Mål C-553/07

College van burgemeester en wethouders van Rotterdam

mot

M. E. E. Rijkeboer

(begäran om förhandsavgörande från Raad van State)

”Skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter — Direktiv 95/46/EG — Skydd för privatlivet — Utplåning av uppgifter — Rätt att få tillgång till uppgifterna och att få information om mottagarna av uppgifterna — Den frist inom vilken rätten att få tillgång ska utövas”

Förslag till avgörande av generaladvokat D. Ruiz-Jarabo Colomer föredraget den 22 december 2008   I ‐ 3891

Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 7 maj 2009   I ‐ 3919

Sammanfattning av domen

Tillnärmning av lagstiftning – Skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter – Direktiv 95/46

(Europaparlamentets och rådets direktiv nr 95/46, artikel 12 a)

Rätten till skydd för privatlivet som föreskrivs i artikel 1 punkt 1 i direktiv 95/46, avseende skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och fri rörlighet av dess uppgifter, innebär att den registrerade kan försäkra sig om att dennes personuppgifter behandlas korrekt och lagenligt, det vill säga, särskilt, att vederbörandes grunduppgifter är exakta och att de har tillhandahållits behöriga mottagare. Såsom har angetts i skäl 41 i direktivet måste den registrerade, för att kunna utföra nödvändiga kontroller, förfoga över en rätt att få tillgång till de uppgifter som är föremål för en behandling.

Medlemsstaterna är, enligt artikel 12 a i direktiv 95/46, skyldiga att föreskriva en rätt att få tillgång till information om de mottagare eller mottagarkategorier till vilka uppgifterna lämnas ut och om innehållet i de uppgifter som lämnas ut, vilken avser inte enbart nutid, utan även förfluten tid. Det ankommer på medlemsstaterna att fastställa den tid under vilken denna information ska lagras och att fastställa en motsvarande rätt att få tillgång till denna information, vilket innebär en lämplig avvägning mellan den registrerades intresse av att skydda sitt privatliv, bland annat genom den rätt att göra invändningar och att föra talan som föreskrivs i direktiv 95/46 och den börda som skyldigheten att lagra denna information utgör för den registeransvarige.

En regel enligt vilken lagringen av information om de mottagare eller mottagarkategorier till vilka uppgifter lämnats ut och om innehållet i dessa uppgifter begränsas till en tidsperiod på ett år och genom vilken tillgången till denna information på motsvarande sätt begränsas, även om grunduppgifterna lagras mycket längre, utgör inte en lämplig avvägning mellan de intressen och skyldigheter som är i fråga, om det inte visas att en mer långvarig lagring av informationen utgör en orimlig börda för den registeransvarige. Det ankommer på den nationella domstolen att utföra de kontroller som är nödvändiga.

(se punkterna 49 och 70 samt domslutet)