EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 28.3.2025

COM(2025) 137 final

2025/0071(COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av förordningarna (EU) nr 1308/2013, (EU) 2021/2115 och (EU) nr 251/2014 vad gäller vissa marknadsregler och sektorsspecifika stödåtgärder i vinsektorn och för aromatiserade vinprodukter

MOTIVERING

1.    BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•    Motiv och syfte med förslaget

EU är fortfarande världsledande när det gäller produktion, konsumtion och exportvärde av vin, men samhälleliga och demografiska förändringar påverkar hur mycket vin som konsumeras och av vilken typ och kvalitet. Vinkonsumtionen i unionen har stadigt minskat och ligger på den lägsta nivån på de senaste tre decennierna, medan de traditionella exportmarknaderna för viner från EU påverkas av en kombination av minskad konsumtion och geopolitiska faktorer, vilket leder till osäkrare exportmönster.

Vinsektorns sårbarhet för klimatförändringarna gör också produktionen oförutsägbar. Det resulterande överutbudet pressar priserna, och vinodlarna har mindre inkomster att investera i verksamheten och små ekonomiska reserver att ta av om deras region drabbas av en allvarlig väderhändelse, vilket blir allt vanligare och ofta sker väldigt lokalt.

En högnivågrupp för vinpolitik inrättades för att diskutera dessa utmaningar och fastställa potentiella möjligheter för EU:s vinsektor. Högnivågruppen bestod av generaldirektörer för medlemsstaternas jordbruksministerier, och företrädare för de viktigaste intresseorganisationerna bjöds in till det första mötet i högnivågruppen för att ge en analys av situationen. Diskussionerna handlade om hur man bättre kan stödja sektorn med tanke på de nuvarande strukturella utmaningarna genom att förvalta produktionskapaciteten, öka konkurrenskraften och utforska nya marknadsmöjligheter. Efter fyra möten antog gruppen ett dokument med politiska rekommendationer 1 i december 2024. Rekommendationerna välkomnades i stort av berörda parter och parlamentsledamöter vid sammanträdet i utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling den 13 januari 2025.

Med tanke på den positiva reaktionen på högnivågruppens rekommendationer förväntas nu de mest brådskande och sektorsspecifika rekommendationerna omsättas i lagstiftningsförslag så snart som möjligt för att hjälpa vinsektorn att möta de allvarliga utmaningarna och bli mer konkurrenskraftig. Om kommissionen inte agerar snabbt kommer situationen att förvärras ytterligare, med oåterkalleliga konsekvenser för många landsbygdsområden i form av övergivna vinodlingar och förlorade tillväxt- och sysselsättningsmöjligheter.

•    Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

I förordning (EU) nr 1308/2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter fastställs bestämmelser för ordningen för tillstånd för plantering av vinstockar, som kommer att ändras genom detta förslag i linje med rekommendationerna från högnivågruppen om förvaltning av produktionskapaciteten, i syfte att göra det lättare för medlemsstaterna att hantera eller förhindra risken för överskottsproduktion i vissa områden och marknadssegment. Genom detta förslag till förordning ändras också de nuvarande märkningsreglerna för att underlätta produktionen av vinprodukter med lägre alkoholhalt och för att möjliggöra nya sätt att informera konsumenterna om egenskaperna hos det vin de köper.

Förordning (EU) nr 251/2014 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, aromatiserade vinprodukter ändras också för att ta hänsyn till ändringarna av förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller viner med en lägre alkoholhalt för att tillåta framställning av aromatiserade vinprodukter baserade på sådana viner med en lägre alkoholhalt. För att säkerställa att konsumenterna får korrekt information om egenskaperna hos aromatiserade vinprodukter med lägre alkoholhalt ändras märkningsreglerna också i linje med reglerna för vinprodukter.

Förordning (EU) 2021/2115 om fastställande av regler om stöd för strategiska planer ändras genom detta förslag för att ge medlemsstaterna möjlighet till effektiva omstruktureringar av vinodlingar samtidigt som en ökning av produktionen undviks, i enlighet med högnivågruppens rekommendationer. Producentgrupper som förvaltar skyddade ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar kommer dessutom att kunna få stöd för att utveckla vinturismen i sin region, och den maximala varaktigheten för stödet för främjande åtgärder och kommunikationsåtgärder i tredjeländer kommer att förlängas. För att stärka samarbetet inom vinsektorn kommer vissa investeringar som genomförs av producentorganisationer att omfattas av den högsta nivån för ekonomiskt stöd från unionen. För att stödja producenter med avseende på begränsning av och anpassning till klimatförändringarna kommer medlemsstaterna att ges möjlighet att öka det högsta ekonomiska stöd från unionen som kan ges för investeringar som syftar till att uppnå ett sådant mål.

De föreslagna politiska åtgärderna bör genomföras inom en sammanhängande nationell strategisk ram för de ska bli så effektiva som möjligt. Medlemsstaterna måste utvärdera deras inverkan för att säkerställa effektivitet, kostnadseffektivitet och långsiktiga fördelar. Viktiga prioriteringar är bland annat att undvika obalanser på marknaden, bevara landskapen, upprätthålla sysselsättningen på landsbygden och förbättra vinodlarnas och vinproducenternas konkurrenskraft.

•    Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Genom att underlätta framställningen av vinprodukter och aromatiserade vinprodukter med lägre alkoholhalt ger detta förslag konsumenterna möjlighet att minska sitt alkoholintag samtidigt som de kan fortsätta att dricka vin. Att ge producentgrupper som förvaltar skyddade ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar tillgång till stöd för utveckling av vinturismen i sin region ligger i linje med målet att skapa möjligheter till sysselsättning och tillväxt i landsbygdsområden.

2.    RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•    Rättslig grund

Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 42 första stycket och 43.2.

•    Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

De bestämmelser som behöver ändras för att genomföra högnivågruppens rekommendationer fastställs i Europaparlamentets och rådets förordningar, och därför kan medlemsstaterna inte genomföra dessa rekommendationer om unionslagstiftningen inte ändras i enlighet med detta. I linje med subsidiaritetsprincipen ger flera bestämmelser i detta förslag de nationella myndigheterna större handlingsutrymme för att förvalta produktionskapaciteten på ett sätt som är bättre anpassat till de vinproducerande regionernas särskilda situation.

•    Proportionalitetsprincipen

Förslagets politiska val bygger på högnivågruppens rekommendationer, som utgör en enhälligt godkänd kompromiss som nåtts efter fyra diskussionsrundor om olika politiska alternativ och stöds av alla medlemsstater. Högnivågruppens diskussioner byggde på en djupgående analys utförd av experter från observatoriet för vinmarknaden 2 . Dessa experter samlades till tre särskilda möten under perioden december 2023 till andra kvartalet 2024 för att bedöma situationen på vinmarknaden, undersöka olika politiska alternativ för att ta itu med aktuella utmaningar och hjälpa sektorn att utnyttja potentiella framtida möjligheter. Detta förslag håller sig inom ramen för vad som är nödvändigt för att uppnå de mål som redan eftersträvas genom de ändrade befintliga reglerna.

•    Val av instrument

De regler som behöver ändras för att genomföra högnivågruppens rekommendationer fastställs i tre förordningar från Europaparlamentet och rådet. Därför måste det valda instrumentet också vara en förordning från Europaparlamentet och rådet.

3.    RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•    Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Ej tillämpligt

•    Samråd med berörda parter

Med tanke på hur brådskande det är att anta initiativet planeras det inte för någon inbjudan att lämna synpunkter eller något offentligt samråd.

•    Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Högnivågruppens rekommendationer var resultatet av en omfattande och djupgående diskussion och analys som inleddes redan innan högnivågruppen inrättades, först med vinexperterna vid marknadsobservatoriet och berörda parter och därefter inom ramen för högnivågruppen med generaldirektörerna för samtliga medlemsstaters jordbruksministerier. Viktiga berörda parter inbjöds också till ett av högnivågruppens möten för att lägga fram sina synpunkter. Lagförslaget bygger på högnivågruppens rekommendationer, som godkändes enhälligt av medlemsstaterna och stöds av berörda parter och välkomnas av utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling.

•    Konsekvensbedömning

Med tanke på hur brådskande det är att anta initiativet kommer ingen konsekvensbedömning att göras. Initiativets kostnader och fördelar kommer att bedömas i ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar som ska offentliggöras inom tre månader från antagandet.

