Mål C-616/10

Solvay SA

mot

Honeywell Fluorine Products Europe BV m.fl.

(begäran om förhandsavgörande från Rechtbank's-Gravenhage)

”Civilrättsligt samarbete — Domstols behörighet och erkännande och verkställighet av domar — Förordning (EG) nr 44/2001 — Talan om intrång i ett europeiskt patent — Särskilda behörighetsregler och exklusiv behörighet — Artikel 6 led 1 — Flera svarande — Artikel 22 led 4 — Invändning om patentets giltighet — Artikel 31 — Interimistiska åtgärder, däribland säkerhetsåtgärder”

Sammanfattning av domen

  1. Civilrättsligt samarbete – Domstols behörighet och verkställighet av domar på privaträttens område – Förordning nr 44/2001 – Särskilda behörighetsregler – Flera svarande – Domstolen i en av svarandenas hemvist är behörig – Villkor – Samband – En risk för att oförenliga domar meddelas föreligger – Räckvidd – Bolag med hemvist i olika medlemsstater som, i ett mål vid en domstol i en av dessa stater, vart och ett separat anklagas för intrång i samma nationella del av ett europeiskt patent på grund av intrångsgörande handlingar rörande samma produkt – Omfattas – Bedömning som det ankommer på den nationella domstolen att göra

    (Rådets förordning nr 44/2001, artikel 6.1)

  2. Civilrättsligt samarbete – Domstols behörighet och verkställighet av domar på privaträttens område – Förordning nr 44/2001 – Exklusiv behörighet – Talan som avser ”registrering eller giltighet av patent” – Räckvidd – Interimistiska åtgärder, däribland säkerhetståtgärder – En invändning om ogiltighet har framställts som en preliminär fråga för att förhindra beslut om en interimistisk åtgärd i form av ett gränsöverskridande intrångsförbud – Saknar betydelse för behörigheten för domaren med behörighet att besluta om interimistiska åtgärder (Rådets förordning nr 44/2001, artikel 22.4 d och 31)

  1.  Artikel 6 led 1 i förordning nr 44/2001 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område ska tolkas så, att om två eller fler bolag etablerade i olika medlemsstater, i ett förfarande vid en domstol i en av dessa medlemsstater, vart och ett separat anklagas för intrång i samma nationella del av ett europeiskt patent – en del som är i kraft i en annan medlemsstat – på grund av intrångsgörande handlingar rörande samma produkt, kan det medföra att oförenliga domar meddelas som en följd av att käromålen prövas i olika rättegångar i den mening som avses i denna bestämmelse. Det ankommer på den nationella domstolen att bedöma huruvida det faktiskt föreligger en sådan risk med hänsyn till alla relevanta omständigheter i målet.

    (se punkt 30 samt punkt 1 i domslutet)

  2.  Artikel 22 led 4 i förordning nr 44/2001 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område ska tolkas så, att den i ett fall som avser ett mål om patentintrång i vilket en invändning om ogiltighet framställs som en preliminär fråga för att förhindra beslut om en interimistisk åtgärd i form av ett gränsöverskridande intrångsförbud utgör inte hinder för en tillämpning av artikel 31 i samma förordning.

    Dessa bestämmelser syftar nämligen till att reglera olika situationer och har distinkta tillämpningsområden. Artikel 22 led 4 är en behörighetsregel avseende prövning i sak av tvister inom ett visst, tydligt avgränsat område. Artikel 31 däremot är avsedd att tillämpas oberoende av behörigheten i sak. Det finns för övrigt inget som antyder att någon av dessa bestämmelser skulle kunna betraktas som lex specialis eller lex generalis i förhållande till den andra. Av detta följer att artikel 31 i förordning nr 44/2001 har en räckvidd som är autonom i förhållande till räckvidden för artikel 22 led 4 i förordningen. Såsom konstaterats i punkt 34 ovan är artikel 31 tillämplig när en annan domstol än den som är behörig i sak mottar en begäran om interimistiska åtgärder, däribland säkerhetsåtgärder. Artikel 22 led 4, som rör prövningen i sak, kan därför i princip inte tolkas så, att den avviker från artikel 31 och följaktligen hindrar tillämpning av sistnämnda artikel.

    Den domstol som har att avgöra den preliminära frågan avgör inte slutligt frågan om det åberopade patentets giltighet, utan gör en bedömning av hur den domstol som är behörig enligt artikel 22 led 4 i förordning nr 44/2001 kommer att avgöra målet och avslår begäran om den interimistiska åtgärden om det föreligger en rimlig och icke försumbar möjlighet att den behöriga domstolen kommer att ogiltigförklara det åberopade patentet. Under dessa omständigheter föreligger det inte någon sådan risk för motstridiga avgöranden. Det interimistiska beslut som fattas av den domstol som har att avgöra den preliminära frågan föregriper inte avgörandet i sak av den domstol som är behörig enligt artikel 22 led 4 i förordning nr 44/2001.

