|
21.2.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 44/57 |
Talan väckt den 15 december 2008 – Sasol m.fl. mot kommissionen
(Mål T-541/08)
(2009/C 44/99)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: Sasol Ltd (Johannesburg, Sydafrika), Sasol Holding in Germany GmbH (Hamburg, Tyskland), Sasol Wax International AG (Hamburg, Tyskland), Sasol Wax GmbH (Hamburg, Tyskland) (ombud: advokaterna W. Bosch, U. Denzel och C. von Köckritz)
Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska
|
— |
upphäva eller väsentligt sätta ned de böter som Sasol Limited, Sasol Holding in Germany GmbH, Sasol Wax International AG och Sasol Wax GmbH ålagts enligt artikel 2 i beslutet, och |
|
— |
förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Sökandena yrkar i förevarande ansökan att förstainstansrätten, i enlighet med artikel 230 EG, delvis ska upphäva kommissionen beslut K(2008) 5476 slutlig av den 1 oktober 2008 om ett förfarande enligt artikel 81 EG och artikel 53 i EES-avtalet i ärende COMP/39.181 – Ljusvax.
Kommissionen fann i sitt beslut att ett antal tillverkare av paraffinvax och råparaffin hade drivit en kartell mellan åren 1992 och 2005, i vilken de regelbundet höll möten för att diskutera priser, dela upp marknader eller kunder och för att utbyta känsliga affärsupplysningar rörande paraffinvax och råparaffin som således till slutkonsumenter i Tyskland.
Sökandena anför följande grunder och huvudargument till stöd för sin ansökan.
Enligt sökandena var det fel av kommissionen att anse att Sasol Limited (moderbolag i Sasolkoncernen), Sasol Holding in Germany och Sasol Wax International AG var ansvariga för ”joint venture-perioden” (1 maj 1995–30 juni 2002). Sökandena gör gällande att kommissionen gjorde en uppenbart oriktig bedömning av bevisningen genom att anse att Sasol Limited (via dess dotterbolag Sasol Holding in Germany) hade ett avgörande inflytande på Schümann Sasol International AG.
Sökandena gör vidare gällande att det var fel av kommissionen att hålla Sasol Limited, Sasol Holding in Germany och Sasol Wax International AG ansvariga för ”Sasolperioden” mellan den 1 juli 2002 och den april 2005. De gör därutöver gällande att kommissionen tillämpade en felaktig rättsregel och underlät att beakta bevisning som Sasol förebringat. Av denna bevisning framgick (1) att Sasol Wax hade agerat självständigt på marknaden, vilket sålunda kullkastade alla presumtioner om moderbolags ansvar.
De hävdar dessutom att det var fel av kommissionen att inte anse att VARA var solidariskt ansvarigt för ”Schümannperioden” (3 september 1992–30 april 1995). I stället för att lägga ansvaret på VARA (2), som kontrollerade den enhet som deltog i överträdelsen, tillskrev kommissionen Sasol hela ansvaret och gjorde det därigenom omöjligt för Sasol att vidta åtgärder mot VARA.
Sökandena hävdar att kommissionen även gjorde uppenbart oriktiga bedömningar när den fastställde grundbeloppet för de böter som Sasol ålades genom att höja den omsättning som ska beaktas och genom att inkludera varor som inte direkt eller indirekt berördes av överträdelsen i den mening som avses i artikel 23.2 punkt 1 i förordning (EG) nr 1/2003 (3). Kommissionen gjorde också en felaktig rättstillämpning genom att välja fel metod för fastställande av det grundbelopp som ska tillämpas i fall när beslutet om böter riktas till olika adressater för olika perioder av överträdelsen.
Det var likaså fel av kommissionen att anse att Sasol hade en ledande roll när det gällde paraffinvax och kommissionen gjorde fel när den ökade Sasols böter på ett överdrivet och oproportionerligt sätt med 50 procent.
Sökandena gör gällande att kommissionen på ett felaktigt sätt underlät att tillämpa det tak på 10 procent som föreskrivs i artikel 23.2 i förordning (EG) nr 1/2003 och att den åsidosatte principen om individuellt rättsligt ansvar genom att inte begränsa det bötesbelopp som skulle åläggas för denna period till 10 procent av den omsättning som kunde hänföras till Schümann, som enligt sökandena var den som ytterst kontrollerade det bolag som var direkt delaktigt i överträdelsen.
Slutligen gör sökandena gällande att det var fel av kommissionen att inte medge Sasol full immunitet med avseende på vissa delar av böterna i fråga om vilka kommissionen främst baserade sig på bevisning som Sasol frivilligt förebringat inom ramen för sitt samarbete med kommissionen.
(1) Om inget annat anges, hänvisas till bolag i Sasolkoncernen som enligt kommissionen deltog i kartellen.
(2) VARA deltog i joint venture Schümann Sasol International AG, tillsammans med Sasol Ltd som indirekt förvärvade två tredjedelar av Hans-Otto Schümann GmbH & Co KG.
(3) Rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 82 i fördraget (EGT L 1, 2003, s. 1).