddad ursprungsbeteckning som en del av namnet på deras produkt i handeln med bearbetade produkter. Den hänskjutande domstolen har formulerat sin fråga som uppkommer i samband med direkt kommersiellt bruk på grundval av dikotomin mellan ”användning, varigenom den skyddade ursprungsbeteckningens anseende utnyttjas/berättigat intresse”, vilket innebär att ett utnyttjande anses föreligga när sistnämnda saknas.

57.

Ett berättigat intresse kan antingen föreligga på grund av innehav av en äldre rättighet (till exempel en annan form av materiell rättighet) eller på grund av att ett lagstadgat krav är uppfyllt. Även bortsett från dessa fall och utanför det direkta kommersiella området håller jag med den franska regeringen om att det måste finnas områden där en användning av den skyddade ursprungsbeteckningen av tredje man är tillåten, ( 25 ) det vill säga i sådana situationer där användningen av den skyddade beteckningen kan ske med hänvisning till en form av ius usus inocui.

58.

Domstolen har med avseende på andra former av immateriella rättigheter erkänt att det föreligger undantagsfall där en innehavares rättigheter inte kan anses ha åsidosatts genom att skyddade verk eller tecken har använts av tredje man. Domstolen har inom varumärkesrätten till exempel tillåtit hänvisningar i beskrivande syfte, för att ge den presumtive kunden, som känner till egenskaperna hos de produkter som är försedda med det berörda varumärket, kännedom om den marknadsförda produktens egenskaper. ( 26 ) Domstolen har på samma sätt tillåtit användningar vid vilka konsumenten inte uppfattar tecknet som en uppgift om att de varor på vilka tecknet är avbildat härrör från det företag som är varumärkesinnehavare. ( 27 )

59.

Vad gäller upphovsrätt och närstående rättigheter har det mot bakgrund av artiklarna 5.1 och 5.5 i direktiv 2001/29/EG ( 28 ) fastställts att cachekopior och skärmkopior av upphovsrättsligt skyddade verk, ( 29 ) kortvariga mångfaldiganden som möjliggör att satellitdekodern och tv-skärmen fungerar korrekt och mottagning av sändningar som innehåller skyddade verk ( 30 ) och framställningar av sammanfattningar av tidningsartiklar som inte tillåtits av upphovsrättsinnehavarna till de aktuella artiklarna är tillåtna. ( 31 )

60.

Detta synsätt är dessutom förenligt med flera domstolsavgöranden enligt vilka det anseende som är kopplat till den geografiska beteckningen måste ha utnyttjats ”på ett orättmätigt sätt”. ( 32 ) Även om dessa avgöranden avsåg artikel 16 i förordning nr 110/2008 (avseende geografiska beteckningar för spritdrycker) talar likheten mellan denna bestämmelse och artikel 118m.2 a i förordning nr 1234/2007 för att denna tolkning kan överföras på vinsektorn. ( 33 ) Om det finns ett berättigat intresse kan användningen av den skyddade ursprungsbeteckningen således inte anses vara otillbörlig.

61.

I förevarande fall ska det mot bakgrund av att Galana NV inte har gjort gällande någon äldre rättighet prövas om användningen av den skyddade ursprungsbeteckningen champagne i namnet på den sorbet som bolaget framställer uppfyller ett lagstadgat krav eller kan betecknas som oskadligt.

62.

Såsom redan anförts vill den hänskjutande domstolen få klarhet i om de två särskilda faktorer som kan ge upphov till ett berättigat intresse är tillämpliga: a) namnet på produkten överensstämmer med den relevanta omsättningskretsens vanor och b) sorbeten innehåller champagne i en mängd som är tillräckligt stor för att ge den en utmärkande karaktär.

63.

Båda faktorer ska prövas var för sig, även om de enligt min mening kanske inte utgör de enda relevanta omständigheterna för bedömningen av huruvida det har dragits otillbörlig fördel av den skyddade ursprungsbeteckningen.