    (se punkterna 36, 39–40, 48–51 samt punkt 2 i domslutet )


Mål C-616/10

Solvay SA

mot

Honeywell Fluorine Products Europe BV m.fl.

(begäran om förhandsavgörande från Rechtbank's-Gravenhage)

”Civilrättsligt samarbete — Domstols behörighet och erkännande och verkställighet av domar — Förordning (EG) nr 44/2001 — Talan om intrång i ett europeiskt patent — Särskilda behörighetsregler och exklusiv behörighet — Artikel 6 led 1 — Flera svarande — Artikel 22 led 4 — Invändning om patentets giltighet — Artikel 31 — Interimistiska åtgärder, däribland säkerhetsåtgärder”

Sammanfattning av domen

  1. Civilrättsligt samarbete — Domstols behörighet och verkställighet av domar på privaträttens område — Förordning nr 44/2001 — Särskilda behörighetsregler — Flera svarande — Domstolen i en av svarandenas hemvist är behörig — Villkor — Samband — En risk för att oförenliga domar meddelas föreligger — Räckvidd — Bolag med hemvist i olika medlemsstater som, i ett mål vid en domstol i en av dessa stater, vart och ett separat anklagas för intrång i samma nationella del av ett europeiskt patent på grund av intrångsgörande handlingar rörande samma produkt — Omfattas — Bedömning som det ankommer på den nationella domstolen att göra

    (Rådets förordning nr 44/2001, artikel 6.1)

  2. Civilrättsligt samarbete — Domstols behörighet och verkställighet av domar på privaträttens område — Förordning nr 44/2001 — Exklusiv behörighet — Talan som avser ”registrering eller giltighet av patent” — Räckvidd — Interimistiska åtgärder, däribland säkerhetståtgärder — En invändning om ogiltighet har framställts som en preliminär fråga för att förhindra beslut om en interimistisk åtgärd i form av ett gränsöverskridande intrångsförbud — Saknar betydelse för behörigheten för domaren med behörighet att besluta om interimistiska åtgärder (Rådets förordning nr 44/2001, artikel 22.4 d och 31)

  1.  Artikel 6 led 1 i förordning nr 44/2001 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område ska tolkas så, att om två eller fler bolag etablerade i olika medlemsstater, i ett förfarande vid en domstol i en av dessa medlemsstater, vart och ett separat anklagas för intrång i samma nationella del av ett europeiskt patent – en del som är i kraft i en annan medlemsstat – på grund av intrångsgörande handlingar rörande samma produkt, kan det medföra att oförenliga domar meddelas som en följd av att käromålen prövas i olika rättegångar i den mening som avses i denna bestämmelse. Det ankommer på den nationella domstolen att bedöma huruvida det faktiskt föreligger en sådan risk med hänsyn till alla relevanta omständigheter i målet.

    (se punkt 30 samt punkt 1 i domslutet)

  2.  Artikel 22 led 4 i förordning nr 44/2001 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område ska tolkas så, att den i ett fall som avser ett mål om patentintrång i vilket en invändning om ogiltighet framställs som en preliminär fråga för att förhindra beslut om en interimistisk åtgärd i form av ett gränsöverskridande intrångsförbud utgör inte hinder för en tillämpning av artikel 31 i samma förordning.

    Dessa bestämmelser syftar nämligen till att reglera olika situationer och har distinkta tillämpningsområden. Artikel 22 led 4 är en behörighetsregel avseende prövning i sak av tvister inom ett visst, tydligt avgränsat område. Artikel 31 däremot är avsedd att tillämpas oberoende av behörigheten i sak. Det finns för övrigt inget som antyder att någon av dessa bestämmelser skulle kunna betraktas som lex specialis eller lex generalis i förhållande till den andra. Av detta följer att artikel 31 i förordning nr 44/2001 har en räckvidd som är autonom i förhållande till räckvidden för artikel 22 led 4 i förordningen. Såsom konstaterats i punkt 34 ovan är artikel 31 tillämplig när en annan domstol än den som är behörig i sak mottar en begäran om interimistiska åtgärder, däribland säkerhetsåtgärder. Artikel 22 led 4, som rör prövningen i sak, kan därför i princip inte tolkas så, att den avviker från artikel 31 och följaktligen hindrar tillämpning av sistnämnda artikel.

    Den domstol som har att avgöra den preliminära frågan avgör inte slutligt frågan om det åberopade patentets giltighet, utan gör en bedömning av hur den domstol som är behörig enligt artikel 22 led 4 i förordning nr 44/2001 kommer att avgöra målet och avslår begäran om den interimistiska åtgärden om det föreligger en rimlig och icke försumbar möjlighet att den behöriga domstolen kommer att ogiltigförklara det åberopade patentet. Under dessa omständigheter föreligger det inte någon sådan risk för motstridiga avgöranden. Det interimistiska beslut som fattas av den domstol som har att avgöra den preliminära frågan föregriper inte avgörandet i sak av den domstol som är behörig enligt artikel 22 led 4 i förordning nr 44/2001.

    (se punkterna 36, 39–40, 48–51 samt punkt 2 i domslutet )