•    Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Detta förslag syftar till att minimera efterlevnadskostnaderna för små och medelstora företag utöver den redan befintliga möjligheten att tillhandahålla ingrediensförteckningen och näringsdeklarationen på elektronisk väg, vilket förenklar handeln mellan medlemsstaterna. För närvarande är det besvärligt för vinproducenterna att på förpackningen eller den etikett som är fäst på denna med ord identifiera kopplingen (t.ex. en QR-kod) till den elektroniska väg som ger tillgång till ingrediensförteckningen och näringsdeklarationen (t.ex. ”ingredienser” och/eller ”näringsdeklaration”), och reglerna för identifiering skiljer sig åt mellan medlemsstaterna. Med den föreslagna förordningen ges kommissionen befogenhet att i samarbete med medlemsstaterna utarbeta regler för en gemensam strategi för sådan identifiering, vilket minskar kostnaderna och den administrativa bördan, särskilt för små producenter som kan sälja sina viner i olika länder med samma märkning. Försäljningsbeteckningarna för viner med låg alkoholhalt är också harmoniserade i hela unionen och kommer att göras tydligare genom att använda begrepp som är mer bekanta för konsumenterna.

 •    Grundläggande rättigheter

Förslaget är förenligt med de grundläggande rättigheter och de principer som erkänns i framför allt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

4.    BUDGETKONSEKVENSER

Detta förslag har inga kvantifierbara budgetkonsekvenser. Eventuella ändringar av det ekonomiska stödet från unionen för interventioner inom ramen för den strategiska planen görs inom ramen för de nationella finansieringsramarna.

5.    ÖVRIGA INSLAG

•    Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Med tanke på den kris som EU:s vinsektor för närvarande står inför bör åtgärden träda i kraft så snart som möjligt, med undantag för de nya märkningsreglerna, som måste bli tillämpliga senare för att ge producenterna tid att anpassa sig och för att möjliggöra försäljning av produkter som är märkta enligt de tidigare tillämpliga reglerna till dess att lagren har tömts.

Observatoriet för vinmarknaden övervakar kontinuerligt tillgången till och efterfrågan på olika typer av vin på unionsmarknaden och kommer att ge en inblick i utvecklingen av marknadssegmentet för viner med låg alkoholhalt, vars utveckling denna föreslagna förordning syftar till att stödja. Inverkan av ändringarna av ordningen för tillstånd för plantering av vinstockar kommer att övervakas inom ramen för de obligatoriska årliga meddelanden som medlemsstaterna lämnar om genomförandet av ordningen.

•    Förklarande dokument (för direktiv)

Ej tillämpligt

•    Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Om en vinodling röjs kan vinodlaren ansöka om ett återplanteringstillstånd som gäller i tre år (sex år om återplanteringen sker på samma skifte). Högnivågruppen rekommenderade en längre giltighetstid på åtta år för alla återplanteringstillstånd för att i denna osäkra situation ge vinodlarna mer tid att undersöka möjligheten att plantera sorter som är bättre anpassade till efterfrågan på marknaden eller de föränderliga klimatförhållandena eller att ta i bruk nya vinodlingsmetoder.

För att minska trycket på vinodlarna bör dessutom de administrativa sanktioner som tillämpas när ett återplanteringstillstånd inte används under dess giltighetstid avskaffas. Däremot gick högnivågruppen med på att behålla den administrativa sanktionen om nya planteringsrätter förblir outnyttjade för att motverka spekulativa ansökningar från odlare som inte har för avsikt att plantera en vinodling. Med tanke på den nuvarande minskningen av efterfrågan på vin bör dock vinodlare som fortfarande innehar giltiga tillstånd för nyplantering som beviljats dem före den 1 januari 2025 tillåtas att före ett visst datum avstå från dessa tillstånd utan att ådra sig någon administrativ sanktion, för att ta bort incitamentet att anlägga vinodlingar där det kanske inte finns någon efterfrågan på det vin som de kommer att producera.

Medlemsstaterna har redan möjlighet att fastställa regionala gränser för tillstånd för nyplantering för specifika arealer som kan komma i fråga för produktion av vin med skyddad ursprungsbeteckning, för arealer som kan komma i fråga för produktion av vin med skyddad geografisk beteckning eller för arealer utan geografisk beteckning. De bör också ges möjlighet att begränsa utfärdandet av tillstånd för nyplantering på regional nivå för specifika arealer med överutbud där man genomför eller har genomfört nationella åtgärder eller unionsåtgärder som syftar till att minska utbudet, t.ex. destillation, grön skörd eller röjning av vinodlingar, i syfte att undvika ytterligare ökning av produktionskapaciteten i regioner där utbudet redan är större än efterfrågan.

Medlemsstater som beslutar att fastställa regionala gränser för specifika arealer för att undvika en alltför stor ökning av produktionskapaciteten bör dock också ha rätt att bestämma att de tillstånd som beviljats för en areal som berörs av en begränsning används för den arealen, eftersom det annars finns en risk för att nya aktörer helt utesluts, vilket skulle avskräcka nya aktörer och unga jordbrukare.

Återplantering av en röjd vinodling ökar inte vinodlingsarealen som helhet, men medlemsstaterna bör ges möjlighet att fastställa regler för återplantering för att bättre hantera den territoriella fördelningen av vinodlingarna. Återplanteringstillstånd får användas på det jordbruksföretag där röjningen genomfördes. Med tanke på att jordbruksföretagen kan innehålla vinodlingar i olika regioner bör medlemsstaterna kunna undvika omlokalisering av vinodlingar mellan regioner när bevarandet av vinodlingen i den ursprungliga geografiska regionen är viktigt av socioekonomiska eller miljömässiga skäl, till exempel för att bevara vinodlingar på sluttningar och terrasser eller bevara landskapet och undvika markerosion. Medlemsstaterna bör också ges möjlighet att fastställa särskilda villkor för återplanteringstillstånd för att främja användningen av sorter och produktionsmetoder som inte ökar den genomsnittliga avkastningen.

I en situation med minskad konsumtion är det ytterst viktigt att övervaka den totala produktionskapaciteten för att skapa balans på marknaden i framtiden. Tillämpningen av ordningen med planteringstillstånd har detta mål och bör tillämpas i alla vinproducerande medlemsstater när en viss vinodlingsareal har uppnåtts.

Under de senaste åren har konsumenternas efterfrågan på vinprodukter med låg alkoholhalt hela tiden ökat. För sådana produkter känner konsumenterna till termer som ”utan alkohol”, ”alkoholfritt” och ”med låg alkoholhalt”, som dock regleras på olika sätt i olika medlemsstater. I avsaknad av särskilda unionsbestämmelser om näringspåståenden som avser låg alkoholhalt, eller minskning eller avsaknad av alkohol eller energi i drycker som normalt innehåller alkohol, får relevanta nationella bestämmelser tillämpas i enlighet med artikel 4.4 i förordning (EG) nr 1924/2006 om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel. Det finns därför ett behov av att harmonisera användningen av dessa termer och att definiera den alkoholhalt som är kopplad till var och en av dem i EU. Detta bör också återspeglas i reglerna om märkning av vinprodukter för att bättre informera konsumenten om egenskaper och produktionsmetoder för vinprodukter med lägre alkoholhalt, så att unionens vinsektor kan dra nytta av denna utveckling av konsumenternas efterfrågan och samtidigt upprätthålla höga kvalitetsstandarder för produktionen.

Konsumenternas stora efterfrågan på mousserande vinprodukter med lägre alkoholhalt eller utan alkohol innebär en möjlighet för sektorn, men det finns tekniska begränsningar för att producera dem med de nuvarande produktionsreglerna för avalkoholisering. Enligt gällande bestämmelser måste vinprodukterna ha uppnått kategorins egenskaper och lägsta verkliga alkoholhalt innan de genomgår avalkoholiseringsprocessen. Processen för avalkoholisering avlägsnar koldioxiden från mousserande viner. Det bör därför vara tillåtet att framställa mousserande vin och vin med tillsats av koldioxid från avalkoholiserade eller delvis avalkoholiserade stilla viner genom en andra jäsning eller genom tillsats av koldioxid, på villkor att de märks på ett sätt som inte vilseleder konsumenten.