64.

Alla rättegångsdeltagare utom kommissionen är eniga om att de tyska konsumenternas vanor inte berättigar användningen av den skyddade ursprungsbeteckningen champagne i den kommersiella presentationen av sorbet. I annat fall skulle den skyddade ursprungsbeteckningen nämligen bli en generisk beteckning som kan användas av varje ekonomisk aktör.

65.

Jag delar denna åsikt eftersom ett av huvudmålen med skyddet av den skyddade ursprungsbeteckningen för vin är att förhindra att de blir generiska beteckningar. ( 34 ) En godtycklig användning av skyddade ursprungsbeteckningar när det gäller produkter som inte kan ha något samband med dessa kan ge omsättningskretsen intrycket att den skyddade ursprungsbeteckningens karaktäristiska namn kan utvidgas till att omfatta produkter som tillverkas utanför det område till vilket den skyddade ursprungsbeteckningen hänför sig. Därigenom skulle användningen av den skyddade ursprungsbeteckningen som ren generisk beteckning gynnas, även om detta fenomen även i fortsättningen skulle vara begränsat till ett specifikt land. Man får inte glömma att skyddet för den skyddade ursprungsbeteckningen måste vara identiskt i samtliga medlemsstater och att det inte får fragmenteras på grund av konsumenternas vanor i vissa av dessa medlemsstater. ( 35 )

66.

Lagstiftningsmässigt har skyddade ursprungsbeteckningar för vin fortsatt skydd efter det att de registrerats enligt artikel 118m.3 i förordning nr 1234/2007 även om det kan bortfalla. Skyddet för dessa skulle även äventyras i tredjeland ( 36 ) om den skyddade ursprungsbeteckningens namn skulle bli en generisk beteckning och därigenom skulle kunna användas av alla, eftersom beteckningar som har blivit generiska inte kan registreras. ( 37 ) Vid skydd mot användning som syftar till att sprida beteckningar rör det sig därför snarare om ett tvingande behov än om enbart ett mål som eftersträvas av tillverkaren av vin som skyddas av en skyddad ursprungsbeteckning.

67.

Den omständigheten att begreppet ”Champagner Sorbet” i en eller flera medlemsstater vanligtvis används för att beteckna en sorbet räcker därför inte för att återförsäljaren ska anses ha ett berättigat intresse som möjliggör för denne att ange namnet på den skyddade ursprungsbeteckningen champagne i den kommersiella presentationen av denna produkt.

68.

Jag håller med kommissionen om att de allmänna unionsbestämmelserna om märkning av livsmedel ska tolkas i förevarande fall (som särskilt finns i direktiv 2000/13 och i dess undantagsbestämmelser, förordning nr 1169/2011), eftersom sorbet, som uppenbarligen är en sådan produkt inte omfattas av en skyddad ursprungsbeteckning. ( 38 )

69.

Enligt direktiv 2000/13 innehåller märkning av livsmedel ”[d]et namn under vilket varan säljs, [i]ngrediensförteckning, [m]ängden av särskilda ingredienser eller kategorier av ingredienser …”. ( 39 ) Med [d]et namn under vilket ett livsmedel säljs” ( 40 ) avses det namn som förbehållits i gällande unionsbestämmelser eller om sådana bestämmelser saknas i nationella bestämmelser. Om ett sådant namn saknas ska ”det namn under vilket varan säljs vara det namn som är vedertaget i den medlemsstat i vilken den säljs till konsumenter …”

70.

Vid första anblicken förefaller ”Champagner Sorbet” uppfylla bestämmelserna om märkning, vilket innebär att Galana NV har ett berättigat intresse av att beteckna sitt livsmedel på så sätt. Registrerade skyddade ursprungsbeteckningar skyddas emellertid enligt artikel 13.1 a och b i förordning nr 1151/2012 även om de används som ingredienser. Av det skälet ska omfattningen av detta skydd prövas.

