21.4.2012

Europeiska unionens officiella tidning

C 118/14

Talan väckt den 7 februari 2012 — Europeiska kommissionen mot Europeiska unionens råd

(Mål C-63/12)

2012/C 118/22

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: J. Currall, J.P. Keppenne och D. Martin)

Svarande: Europeiska unionens råd

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att domstolen ska

—

ogiltigförklara rådets beslut 2011/866/EU av den 19 december 2011 om kommissionens förslag till rådets förordning om anpassning med verkan från och med den 1 juli 2011 av löner och pensioner för tjänstemän och övriga anställda i Europeiska unionen och av de på dessa löner och pensioner tillämpliga korrigeringskoefficienterna, och

—	förplikta Europeiska unionens råd att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Kommissionen har anfört två invändningar till stöd för sin talan, vilka grundar sig på bilaga XI till tjänsteföreskrifterna.

Genom den första invändningen gör kommissionen gällande att rådets beslut att inte anta kommissionens förslag av den 24 november 2011 om anpassning av löner och pensioner för tjänstemän och övriga anställda strider mot den metod som reglerar denna anpassning under en åttaårsperiod, vilken löper ut den 31 december 2012. Inom ramen för denna invändning anför kommissionen en förstahandsgrund, vilken avser maktmissbruk och överskridande av gränserna för rådets behörighet, och en andrahandsgrund, vilken avser åsidosättande av tillämpningsvillkoren i artikel 10 i bilaga XI i tjänsteföreskrifterna. Som förstahandsgrund gör kommissionen gällande att rådet i praktiken har tillämpat artikel 10, dock utan att iaktta de institutionella krav som ställs. Härigenom har rådet åsidosatt artikel 65 i tjänsteföreskrifterna samt artiklarna 3 och 10 i bilaga XI till desamma. Som andrahandsgrund gör kommissionen gällande att de materiella tillämpningsvillkoren för artikel 10 under alla omständigheter inte var uppfyllda för år 2011, vilket även framgår av två ekonomiska rapporter som kommissionen lagt fram inför rådet på begäran av sistnämnda institution. Kommissionen hävdar även att rådet inte har motiverat sitt beslut på ett korrekt sätt.

Den andra invändningen avser rådets beslut att inte anpassa de korrigeringskoefficienter som ska tillämpas på lönerna och pensionerna utifrån de anställdas olika arbets- och bosättningsorter. Inom ramen för denna invändning gör kommissionen som första grund gällande att rådet genom detta beslut har åsidosatt artikel 64 i tjänsteföreskrifterna samt artiklarna 1 och 3 i bilaga XI till desamma. Som andra grund gör kommissionen gällande att beslutet helt saknar motivering, vilket strider mot artikel 296.2 FEUF.