Möjligheten att tillhandahålla ingrediensförteckningen och näringsdeklarationen på elektronisk väg har visat sig vara ett effektivt sätt för aktörerna att informera konsumenterna samtidigt som man underlättar den inre marknadens funktion och vinexporten, särskilt för små producenter. Avsaknaden av harmoniserade regler för identifiering av elektroniska medel på den fysiska etiketten och de därav följande olika lösningar som medlemsstaterna tillämpat har dock lett till en fragmentering av den inre marknaden, vilket gör det svårt att saluföra viner i unionen på rätt sätt. Kommissionen bör därför ges befogenhet att i samarbete med medlemsstaterna utarbeta regler för identifiering av elektroniska medel som ger information till konsumenterna, särskilt genom ett språkfritt system, för att minimera kostnaderna och den administrativa bördan för aktörerna, och för att säkerställa en gemensam strategi på hela unionsmarknaden, samtidigt som hänsyn tas till att informationen måste göras tillgänglig för konsumenterna. Detta förslag till förordning ger även kommissionen befogenhet att anpassa reglerna för elektronisk märkning till nya behov som uppstår till följd av den snabba och ständiga utvecklingen av digitaliseringen och den ökande mängd information som bör göras tillgänglig för konsumenterna.

Medlemsstaterna har möjlighet att anta saluföringsregler för att reglera utbudet inom vinsektorn i syfte att förbättra och stabilisera den gemensamma vinmarknadens funktion. I den nuvarande situationen med en strukturell konsumtionsminskning och återkommande överutbud i vissa regioner och marknadssegment är det lämpligt att klargöra att sådana regler kan omfatta fastställande av högsta druvavkastning och hantering av vinlager. Producentorganisationer kan dessutom spela en viktig roll för att stärka vinodlarnas ställning i livsmedelskedjan och anpassa utbudet till marknadsutvecklingen. Medlemsstaterna bör därför även kunna anta saluföringsregler för vinsektorn med beaktande av förslag som antagits av erkända producentorganisationer eller erkända branschorganisationer, när de är representativa i det berörda ekonomiska området.

Vid obalanser på marknaden har medlemsstaterna för närvarande rätt att lämna nationellt stöd till vinproducenter för frivillig eller obligatorisk destillation av vin. Syftet med detta förslag är att tillåta nationellt stöd för frivillig grön skörd och frivillig röjning av produktiva vinodlingar som ytterligare verktyg för försörjningshantering, med tanke på kostnadseffektiviteten i att avlägsna överskottsvin från marknaden innan det produceras. För att undvika en snedvridning av konkurrensen fastställs gränser för det totala nationella stödbelopp som tillåts i en medlemsstat under ett visst år för destillation och grön skörd. Med tanke på åtgärdens strukturella karaktär och dess högre kostnader kommer gränsen för nationellt stöd att fastställas från fall till fall på grundval av de särskilda marknadsförhållandena i medlemsstaten och de vinregioner där den skulle genomföras.

Aromatiserade vinprodukter är en annan viktig avsättningsmöjlighet för vinprodukter. Den nuvarande lagstiftningen tillåter dock inte användning av de försäljningsbeteckningar som förbehållits aromatiserade vinprodukter för drycker som inte uppnår den lägsta alkoholhalten för varje produktkategori. Med tanke på konsumenternas ökande efterfrågan på innovativa alkoholhaltiga drycker med lägre verklig alkoholhalt i volymprocent bör det vara tillåtet att framställa aromatiserade vinprodukter från avalkoholiserade eller delvis avalkoholiserade viner. För att säkerställa att konsumenterna får korrekt information om beskaffenheten hos aromatiserade vinprodukter med lägre alkoholhalt är det lämpligt att fastställa regler för märkning av avalkoholiserade eller delvis avalkoholiserade viner, så att dessa aromatiserade vinprodukter får använda samma beskrivande termer när de presenteras och märks som vinprodukter med motsvarande alkoholhalt. För att göra informationen till konsumenterna tydligare bör bestämmelserna om märkning av näringsdeklarationen och ingrediensförteckningen i aromatiserade vinprodukter på elektronisk väg anpassas till bestämmelserna om vinprodukter.

För att möta nya konsumentkrav och behovet av produktinnovation ändras kraven för produktkategorin ”Glühwein”, som är ett aromatiserat vin, så att det blir tillåtet att använda rosévin. Samtidigt förbjuds användningen av termen ”rosé” i märkningen av ett ”Glühwein” som framställs genom att man kombinerar rött och vitt vin eller något av dessa med rosévin. Ett undantag för märkning införs för att tillåta att alkoholhaltiga drycker som framställs med samma krav som de som fastställs för ”Glühwein”, men med fruktvin i stället för vinprodukter som huvudingrediens, får använda försäljningsbeteckningen ”Glühwein” i sin presentation och märkning för att tillgodose konsumenternas efterfrågan på sådana produkter.

Inom ramen för de strategiska GJP-planerna kan omstrukturering och omställning av vinodlingar stödjas. För att uppnå en balans mellan medlemsstaternas behov av en effektiv omstrukturering av vinodlingarna och behovet av att undvika en ökning av produktionen som kan leda till överutbud, kommer medlemsstaterna att tillåtas att fastställa villkor för genomförandet av åtgärder av typen omstrukturering och omställning i syfte att undvika en ökning av avkastningen och därmed en produktionsökning för den vinodling som är föremål för denna typ av åtgärder.

För att utveckla vinturismen i vinregioner med skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar kan producentgrupper som förvaltar skyddade ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar nu vara mottagare av den typ av insatser som främjar vinturism i produktionsregioner.

Berörda parter och medlemsstater har upprepade gånger uppgett att den nuvarande längsta varaktigheten på tre år för det stöd som beviljas för främjande åtgärder och kommunikationsåtgärder som genomförs i tredjeländer i samband med konsolidering av avsättningsmöjligheter på marknaden är för kort för att uppnå detta mål. Den maximala löptiden förlängs därför från tre till fem år.

För att skapa ytterligare incitament för samarbete inom vinsektorn kommer vissa investeringar som görs av erkända producentorganisationer att omfattas av samma högsta nivå för ekonomiskt stöd från unionen som för närvarande redan gäller för mikroföretag samt små och medelstora företag.

För att ytterligare stödja producenterna när det gäller begränsning av och anpassning till klimatförändringarna ges medlemsstaterna möjlighet att öka det högsta ekonomiska stöd från unionen som kan ges för investeringar som syftar till att uppnå ett sådant mål till upp till 80 % av de stödberättigande investeringskostnaderna.

För att klargöra de villkor som gäller för unionens ekonomiska stöd till investeringar i innovation anges uttryckligen att inget sådant ekonomiskt stöd från unionen ska beviljas företag i svårigheter i den mening som avses i kommissionens meddelande ”Riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av icke-finansiella företag i svårigheter”.

2025/0071 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av förordningarna (EU) nr 1308/2013, (EU) 2021/2115 och (EU) nr 251/2014 vad gäller vissa marknadsregler och sektorsspecifika stödåtgärder i vinsektorn och för aromatiserade vinprodukter

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 42 första stycket och artikel 43.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 3 ,

med beaktande av Regionkommitténs yttrande 4 ,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)Unionen är fortfarande världsledande när det gäller produktion, konsumtion och exportvärde av vin, men samhälleliga och demografiska förändringar påverkar hur mycket vin som konsumeras och av vilken kvalitet och typ. Vinkonsumtionen i unionen ligger på den lägsta nivån på de senaste tre decennierna, samtidigt som de traditionella exportmarknaderna för viner från unionen påverkas av en kombination av minskad konsumtion och geopolitiska faktorer, vilket leder till osäkrare exportmönster. Dessutom går det inte att förutse produktionen med tanke på att vinsektorn påverkas av klimatförändringarna. Det överutbud som detta resulterar i leder till lägre priser och vinodlarna får därför mindre inkomster att investera i sin verksamhet och låga finansiella reserver att luta sig tillbaka mot om deras region skulle drabbas allvarliga väderhändelser, som ofta är lokala och blir allt vanligare.

(2)Högnivågruppen för vinpolitik inrättades för att diskutera dessa utmaningar och identifiera eventuella möjligheter för vinsektorn i unionen. Gruppen diskuterade hur sektorn kan ges bättre stöd när den står inför nuvarande strukturella utmaningar genom att förvalta produktionskapaciteten, öka konkurrenskraften och utforska nya marknadsmöjligheter. Efter fyra möten antog högnivågruppen ett dokument med politiska rekommendationer 5 .

(3)För att de vinproducenter som ställs inför ovannämnda utmaningar ska få bästa möjliga stöd är det lämpligt att högnivågruppens mest brådskande rekommendationer återspeglas i den rättsliga ram som gäller viner och aromatiserade vinprodukter.