71.

Enligt artikel 6.5 i direktiv 2000/13 ( 41 ) är tillverkaren skyldig att ange samtliga ingredienser på etiketten. Om ingrediensen förekommer (såsom i förekommande fall) i ”det namn under vilket varan säljs” ska den enligt artikel 7.4 i direktivet uttryckas i procent. ( 42 )

72.

Varken i direktiv 2000/13 eller i förordning nr 1169/2011 hänvisas direkt till ingredienser som omfattas av en skyddad ursprungsbeteckning. För att råda bot på situationen och klargöra den offentliggjorde kommissionen år 2010 riktlinjerna (till vilka det hänvisas i skäl 32 i förordning nr 1151/2012). Även om de inte är rättsligt bindande ( 43 ) måste de beaktas, eftersom den ståndpunkt som denna institution intagit kommer till uttryck där.

73.

Enligt riktlinjerna kan det karaktäristiska namnet på en skyddad ursprungsbeteckning, utom i ingrediensförteckning, även nämnas ”inom, eller i anslutning till, produktbeskrivningen för ett livsmedel som innehåller en ursprungsbetecknad produkt, liksom i livsmedlets märkning, presentation och reklam” om de villkor som anges i punkt 13 i detta förslag till avgörande är uppfyllda.

74.

Det ankommer på de nationella domstolarna, som har de bästa förutsättningarna att bedöma omständigheterna i det aktuella nationella målet och göra en rättslig bedömning av dessa, att avgöra om de tre villkoren är uppfyllda i det enskilda fallet. Jag kommer därför enbart att göra ett antal överväganden som kan vara användbara för domstolarna vid fullgörandet av denna uppgift.

75.

Det första villkoret (att det inte finns någon annan ”ingrediens” som är ”jämförbar” med en ingrediens som omfattas av en skyddad ursprungsbeteckning) är lätt att bedöma och tillräckligt objektivt. Inget verkar tyda på att ”Champagner Sorbet” innehåller andra ingredienser som är jämförbara med mousserande vin som skyddas genom en skyddad ursprungsbeteckning och som kan ersätta det vinet.

76.

Det andra villkoret (att ingrediensen måste användas i tillräckligt stor mängd för att ge livsmedlet en utmärkande karaktär) är mer komplext. Till skillnad från vad CIVC har gjort gällande rör det sig inte om att återfinna den utmärkande karaktären hos den skyddade ingrediensen i livsmedlet, utan om att fastställa att livsmedlet har en utmärkande karaktär som är kopplad till den skyddade ursprungsbeteckningen. ( 44 )

77.

Dock är inte heller denna bestämmelse tillräckligt säker. Den kvantitativa faktorn kommer inte alltid att vara den mest relevanta för att ge livsmedlet en utmärkande karaktär. ( 45 ) Normalt sett ges den utmärkande karaktären, när det rör sig om ett livsmedel, genom den lukt och smak som den ingrediens som skyddas av en skyddad ursprungsbeteckning ger livsmedlet, men även andra viktiga faktorer kan finnas. ( 46 ) Även här ankommer det på den nationella domstolen att på grundval av de bevis som inhämtats ( 47 ) och dess egen bedömning av de faktiska omständigheterna fastställa om tillsatsen av champagne ger sorbeten en utmärkande karaktär i den mening som avses ovan.

78.

Det tredje villkoret utgör ett större problem vid tolkningen. Det kan inledningsvis ifrågasättas om det är förenligt med artikel 7.5 i direktiv 2000/13. ( 48 ) Genom användningen av adverbet ”bäst” fråntas den i vart fall sin vägledande funktion. Specificeringen av procentandelen av ingrediensen i livsmedlet blir följaktligen en faktor vars betydelse ska prövas mot bakgrund av direktiv 2000/13.

79.

