3.7.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 213/7

1)

Artikel 5.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 261/2004 av den 11 februari 2004 om fastställande av gemensamma regler om kompensation och assistans till passagerare vid nekad ombordstigning och inställda eller kraftigt försenade flygningar och om upphävande av förordning (EEG) nr 295/91 ska, mot bakgrund av skäl 14 i förordning nr 261/2004 tolkas så, att en kollision mellan ett flygplan och en fågel omfattas av begreppet ”extraordinära omständigheter”, i den mening som avses i nämnda bestämmelse.

2)

Artikel 5.3 i förordning nr 261/2004 ska, mot bakgrund av skäl 14 i samma förordning, tolkas så, att en inställd eller kraftigt försenad flygning inte beror på extraordinära omständigheter när inställandet eller förseningen orsakats av att lufttrafikföretaget – efter det att den säkerhetskontroll som krävs efter en kollision med en fågel redan hade utförts av en expert auktoriserad i enlighet med tillämpliga bestämmelser – valt att anlita en egen expert för att ånyo utföra nämnda säkerhetskontroll.

3)

Artikel 5.3 i förordning nr 261/2004 ska, mot bakgrund av skäl 14 i samma förordning, tolkas så, att de ”rimliga åtgärder” som ett lufttrafikföretag är skyldigt att vidta för att minska eller till och med förhindra riskerna för kollision med en fågel, och sålunda befrias från skyldigheten att kompensera passagerarna i enlighet med artikel 7 i förordningen, inbegriper kontrollåtgärder för att förebygga förekomsten av fåglar, under förutsättning att lufttrafikföretaget, särskilt på det tekniska och administrativa planet, verkligen kan vidta sådana åtgärder, att åtgärderna inte tvingar lufttrafikföretaget att göra orimliga uppoffringar med hänsyn till företagets kapacitet, och att lufttrafikföretaget har visat att åtgärderna verkligen har vidtagits vad gäller den flygning under vilken en kollision med en fågel inträffat. Det ankommer på den hänskjutande domstolen att försäkra sig om att dessa villkor är uppfyllda.

4)

Artikel 5.3 i förordning nr 261/2004 ska, mot bakgrund av skäl 14 i samma förordning, tolkas så, att i ett fall där en försening av en flygnings ankomsttid med tre timmar eller mer inte enbart beror på en extraordinär omständighet, som inte hade kunnat undvikas med åtgärder anpassade efter situationen och som från lufttrafikföretagets sida varit föremål för rimliga åtgärder för att undvika konsekvenserna av omständigheten, utan även beror på en omständighet som inte ingår i den kategorin, ska den försening som kan tillskrivas den förstnämnda omständigheten räknas av från den sammanlagda förseningen av den aktuella flygningens ankomsttid i syfte att fastställa huruvida flygningens försenade ankomst ska vara föremål för kompensation i enlighet med artikel 7 i förordningen.