(4)Mot bakgrund av den nuvarande minskningen av efterfrågan på vin bör vinodlare som innehar giltiga oanvända tillstånd för nyplantering och tillstånd till följd av omställning av planteringsrätter som beviljats före den 1 januari 2025 ha rätt att avstå från att använda dessa tillstånd utan att åläggas administrativa sanktioner, med målet att innehavare av planteringstillstånd inte ska uppmuntras att plantera vinodlingar när det eventuellt inte kommer att finnas någon efterfrågan på det vin de kommer att producera. För tillstånd för nyplantering som beviljas efter detta datum bör den administrativa sanktionen fortsätta att tillämpas om dessa tillstånd inte har använts, så att spekulativa ansökningar från vinodlare som inte har för avsikt att plantera någon vinodling inte uppmuntras.

(5)När det gäller förvaltning av produktionskapaciteten bör en längre giltighetstid för återplanteringstillstånd föreskrivas så att producenterna ges mer tid att undersöka möjligheten att plantera sorter som är bättre anpassade till efterfrågan på marknaden eller förändrade klimatförhållanden eller att använda ny teknik för förvaltning av vinodlingarna. För att minska pressen på vinodlarna bör de inte heller åläggas administrativa sanktioner om de beslutar sig för att inte använda ett återplanteringstillstånd.

(6)Medlemsstaterna bör ges möjlighet att begränsa utfärdandet av tillstånd för nyplantering på regional nivå för specifika arealer som har ett överskottsutbud och där nationella åtgärder eller unionsåtgärder som syftar till att minska utbudet (dvs. destillation, grön skörd eller röjning av vinodlingar) genomförs eller har genomförts i syfte att undvika ytterligare ökning av produktionskapaciteten.

(7)Om en medlemsstat beslutar att fastställa regionala gränser för specifika arealer för att undvika en alltför stor ökning av produktionskapaciteten är det lämpligt att medlemsstaterna får kräva att de tillstånd som beviljats för den areal som berörs av den regionala gränsen används för den arealen. I syfte att bättre kunna ta hänsyn till den senaste utvecklingen i vinsektorn bör medlemsstaterna ha flexibilitet att fastställa regionala gränser för specifika arealer som är så låga som 0 %, med målet att anpassa produktionskapaciteten till efterfrågan på marknaden.

(8)Återplantering av en röjd vinodling ökar inte vinodlingsarealen, men medlemsstaterna bör ges möjlighet att fastställa regler för återplantering i syfte att bättre kunna förvalta den territoriella fördelningen mellan vinodlingarna, till exempel för att undvika att vinodlingar flyttas till regioner där det råder obalans på marknaden eller bort från sluttningar och terrasser, där de spelar en viktig roll för att bevara landskapet och undvika markerosion. Medlemsstaterna bör också ges möjlighet att fastställa villkor för användning av sorter och produktionsmetoder för att undvika ökad avkastning och säkerställa bevarandet av traditionella druvsorter och produktionsmetoder.

(9)I syfte att säkerställa en proportionerlig metod för tillämpningen av ordningen med planteringstillstånd, med hänsyn till de allvarliga risker som ett överutbud utgör för marknaden, är det lämpligt att fastställa en högsta gräns för det antal hektar planterade vinodlingar under vilken medlemsstaterna är undantagna från skyldigheten att tillämpa ordningen med planteringstillstånd.

(10)De senaste åren har konsumenternas efterfrågan på vinprodukter med lägre alkoholhalt, som för närvarande framställs genom avalkoholisering med användning av vissa metoder som är tillåtna i unionen, ökat mer och mer. Konsumenterna är bekanta med termer som ”0,0 %”, ”alkoholfritt” och ”med låg alkoholhalt”, vilka används i stor utsträckning men regleras på olika sätt i olika medlemsstater. Det är därför nödvändigt att harmonisera användningen av dessa termer i hela unionen. Reglerna om märkning av vinprodukter bör därför ändras i syfte att bättre informera konsumenterna om de egenskaper som kännetecknar vinprodukter med lägre alkoholhalt, samtidigt som skyldigheten att tillhandahålla information om produktionsmetoden för avalkoholisering bibehålls. Detta bör göra så att unionens vinsektor kan dra fördel av den utveckling som skett i konsumenternas efterfrågan samtidigt som produktionsstandarderna fortsatt håller hög kvalitet.

(11)En stor konsumentefterfrågan på mousserande vinprodukter med lägre alkoholhalt eller utan alkohol utgör en möjlighet för sektorn. De nuvarande reglerna för framställning av avalkoholiserade viner innebär dock vissa tekniska begränsningar för framställning av sådana viner. Enligt gällande regler måste vinprodukterna ha uppnått de egenskaper och den lägsta alkoholhalt som kännetecknar motsvarande kategori innan de genomgår avalkoholiseringsprocessen, vilket innebär att avalkoholiserade mousserande viner endast kan framställas av mousserande viner. Vid avalkoholiseringsprocessen försvinner dock all koldioxid från det ursprungliga mousserande vinet. I syfte att framställa ett mousserande vin med lägre eller ingen alkoholhalt är det därför nödvändigt att genom en ny, separat process tillsätta koldioxid i det helt eller delvis avalkoholiserade vinet, som förlorat sitt ursprungliga koldioxidinnehåll. Det bör därför vara tillåtet att framställa avalkoholiserade mousserande viner och mousserande viner med tillsats av koldioxid direkt från avalkoholiserade eller delvis avalkoholiserade stilla viner genom en andra jäsning respektive tillsats av koldioxid.

(12)Möjligheten att tillhandahålla ingrediensförteckningen och näringsdeklarationen för vinprodukter på elektronisk väg har visat sig vara effektiv för aktörerna när det gäller att lämna viktig information till konsumenterna, samtidigt som den inre marknadens funktion och vinexporten underlättas, särskilt för små producenter. Det saknas dock harmoniserade regler för identifiering, på förpackningen eller den etikett som är fäst på denna, av den elektroniska väg som ger tillgång till ingrediensförteckningen och/eller näringsdeklarationen, och detta ger upphov till olika metoder hos aktörerna och olika regler från de nationella myndigheternas sida, vilket påverkar en korrekt saluföring av vinerna. I syfte att minimera kostnaderna och den administrativa bördan för aktörerna och säkerställa en gemensam strategi på hela unionsmarknaden, med hänsyn till behovet av att sådan information måste vara tillgänglig för konsumenterna, bör kommissionen ges befogenhet att i samarbete med medlemsstaterna utarbeta regler för identifiering på förpackningen eller den etikett som är fäst på denna av den elektroniska väg som ger konsumenterna tillgång till ingrediensförteckningen och näringsdeklarationen på ett harmoniserat sätt, inbegripet med hjälp av ett språkneutralt system.

(13)Kommissionen bör ges befogenhet att anpassa reglerna om elektronisk märkning för att ta hänsyn till nya behov som följer av de snabba och ständiga framstegen inom digitalisering samt till annan obligatorisk eller relevant information till konsumenterna som kan förmedlas elektroniskt.

(14)Medlemsstaterna har möjlighet att anpassa saluföringsreglerna för att reglera utbudet i vinsektorn för att förbättra och stabilisera hur den gemensamma vinmarknaden fungerar. Givet den nuvarande situationen med en strukturell minskning av konsumtionen och ett återkommande överutbud i vissa regioner och marknadssegment är det lämpligt att klargöra att sådana regler kan omfatta fastställande av högsta druvavkastning och förvaltning av lagren. Dessutom kan producentorganisationerna spela en viktig roll när det gäller att stärka vinodlarnas ställning inom livsmedelsförsörjningen och för att anpassa utbudet till marknadstendenserna. Medlemsstaterna bör därför även kunna anta saluföringsregler för vinsektorn med beaktande av förslag som antagits av erkända producentorganisationer eller erkända branschorganisationer, när de är representativa i det eller de berörda ekonomiska områdena.

(15)Medlemsstaterna kan för närvarande tillåtas ge nationellt stöd till vinproducenter för frivillig eller obligatorisk destillation av vin. Med tanke på kostnadseffektiviteten om överskottsproduktionen försvinner från marknaden innan vinet produceras är det lämpligt att medlemsstaterna i motiverade krisfall även får ge nationellt stöd för frivillig grön skörd och frivillig röjning av produktiva vinodlingar. I denna förordning bör det fastställas gränser för det totala nationella stödbelopp som under ett visst år tillåts i en medlemsstat för destillation och grön skörd för att undvika snedvridning av konkurrensen. För röjning är det, med tanke på åtgärdens strukturella karaktär och de högre kostnaderna för detta, inte lämpligt att fastställa ett totalt högsta belopp för nationellt stöd. Medlemsstaterna bör i sina underrättelser motivera gränsen för nationellt stöd på grundval av sina särskilda marknadsförhållanden och marknadsförhållandena i de vinodlingsområden där åtgärden ska genomföras.