Under dessa förhållanden måste de nationella domstolarna därför avgöra om den ingrediens som omfattas av en skyddad ursprungsbeteckning och som tillsätts i ett livsmedel ger detta en utmärkande karaktär och om det därför ska anges på märkningen av livsmedlet.

80.

Det svar som den hänskjutande domstolen ges skulle vara ofullständigt om det enbart skulle avse förekomsten av ett berättigat intresse hos distributören som följer av att denna har beaktat riktlinjerna som möjliggör för honom att ange ingredienser som skyddas av skyddade ursprungsbeteckningar i märkningen av sitt livsmedel.

81.

De tre villkor som fastställs i dessa riktlinjer är nämligen oupplösligt förbundna med vissa föregående begrepp (såsom i god tro och förbud mot att vilseleda konsumenten), till vilka det hänvisas i avsnitt 1.1 vid redogörelsen för deras sammanhang.

82.

Vid prövningen av om den skyddade ursprungsbeteckningen har utnyttjats otillbörligen (anseendet har utnyttjats på ett otillbörligt sätt) är det rimligt att anta att det finns en tillräcklig mängd av den ingrediens som omfattas av den skyddade ursprungsbeteckningen som ger livsmedlet en utmärkande karaktär. Denna omständighet berättigar emellertid inte en användning av den skyddade ursprungsbeteckningen för den aktuella sorbeten när andra faktorer finns (särskilt vid presentationen av märkningen) som visar att det finns en avsikt att utnyttja den skyddade ursprungsbeteckningens anseende genom att snylta på dess renommé.

83.

I förevarande fall syns på den etikett som är synlig för konsumenter som erbjuds att köpa förpackningar med ”Champagner Sorbet”, i förgrunden en kork med en tråd som fäster den vid flaskan, ett halvtomt glas och en dryck, förmodligen champagne. I bakgrunden, men väl synligt, finns en flaska franskt mousserande vin.

84.

Jag tror inte att det vid bedömningen av om en tillverkare eller en återförsäljare av livsmedlet har utnyttjat det anseende som är kopplat till den ingrediens som omfattas av skyddet av den skyddade ursprungsbeteckningen champagne är möjligt att bortse från betydelsen av dessa faktorer. ( 49 ) Den nationella domstolen kan och måste beakta dessa faktorer vid bedömningen av om den skyddade urspungsbeteckningen har utnyttjats på ett otillbörligt sätt.

85.

Syftet med förordning nr 1308/2013 och direktiv nr 2000/13 ( 50 ) är att förhindra att konsumenter vilseleds och domstolen har fastställt att den omständigheten att ingrediensförteckningen återfinns på förpackningen inte i sig kan utesluta att märkningen av varan och dess närmare utformning kan vara vilseledande för köparen. ( 51 )

86.

Domstolen har redan slagit fast att den nationella domstolen, för att bedöma i vilken utsträckning en beteckning på en etikett kan vara vilseledande, i första hand ska grunda sitt avgörande på de förväntningar som den berörda konsumenten har, avseende livsmedlets ursprung, härkomst och kvalitet. Det väsentliga i detta avseende är att konsumenten inte vilseleds och felaktigt ges uppfattningen att varan har ett annat ursprung, en annan härkomst eller en annan kvalitet än den i själva verket har. ( 52 )

87.

Den behöriga domstolen måste avgöra om användningen av ovannämnda grafiska element på etiketten för produkten ”Champagner Sorbet” inte ger uttryck för en strävan att skapa ett oproportionerligt samband med mousserande vin som omfattas av den skyddade ursprungsbeteckningen. Med andra ord om syftet med den kommersiella presentationen av livsmedlet i själva verket är att skapa en association till anseendet hos det mousserande vinet från Champagne för att utvidga vinets kvalitet till att omfatta sorbeten.

88.

