Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 18 maj 2017 (begäran om förhandsavgörande från Tribunal de grande instance de Lyon – Frankrike) – Jean-Philippe Lahorgue mot Ordre des avocats du barreau de Lyon, Conseil national des barreaux ”CNB”, Conseil des barreaux européens ”CCBE”, Ordre des avocats du barreau de Luxembourg

(Mål C-99/16) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Frihet att tillhandahålla tjänster - Direktiv 77/249/EEG - Artikel 4 - Utövande av advokatyrket - Router för anslutning till advokaters privata virtuella nätverk (RPVA) - RPVA-router - Vägran att tillhandahålla en sådan till en advokat som är registrerad vid ett advokatsamfund i en annan medlemsstat - Diskriminerande åtgärd)

(2017/C 239/16)

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Tribunal de grande instance de Lyon

Parter i målet vid den nationella domstolen

Kärande: Jean-Philippe Lahorgue

Svarande: Ordre des avocats du barreau de Lyon, Conseil national des barreaux ”CNB”, Conseil des barreaux européens ”CCBE”, Ordre des avocats du barreau de Luxembourg

ytterligare deltagare i rättegången: Ministère public

Domslut

Det förhållandet att de behöriga myndigheterna i en medlemsstat vägrar tillhandahålla en advokat som är vederbörligen registrerad vid ett advokatsamfund i en annan medlemsstat en RPVA-router, endast av det skälet att advokaten i fråga inte är medlem i ett advokatsamfund i förstnämnda medlemsstat där vederbörande önskar utöva advokatverksamhet i egenskap av leverantör med rätt att fritt tillhandahålla tjänster, i fall då det inte föreskrivs någon lagstadgad skyldighet för denne att utöva sin verksamhet tillsammans med en lokalt verksam advokat, utgör en inskränkning i friheten att tillhandahålla tjänster i den mening som avses i artikel 4 i rådets direktiv 77/249/EEG av den 22 mars 1977 om underlättande för advokater att effektivt begagna sig av friheten att tillhandahålla tjänster, jämförd med artikel 56 och 57 tredje stycket FEUF. Det ankommer på den hänskjutande domstolen att kontrollera huruvida en sådan vägran, med beaktande av det sammanhang den ingår i, verkligen svarar mot målen att skydda konsumenter och en god rättskipning som kan rättfärdiga densamma, och huruvida inskränkningarna som följer därav inte framstår som oproportionerliga i förhållande till dessa mål.

(1)  EUT C 165, 10.5.2016.