(16)Aromatiserade vinprodukter utgör en naturlig avsättningsmöjlighet för vinprodukter. Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 251/2014 6 är det dock inte tillåtet att använda de försäljningsbeteckningar som är reserverade för aromatiserade vinprodukter för drycker som inte uppnår den lägsta alkoholhalt som fastställs i den förordningen för varje produktkategori. Mot bakgrund av konsumenternas ökande efterfrågan på innovativa alkoholhaltiga drycker med lägre verklig alkoholhalt i volymprocent bör det vara tillåtet att på marknaden släppa ut drycker som framställts av avalkoholiserade eller delvis avalkoholiserade viner som framställts i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 7 och vars presentation och märkning innehåller försäljningsbeteckningar som är reserverade för aromatiserade vinprodukter.

(17)För att säkerställa att konsumenterna får korrekt information om egenskaperna hos aromatiserade vinprodukter med lägre alkoholhalt är det lämpligt att fastställa regler för märkning av avalkoholiserade eller delvis avalkoholiserade viner i linje med reglerna i förordning (EU) nr 1308/2013, så att aromatiserade vinprodukter som framställts av avalkoholiserade eller delvis avalkoholiserade viner beskrivs i presentationen och märkningen med samma termer som vinprodukter med motsvarande alkoholhalt.

(18)De problem som framhållits ovan för vinprodukter i fråga om identifiering av den elektroniska väg som ger tillgång till näringsdeklarationen och ingrediensförteckningen gäller även för aromatiserade vinprodukter. Kommissionen bör därför ges befogenhet att i samarbete med medlemsstaterna utarbeta regler för identifiering på förpackningen eller den etikett som är fäst på denna av den elektroniska vägen för aromatiserade vinprodukter. För att säkerställa enkelhet och tydlighet bör dessa regler vara samma som de regler som gäller för vinprodukter.

(19)I syfte att tillgodose den nya efterfrågan från konsumenterna och behovet av produktinnovation bör reglerna för produktion och märkning av aromatiserade vinprodukter i produktkategorin Glühwein ändras så att användning av roséviner tillåts. Samtidigt bör det vara förbjudet att använda termen ”rosé” i presentationen och märkningen av ett Glühwein som framställts av en kombination av rött och vitt vin eller en kombination av något av dessa viner och rosévin. Av samma skäl är det även lämpligt att fastställa ett undantag för alkoholhaltiga drycker som framställts enligt samma krav som de som fastställts för Glühwein, men med fruktvin som huvudingrediens i stället för vinprodukter så att användning av försäljningsbeteckningen Glühwein i presentation och märkning av dessa tillåts.

(20)Med målet att utveckla vinturismen i vinodlingsområden med skyddade beteckningar och skyddade geografiska beteckningar är det lämpligt att producentgrupper som förvaltar skyddade ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1143 8 har möjlighet att få stöd för de interventionstyper som avses i artikel 58.1 första stycket i) i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 9 .

(21)I syfte att uppnå en balans mellan medlemsstaternas behov av att se till att omstruktureringen av vinodlingar är effektiv och behovet av att undvika en produktionsökning som kan leda till ett överutbud bör medlemsstaterna tillåtas att fastställa villkor för genomförandet av den omstrukturering och omställning av vinodlingar som avses i artikel 58.1 första stycket a i förordning (EU) 2021/2115. Dessa villkor bör syfta till att undvika en avkastningsökning och därmed en produktionsökning för de vinodlingar som omfattas av denna interventionstyp.

(22)För anpassning till marknadstendenser och utnyttjande av effektiva marknadsmöjligheter bör den maximala varaktigheten för stödet till främjande åtgärder och kommunikationsåtgärder som genomförs i tredjeländer i samband med konsolideringen av avsättningsmöjligheter på marknaden förlängas från tre till fem år.

(23)För att stärka samarbetet i vinsektorn bör investeringar som avses i artikel 58.1 första stycket b i förordning (EU) 2021/2115 och som genomförs av producentorganisationer som erkänts i enlighet med förordning (EU) nr 1308/2013 omfattas av den högsta nivå av ekonomiskt stöd från unionen som anges i artikel 59.2 i förordning (EU) 2021/2115, vilket redan är fallet för mikroföretag samt små och medelstora företag i den mening som avses i kommissionens rekommendation 2003/361/EG 10 .

(24)För att ytterligare stödja producenterna när det gäller begränsning av och anpassning till klimatförändringarna är det lämpligt att föreskriva en möjlighet för medlemsstaterna att höja den högsta nivån av ekonomiskt stöd från unionen för investeringar som har detta mål med upp till 80 % av de stödberättigande investeringskostnaderna.

(25)Det är dessutom nödvändigt att klargöra att det ekonomiska stödet från unionen för innovation som avses i artikel 58.1 första stycket e i förordning (EU) 2021/2115 inte bör beviljas företag i svårigheter i den mening som avses i kommissionens meddelande Riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av icke-finansiella företag i svårigheter, vilket är fallet med det ekonomiska stödet från unionen för investeringar som avses i artikel 58.1 första stycket b i den förordningen.

(26)Förordningarna (EU) nr 1308/2013, (EU) nr 251/2014 och (EU) 2021/2115 bör därför ändras i enlighet med detta.

(27)För att ge producenterna tid att anpassa sig till de nya kraven gällande vinprodukter med låg alkoholhalt bör dessa nya krav börja tillämpas 18 månader från och med den dag då denna förordning träder i kraft. Det är också lämpligt att fastställa övergångsbestämmelser så att vinprodukter som har märkts innan de nya kraven börjar gälla får fortsätta att släppas ut på marknaden tills dess att lagren är uttömda.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1
Ändringar av förordning (EU) nr 1308/2013

Förordning (EU) nr 1308/2013 ska ändras på följande sätt:

(1)Artikel 62.3 ska ersättas med följande:

”3. De tillstånd som avses i punkt 1, som beviljats i enlighet med artiklarna 64 och 68, ska vara giltiga i tre år från och med den dag då de beviljades. En producent som inte har använt ett tillstånd som beviljats i enlighet med artiklarna 64 och 68 under tillståndets giltighetstid ska bli föremål för administrativa sanktioner i enlighet med artikel 90a.4.

Genom undantag från första stycket ska producenter som är innehavare av giltiga tillstånd i enlighet med artiklarna 64 och 68 som beviljats före den 1 januari 2025 inte omfattas av de administrativa sanktioner som avses i artikel 90a.4, förutsatt att de före den dag då tillståndet löper ut och senast den 31 december 2026 meddelar de behöriga myndigheterna att de inte avser att använda tillståndet.

Tillstånd som beviljats i enlighet med artikel 66 om återplantering ska vara giltiga i åtta år från och med den dag då de beviljades. Producenter som inte har använt ett tillstånd som beviljats i enlighet med artikel 66 under tillståndets giltighetstid ska inte omfattas av de administrativa sanktioner som avses i artikel 90a.4.”

(2)Artikel 63 ska ändras på följande sätt:

(a)Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2. Medlemsstaterna får

a) tillämpa en procentsats på nationell nivå som är lägre än den procentsats som anges i punkt 1,

   b) begränsa utfärdandet av tillstånd på regional nivå för specifika arealer som kan komma i fråga för produktion av vin med skyddad ursprungsbeteckning, för arealer som kan komma i fråga för produktion av vin med skyddad geografisk beteckning, eller för arealer utan geografisk beteckning,

c) begränsa utfärdandet av tillstånd för nyplantering på regional nivå för specifika arealer där nationella åtgärder eller unionsåtgärder för destillation av vin, grön skörd eller röjning har genomförts i motiverade krisfall.

Vid tillämpningen av led c avses med ’grön skörd’ fullständig destruktion eller borttagande av ännu omogna druvklasar, så att avkastningen från det berörda området reduceras till noll, med undantag av obärgad skörd som innebär att säljbara druvor lämnas på vinstockarna vid utgången av den normala produktionscykeln. Medlemsstater som begränsar utfärdandet av tillstånd för nyplantering på regional nivå i enlighet med första stycket b eller c får kräva att sådana tillstånd används i dessa regioner.”