Den tredje och den fjärde frågan behöver eventuellt inte besvaras om Bundesgerichtshof (Federala högsta domstolen, Tyskland) på grundval av svaret på den andra frågan drar slutsatsen att den skyddade ursprungsbeteckningen champagne utnyttjats på ett otillbörligt sätt. Jag kommer i vart fall att pröva de båda frågorna.

89.

Genom den tredje frågan vill den hänskjutande domstolen sammanfattningsvis få klarhet i om användningen av det karaktäristiska namnet av en skyddad ursprungsbeteckning under omständigheterna i förevarande mål utgör obehörigt bruk, imitation eller anspelning med avseende på den skyddade ursprungsbeteckningen.

90.

I punkt b i artikel 118m.2 i förordning nr 1234/2007 anges en rad beteenden med en avtagande intensitet av användning av den skyddade ursprungsbeteckningen, från bruk, genom imitation till anspelning, som utmärker sig genom att de utgör otillbörlig handelspraxis.

91.

Bruk innebär att den skyddade ursprungsbeteckningens fullständiga namn används för liknande produkter. Jag tror inte att det förhåller sig på så sätt här, eftersom sorbet säljs djupfryst, vilket inte är tänkbart när det gäller vin. ( 53 ) Jag tror inte heller att det rör sig om imitation i egentlig mening, eftersom den skyddade ursprungsbeteckningen återfinns fullständigt i beteckningen ”Champagner Sorbet”.

92.

Frågan om det kan vara tal om en anspelning är mer komplex. I detta avseende ska domstolens praxis tillämpas i vilken redan vissa rättsliga riktlinjer har utarbetats avseende den tredje typen av otillbörligt beteende. ( 54 )

93.

Enligt ovannämnda rättspraxis omfattar begreppet anspelning det tänkta fallet att det ord som används för att ange en produkt innehåller en del av en skyddad beteckning, på så sätt att produktnamnet får konsumenten att som referensbild tänka på den vara som har den skyddade beteckningen. ( 55 )

94.

Hänvisningen till den delvisa användningen av den skyddade ursprungsbeteckningen framgick av de faktiska omständigheterna i de mål som var föremål för de olika domarna. I de målen grundade sig anspelningen på den skyddade ursprungsbeteckningen på en ofullständig överlappning av produkternas namn eller varumärke (”Gorgonzola/Cambozola”, ( 56 )”Parmigiano Reggiano/Parmesan” ( 57 ) och ”Verlados/Calvados” ( 58 )).

95.

Vid bedömningen av ett mål rörande ett varumärke som innehöll hela ordet ”Cognac” mot bakgrund av förordning nr 110/2008 föredrog domstolen att betrakta detta som ”anspelning” i stället för ”bruk”, trots att det rörde sig om spritdrycker som inte motsvarade produktspecifikationen för den skyddade ursprungsbeteckningen. ( 59 )

96.

De principer som utvecklades med avseende på den skyddade ursprungsbeteckningen kan på motsvarande sätt överföras på anspelning i den mening som avses i artikel 118m.2 b i förordning nr 1234/2007. ( 60 ) I skälen 92 och 97 i förordning nr 1308/2013 anges att skyddet för skyddade ursprungsbeteckningar inte enbart syftar till att förhindra vilseledande praxis och främja transparens på marknaden och sund konkurrens, utan även till att säkerställa en hög konsumentskyddsnivå.

97.

På samma sätt ska de kriterier som fastställts i rättspraxis och som bygger på proportionalitetsprincipen beaktas, enligt vilka man vid bedömningen av om det föreligger en ”anspelning” ska utgå från uppfattningen hos en normalt informerad samt skäligen uppmärksam och medveten genomsnittskonsument. ( 61 )

98.

Även här ankommer det på den hänskjutande domstolen (eller i förekommande fall på domstolen i första instans) att på grundval av ovannämnda rättspraxis avgöra om det i förevarande fall föreligger en anspelning på den skyddade ursprungsbeteckningen champagne. ( 62 ) Domstolen kan vid motiveringen av sin dom inte enbart hänföra sig till sorbetens namn, utan ska även beakta övriga faktorer som jag redan har nämnt, genom vilka denna produkt erbjuds till försäljning.