(b)I punkt 3 första stycket ska den inledande meningen ersättas med följande:

”3. De begränsningar som avses i punkt 2 ska bidra till att anpassa produktionskapaciteten till efterfrågan på marknaden och ska motiveras på en eller flera av följande särskilda grunder:”

(3)I artikel 66.3 ska följande stycke läggas till som andra stycket:

”En medlemsstat får också underställa beviljandet av de återplanteringstillstånd som avses i punkt 1 ett eller flera av följande villkor:

a) Tillståndet ska användas i samma geografiska område där motsvarande röjda vinstockar var belägna, om bevarandet av vinodlingen i det geografiska området är motiverat av socioekonomiska eller miljömässiga skäl.

b) Endast sorter och produktionsmetoder som inte ökar den genomsnittliga avkastningen jämfört med de röjda vinstockarna eller endast traditionella sorter och produktionsmetoder i ett visst område får användas om motsvarande röjda areal var belägen i ett produktionsområde som enligt medlemsstatens bedömning påverkas av en strukturell obalans på marknaden.

c) Tillståndet får inte användas i ett annat produktionsområde än det där den röjda arealen är belägen, om medlemsstaten har bedömt att detta andra produktionsområde påverkas av en strukturell obalans på marknaden. ”

(4)Artikel 67 ska ersättas med följande:

”Artikel 67
De minimis-bestämmelse

Den ordning för tillstånd för plantering av vinstockar som fastställs i detta kapitel ska inte gälla i de medlemsstater där vinodlingsarealen inte har överstigit 10 000 hektar under minst tre av de fem föregående regleringsåren. Om detta villkor inte längre är uppfyllt i en medlemsstat ska ordningen för tillstånd för plantering av vinstockar gälla i den medlemsstaten från och med början av det regleringsår som följer på det regleringsår då villkoret upphörde att vara uppfyllt.”

(5)Artikel 119.1 ska ändras på följande sätt:

(a)Led a ska ersättas med följande:

”a) Kategorin av vinprodukt i enlighet med bilaga VII del II. För de kategorier av vinprodukter som definieras i bilaga VII del II punkterna 1 samt 4–9, när en behandling för avalkoholisering i enlighet med bilaga VIII del I avsnitt E har tillämpats på hela eller en del av produkten, ska kategorin åtföljas av

i) termen ’alkoholfritt’ om produktens verkliga alkoholhalt inte överstiger 0,5 volymprocent, åtföljt av uttrycket ’0,0 %’ om produktens verkliga alkoholhalt inte överstiger 0,05 volymprocent,

ii) termen ’med låg alkoholhalt’ om produktens verkliga alkoholhalt är över 0,5 volymprocent och ligger minst 30 % under lägsta verkliga alkoholhalt för kategorin före avalkoholisering.”

(b)Följande led ska läggas till som led k:

”k) För vinprodukter som avses i led a andra meningen, uttrycket ’framställt genom avalkoholisering’.”

(6)I artikel 122.1 d ska följande led läggas till:

”v) Identifiering på förpackningen eller den etikett som är fäst på denna av den elektroniska väg som avses i artikel 119.4 och 119.5, inbegripet med hjälp av ett piktogram eller en symbol i stället för ord.

vi) Format och layout för den information som tillhandahålls på elektronisk väg, för att förenkla presentationen av informationen samt anpassa den till framtida tekniska framsteg och nya krav för information som är relevant för konsumenterna som föreskrivs i unionslagstiftning eller nationell lagstiftning eller för att förbättra tillgängligheten för konsumenterna.”

(7)I artikel 167.1 ska första stycket ersättas med följande:

”1. För att förbättra och stabilisera den gemensamma marknaden för vin, inbegripet de druvor, den must och de viner som vinet härrör från, får de producerande medlemsstaterna fastställa saluföringsregler för att reglera utbudet, inbegripet genom fastställande av högsta avkastning och fastställande av regler för förvaltning av lagren. Medlemsstaterna ska beakta förslag som antagits av producentorganisationer som erkänts i enlighet med artiklarna 152 och 154 eller branschorganisationer som erkänts i enlighet med artiklarna 157 och 158, om dessa organisationer anses vara representativa för vinsektorn, i enlighet med artikel 164.3, i det eller de ekonomiska områden där reglerna är avsedda att tillämpas.”

(8)Artikel 216 ska ändras på följande sätt:

(a)Rubriken ska ersättas med följande:

”Nationellt stöd till destillation av vin, grön skörd eller röjning i motiverade krisfall”

(b)Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Medlemsstaterna får ge nationellt stöd till vinproducenter för frivillig eller obligatorisk destillation av vin, frivillig grön skörd eller frivillig röjning av produktiva vinodlingar i motiverade krisfall.

Vid tillämpningen av denna artikel avses med ’grön skörd’ fullständig destruktion eller borttagande av ännu omogna druvklasar, så att avkastningen från det berörda området reduceras till noll, med undantag av obärgad skörd som innebär att säljbara druvor lämnas på vinstockarna vid utgången av den normala produktionscykeln.

Det stöd som avses i första stycket får inte överstiga kostnaderna för produkten, i tillämpliga fall, och för den berörda insatsen, inklusive ett incitament för en sådan insats så att krisen kan hanteras.

Det totala tillgängliga beloppet i en medlemsstat under ett visst år för nationellt stöd för destillation och grön skörd får inte överskrida 20 % av de totalt tillgängliga medlen per medlemsstat för det året enligt bilaga VII till förordning (EU) 2021/2115.”

(c)Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2. Medlemsstater som önskar tillämpa det nationella stöd som avses i punkt 1 ska lämna in en vederbörligen underbyggd underrättelse till kommissionen. Medlemsstaterna ska i sina underrättelser motivera åtgärdens lämplighet, dess varaktighet samt stödbeloppen och andra arrangemang på grundval av sina särskilda marknadsförhållanden och marknadsförhållandena i de vinodlingsområden där åtgärden ska genomföras.

Kommissionen ska utan tillämpning av det förfarande som avses i artikel 229.2 eller 229.3 besluta huruvida beloppet, varaktigheten eller andra arrangemang för åtgärden godkänns och huruvida stödet till vinproducenter kan ges.”

(d)Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4. Kommissionen får anta delegerade akter i enlighet med artikel 227 för att komplettera denna artikel med regler om minimikrav för att fastställa förekomst av en krissituation och om beräkning av det nationella stödet.”

(9)I del II i bilaga VII ska följande stycke läggas till som andra stycket i inledningen:

”De kategorier av vinprodukter som anges i punkterna 4 och 7 får också framställas genom en andra jäsning av, eller genom tillsats av koldioxid i, avalkoholiserade eller delvis avalkoholiserade viner enligt punkt 1.”

Artikel 2
Ändringar av förordning (EU) nr 251/2014

Förordning (EU) nr 251/2014 ska ändras på följande sätt:

(1)I artikel 3 ska följande punkt läggas till:

”5. Genom undantag från de tröskelvärden för lägsta alkoholhalt som fastställs i punkterna 2 g, 3 g och 4 f och i bilaga II för varje produktkategori får aromatiserade vinprodukters verkliga alkoholhalt i volymprocent vara lägre om de har framställts av vinprodukter som helt eller delvis har genomgått en behandling för avalkoholisering i enlighet med del I avsnitt E i bilaga VIII till förordning (EU) nr 1308/2013.”

(2)I artikel 5 ska följande punkt införas:

”1a. För aromatiserade vinprodukter som har framställts av vinprodukter som helt eller delvis har genomgått en behandling för avalkoholisering i enlighet med del I avsnitt E i bilaga VIII till förordning (EU) nr 1308/2013 ska försäljningsbeteckningarna kompletteras med samma termer som de termer som fastställs för dessa vinprodukter i artikel 119.1 a andra meningen och i artikel 119.1 k i förordning (EU) nr 1308/2013 och på samma villkor.”

(3)I artikel 6a ska följande punkt läggas till:

”4a. För att beakta de särdrag som kännetecknar sektorn för aromatiserat vin ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 34.2 för att komplettera denna förordning genom att anta regler om följande:

a) Identifiering på förpackningen eller den etikett som är fäst på denna av den elektroniska väg som avses i punkterna 2 och 3, inbegripet med hjälp av ett piktogram eller en symbol i stället för ord.

b) Format och layout för den information som tillhandahålls på elektronisk väg, för att förenkla presentationen av informationen samt anpassa den till framtida tekniska framsteg och nya krav för information som är relevant för konsumenterna som föreskrivs i unionslagstiftning eller nationell lagstiftning eller för att förbättra tillgängligheten för konsumenterna.”