99.

Utan att vilja inkräkta på den hänskjutande domstolens behörighet och med förbehåll för att enbart den domstolen kan göra en helhetsbedömning av de faktiska omständigheterna i målet, anser jag att förekomsten av dessa grafiska delar på produktens förpackning förstärker anspelningen på den skyddade ursprungsbeteckningen champagne. Genom att använda dessa delar och namnet ”Champagner Sorbet” vill tillverkaren och återförsäljaren uppnå att konsumenter tänker på den kvalitet och det anseende som associeras med den skyddade ursprungsbeteckningen och som tillverkaren och återförsäljaren försöker utvidga till att omfatta sorbet.

100.

Bundesgerichtshof (Federala högsta domstolen, Tyskland) vill få klarhet i om artikel 118m.2 c i förordning nr 1234/2007 enbart är tillämplig på osanna eller vilseledande uppgifter som kan inge en oriktig föreställning om en produkts geografiska ursprung inom omsättningskretsen.

101.

För en bättre förståelse av denna fråga hänvisas till punkt 62 och följande punkter i begäran om förhandsavgörande. Av dessa punkter framgår att de tvivel som det argument som CIVC framfört grundar sig på, enligt vilket förbudet mot sådana uppgifter är allmänt och inte enbart omfattar sådana uppgifter som kan inge en oriktig föreställning om en produkts geografiska ursprung inom omsättningskretsen.

102.

Det förefaller som om den hänskjutande domstolen förespråkar en snävare tolkning av bestämmelsen och vill begränsa den till att omfatta de fall där omsättningskretsen genom användningen av den skyddade ursprungsbeteckningen har vilseletts eller felaktigt bibringats uppfattningen om produktens ursprung.

103.

Jag anser emellertid att gemenskapslagstiftaren avsåg att tillerkänna skyddade ursprungsbeteckningar ett mer omfattande skydd som utöver vilseledande vad gäller produktens ursprung även avsåg att förhindra risken för generalisering genom urvattning av den skyddade ursprungsbeteckningen genom godtycklig användning.

104.

Artikel 118m.2 i förordning nr 1234/2007 innehåller en klassificering av otillbörliga uppträdanden till vilka det hänvisats ovan. Medan punkt a avser utnyttjande av den skyddade ursprungsbeteckningens anseende och punkt b obehörigt bruk, imitation eller anspelning, utvidgas i punkt c det skyddade området till att omfatta ”uppgifter” (det vill säga information som lämnas till konsumenter) på den inre eller yttre förpackning eller i reklam för produkten som visserligen inte direkt anspelar på den skyddade ursprungsbeteckningen, men vilseleder eller ger ett felaktigt intryck vad gäller kopplingen mellan produkten och den skyddade ursprungsbeteckningen.

105.

Jag tror att syftet med punkt c inte ifrågasätts när den kommersiella informationen om de livsmedel som har förknippats med den skyddade ursprungsbeteckningen som direkt når konsumenten är ägnad att ge den intrycket att produkten omfattas av samma skydd och har samma kvalitet som den skyddade ursprungsbeteckningen, trots att det i själva verket inte förhåller sig på det sättet. En osann eller vilseledande beteckning kan naturligtvis avse produktens ursprung, men även produktens väsentliga egenskaper (till exempel dess smak).

106.

Sammanfattningsvis omfattar det skydd som den bestämmelse som anges i fjärde frågan ger inte enbart de fall där konsumenten har vilseletts i fråga om produktens geografiska ursprung.

107.

På grund av det ovan anförda föreslår jag att domstolen ger följande svar på de tolkningsfrågor som har ställts av Bundesgerichtshof (Federala högsta domstolen, Tyskland):