(4)I del B i bilaga II ska punkt 8 ersättas med följande:

”8. Glühwein

Aromatiserad vinbaserad dryck

–som framställs enbart från rött eller vitt vin eller rosévin eller en kombination av dessa,

–som har smaksatts med i huvudsak kanel eller kryddnejlika eller båda, och

–som har en faktisk alkoholhalt på minst 7 volymprocent.

Det är förbjudet att tillsätta vatten, med undantag av vatten som tillsätts genom tillämpning av bilaga I.2.

Om produkten har framställts av vitt vin ska försäljningsbeteckningen Glühwein kompletteras med ord som anger vitt vin, såsom ordet ’vitt’.

Om produkten har framställts enbart av rosévin ska försäljningsbeteckningen Glühwein kompletteras med ord som anger rosévin, såsom ordet ’rosé’. Ordet ’rosé’ får dock inte användas för Glühwein som framställts av en kombination av rött vin och vitt vin eller en kombination av något av dessa viner och rosévin.

Genom undantag från artikel 5.1 och 5.3 i denna förordning får försäljningsbeteckningen Glühwein användas för presentation och märkning av alkoholhaltiga drycker som har framställts i enlighet med ovanstående krav, men som har framställts från jästa drycker som har framställts från andra frukter än druvor. I detta fall ska försäljningsbeteckningen Glühwein kompletteras med ord som anger att det har framställts av ett fruktvin, eller någon av följande termer: Heidelbeer-Glühwein, Apfel-Glühwein eller Frucht-Glühwein.”

Artikel 3
Ändringar av förordning (EU) 2021/2115

Förordning (EU) 2021/2115 ska ändras på följande sätt:

(1)Artikel 58.1 ska ändras på följande sätt:

(a)Led i ska ersättas med följande:

”i) Åtgärder som vidtas av branschorganisationer som erkänts av medlemsstaterna i vinsektorn i enlighet med förordning (EU) nr 1308/2013 eller av producentgrupper som förvaltar skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar i enlighet med förordning (EU) 2024/1143* i syfte att stärka anseendet för vinodlingarna i unionen genom att främja vinturism i produktionsområdena.

_______________________

* Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1143 av den 11 april 2024 om geografiska beteckningar för vin, spritdrycker och jordbruksprodukter samt garanterade traditionella specialiteter och frivilliga kvalitetsbegrepp för jordbruksprodukter, om ändring av förordningarna (EU) nr 1308/2013, (EU) 2019/787 och (EU) 2019/1753 samt om upphävande av förordning (EU) nr 1151/2012 (EUT L, 2024/1143, 23.4.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1143/oj ).”

(b)Följande andra stycke ska införas efter första stycket:

”Vid tillämpning av första stycket a får medlemsstaterna i sina strategiska GJP-planer fastställa särskilda villkor för jordbruk, vinodling eller av annat slag så att ingen avkastningsökning sker för den vinodling som omfattas av denna interventionstyp efter omställning till andra sorter, omlokalisering av vinodlingen, återplantering av vinodlingen eller förbättring av tekniken för förvaltning av vinodlingen.”

(c)Andra stycket blir tredje stycket och ska ersättas med följande:

”Första stycket led k ska endast tillämpas på vin med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning och vin med uppgift om vindruvssort. Främjande åtgärder och kommunikationsåtgärder som syftar till att konsolidera avsättningsmöjligheter på marknaden ska begränsas till en period på högst fem år som inte kan förlängas, och ska endast gälla de av unionens kvalitetssystem som omfattar skyddad ursprungsbeteckning och skyddad geografisk beteckning.”

(2)Artikel 59 ska ändras på följande sätt:

(a)Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2. Det ekonomiska stödet från unionen för investeringar som avses i artikel 58.1 första stycket b får inte överstiga följande gränser:

a) 50 % av de stödberättigande investeringskostnaderna i mindre utvecklade regioner.

b) 40 % av de stödberättigande investeringskostnaderna i andra regioner än mindre utvecklade regioner.

c) 75 % av de stödberättigande investeringskostnaderna i de yttersta randområdena.

d) 65 % av de stödberättigande investeringskostnaderna på de mindre Egeiska öarna.

Den högsta nivå av ekonomiskt stöd från unionen som anges i första stycket får endast beviljas mikroföretag samt små och medelstora företag i den mening som avses i kommissionens rekommendation 2003/361/EG** och producentorganisationer som erkänts i enlighet med förordning (EU) nr 1308/2013. Det får dock beviljas alla företag i de yttersta randområdena och på de mindre Egeiska öarna.

För företag som inte är producentorganisationer som erkänts i enlighet med förordning (EU) nr 1308/2013, som inte omfattas av artikel 2.1 i bilagan till rekommendation 2003/361/EG och som har färre än 750 anställda eller en årsomsättning som understiger 200 miljoner EUR ska de högsta nivåer av ekonomiskt stöd från unionen som anges i första stycket halveras.

Genom undantag från första stycket får det ekonomiska stödet från unionen för investeringar som avses i artikel 58.1 första stycket b höjas till upp till 80 % av de stödberättigande investeringskostnaderna för investeringar som är kopplade till målet att bidra till begränsning av och anpassning till klimatförändringarna enligt artikel 57 b.

Ekonomiskt stöd från unionen får inte beviljas företag i svårigheter i den mening som avses i kommissionens meddelande Riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av icke-finansiella företag i svårigheter***.

_______________________

** Kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36, ELI: http://data.europa.eu/eli/reco/2003/361/oj ).

*** EUT C 249, 31.7.2014, s. 1, ELI: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:52014XC0731(01) .”

(b)I punkt 4 ska följande stycke läggas till:

”Det ekonomiska stödet från unionen för investeringar som avses i artikel 58.1 första stycket m får dock höjas till upp till 80 % av de stödberättigande investeringskostnaderna för investeringar som är kopplade till målet att bidra till begränsning av och anpassning till klimatförändringarna enligt artikel 57 b.”

(c)Punkt 6 ska ersättas med följande:

”6.    Det ekonomiska stödet från unionen för innovation som avses i artikel 58.1 första stycket e får inte överstiga följande gränser:

a) 50 % av de stödberättigande investeringskostnaderna i mindre utvecklade regioner.

b) 40 % av de stödberättigande investeringskostnaderna i andra regioner än mindre utvecklade regioner.

c) 80 % av de stödberättigande investeringskostnaderna i de yttersta randområdena.

d) 65 % av de stödberättigande investeringskostnaderna på de mindre Egeiska öarna.

Den högsta nivå av ekonomiskt stöd från unionen som anges i första stycket får endast beviljas mikroföretag samt små och medelstora företag i den mening som avses i kommissionens rekommendation 2003/361/EG och producentorganisationer som erkänts i enlighet med förordning (EU) nr 1308/2013. Det får dock beviljas alla företag i de yttersta randområdena och på de mindre Egeiska öarna.

För företag som inte är producentorganisationer som erkänts i enlighet med förordning (EU) nr 1308/2013, som inte omfattas av artikel 2.1 i bilagan till rekommendation 2003/361/EG och som har färre än 750 anställda eller en årsomsättning som understiger 200 miljoner EUR ska de högsta nivåer av ekonomiskt stöd från unionen som anges i första stycket halveras.

Genom undantag från första stycket får det ekonomiska stödet från unionen för investeringar som avses i artikel 58.1 första stycket e höjas till upp till 80 % av de stödberättigande investeringskostnaderna för investeringar som är kopplade till målet att bidra till begränsning av och anpassning till klimatförändringarna enligt artikel 57 b.

Ekonomiskt stöd från unionen får inte beviljas företag i svårigheter i den mening som avses i kommissionens meddelande Riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av icke-finansiella företag i svårigheter.”

Artikel 4
Övergångsbestämmelse

Vinprodukter som har märkts i enlighet med artikel 119.1 a andra meningen i förordning (EU) nr 1308/2013 före den [specifikt datum – 18 månader från och med den dag då denna förordning träder i kraft] får fortsätta att släppas ut på marknaden till dess att lagren är uttömda.

Artikel 5
Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Dock ska artikel 1.5 tillämpas från och med den [specifikt datum – 18 månader från och med den dag då denna förordning träder i kraft].

Utfärdad i Bryssel den

FINANSIERINGSÖVERSIKT OCH DIGITAL ÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET3

1.1Förslagets eller initiativets titel3

1.2Berörda politikområden3

1.3Mål3

1.3.1Allmänt/allmänna mål3

1.3.2Specifikt/specifika mål3

1.3.3Verkan eller resultat som förväntas3

1.3.4Prestationsindikatorer3

1.4Förslaget eller initiativet avser4

1.5Grunder för förslaget eller initiativet4

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet4

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.4

1.5.3Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder4

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument5

1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning5

1.6Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser6

1.7Planerad(e) genomförandemetod(er)6

2.FÖRVALTNING8

2.1Regler om uppföljning och rapportering8

2.2Förvaltnings- och kontrollsystem8

2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås8

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna8

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)8

2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter9

3.FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER10

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten10

3.2Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen12

3.2.1Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen12

3.2.1.1Anslag i den antagna budgeten12

3.2.1.2Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål17

3.2.2Beräknad output som finansieras med driftsanslag22

3.2.3Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen24

3.2.3.1 Anslag i den antagna budgeten24

3.2.3.2Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål24

3.2.3.3Totala anslag24

3.2.4Beräknat personalbehov25

3.2.4.1Finansierat med den antagna budgeten25

3.2.4.2Finansierat med externa inkomster avsatta för särskilda ändamål26

3.2.4.3Totalt personalbehov26

3.2.5Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar28

3.2.6Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen28

3.2.7Bidrag från tredje part28

3.3Beräknad inverkan på inkomsterna29

4Digitala inslag29

4.1Krav med digital relevans30

4.2Data30

4.3Digitala lösningar31

4.4Interoperabilitetsbedömning31

4.5Åtgärder till stöd för digitalt genomförande32

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1    Förslagets eller initiativets titel

1.2    Berörda politikområden 

1.3    Mål

1.3.1    Allmänt/allmänna mål

1.3.2    Specifikt/specifika mål

1.3.3    Verkan eller resultat som förväntas

–EU:s vinsektor fortsätter att vara världsledande på vinmarknaden.

–Balansen mellan produktionskapaciteten för vin och efterfrågeutvecklingen på den inhemska och internationella marknaden återupprättas.

–Medlemsstaterna kan vidta åtgärder för att ta itu med utmaningar och svårigheter med ökad flexibilitet.

–Jordbrukare och producentorganisationer drar nytta av en mer flexibel politisk ram för att fatta beslut som är anpassade till marknadsutvecklingen.

–EU:s vinsektor förbättrar sin kapacitet att förbättra sin ställning på framväxande och nya marknader och att diversifiera inkomstkällorna.

–EU:s vinsektor kan bättre bemöta de osäkerhetsfaktorer som påverkar marknaden, inklusive klimatförändringarna.

1.3.4    Prestationsindikatorer

1.4    Förslaget eller initiativet avser 

 en ny åtgärd 

 en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 11  

 en förlängning av en befintlig åtgärd 

 en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

1.5    Grunder för förslaget eller initiativet 

1.5.1    Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

1.5.2    Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

1.5.3    Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

1.5.4    Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

1.5.5    Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

1.6    Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser

 begränsad varaktighet

    verkan från och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ till och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ

    budgetkonsekvenser från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för åtagandebemyndiganden och från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för betalningsbemyndiganden.

 obegränsad varaktighet

·Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

·beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7    Planerad(e) budgetgenomförandemetod(er) 12  

 Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

· via dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

·    via genomförandeorgan

 Delad förvaltning med medlemsstaterna

 Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

· tredjeländer eller organ som de har utsett

· internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

· Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden

· organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

· offentligrättsliga organ

· privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

· organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

· organ eller personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den grundläggande akten

· organ som är etablerade i en medlemsstat och som omfattas av en medlemsstats privaträtt eller unionsrätten och som i enlighet med sektorsspecifika regler kan anförtros genomförandet av unionsmedel eller budgetgarantier, i den mån sådana organ kontrolleras av offentligrättsliga organ eller privaträttsliga organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter och har tillräckliga finansiella garantier i form av gemensamt och solidariskt ansvar från kontrollorganens sida eller likvärdiga finansiella garantier, som för varje åtgärd kan vara begränsad till det högsta beloppet för unionens stöd.

Anmärkningar

2.    FÖRVALTNING 

2.1    Regler om uppföljning och rapportering

2.2    Förvaltnings- och kontrollsystem 

2.2.1    Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

2.2.2    Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

2.2.3    Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande) 

2.3    Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter 

3.    FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER 

3.1    Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten 

–Befintliga budgetposter

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen	Budgetpost	Typ av utgifter	Bidrag
	Nummer	Diff./Icke-diff. 13	från Efta-länder 14	från kandidatländer och potentiella kandidater 15	från andra tredjeländer	övriga inkomster avsatta för särskilda ändamål
3	[08.02.02.03] Interventionstyper i vissa sektorer inom ramen för de strategiska GJP-planerna – vinsektorn	Diff./Icke-diff.	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ
	[XX.YY.YY.YY]	Diff./Icke-diff.	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ
	[XX.YY.YY.YY]	Diff./Icke-diff.	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ

–Nya budgetposter som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen	Budgetpost	Typ av utgifter	Bidrag
	Nummer	Diff./Icke-diff.	från Efta-länder	från kandidatländer och potentiella kandidater	från andra tredjeländer	övriga inkomster avsatta för särskilda ändamål
	[XX.YY.YY.YY]	Diff./Icke-diff.	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ
	[XX.YY.YY.YY]	Diff./Icke-diff.	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ
	[XX.YY.YY.YY]	Diff./Icke-diff.	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ

3.2    Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen 

3.2.1    Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen 

·    Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

·    Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

3.2.1.1    Anslag i den antagna budgeten

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen

Nummer

GD: AGRI			År	År	År	År	TOTALT Budgetram 2021–2027
			2024	2025	2026	2027
Driftsanslag
Budgetpost	Åtaganden	(1a)					0,000
	Betalningar	(2a)					0,000
Budgetpost	Åtaganden	(1b)					0,000
	Betalningar	(2b)					0,000
Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program 16
Budgetpost		(3)					0,000
TOTALA anslag för GD Jordbruk och landsbygdsutveckling	Åtaganden	=1a+1b+3	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
	Betalningar	=2a+2b+3	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

Obligatorisk tabell

			År	År	År	År	TOTALT Budgetram 2021–2027
			2024	2025	2026	2027
TOTALA driftsanslag	Åtaganden	(4)	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
	Betalningar	(5)	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program		(6)	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
TOTALA anslag för RUBRIK <….>	Åtaganden	=4+6	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
i den fleråriga budgetramen	Betalningar	=5+6	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

GD: AGRI				År	År	År	År	TOTALT Budgetram 2021–2027
				2024	2025	2026	2027
 Personalresurser				0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
 Övriga administrativa utgifter				0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
TOTALT GD <…….>	Anslag			0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
GD: <…….>				År	År	År	År	TOTALT Budgetram 2021–2027
				2024	2025	2026	2027
 Personalresurser				0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
 Övriga administrativa utgifter				0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
TOTALT GD <…….>	Anslag			0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
TOTALA anslag för RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen		(summa åtaganden = summa betalningar)		0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

		År	År	År	År	TOTALT Budgetram 2021–2027
		2024	2025	2026	2027
TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–7	Åtaganden	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
i den fleråriga budgetramen	Betalningar	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

3.2.2    Beräknad output som finansierats med driftsanslag (ska inte fyllas i för decentraliserade byråer).

Åtagandebemyndiganden i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Ange mål och output 

År 2024

År 2025

År 2026

År 2027

TOTALT

OUTPUT

Typ 17

Genomsnittliga kostnader

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Totalt antal

Total kostnad

SPECIFIKT MÅL nr 1 18 …

- Output

- Output

- Output

Delsumma för specifikt mål nr 1

SPECIFIKT MÅL nr 2…

- Output

Delsumma för specifikt mål nr 2

TOTALT

3.2.3    Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen 

·    Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk.

·    Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

3.2.3.1 Anslag i den antagna budgeten

ANTAGNA ANSLAG	År	År	År	År	TOTALT 2021–2027
	2024	2025	2026	2027
RUBRIK 7
Personalresurser	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Övriga administrativa utgifter	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Delsumma för RUBRIK 7	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Utanför RUBRIK 7
Personalresurser	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Andra utgifter av administrativ natur	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Delsumma utanför RUBRIK 7	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
TOTALT	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

3.2.4    Beräknat personalbehov 

·    Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

·    Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

3.2.4.1    Finansierat med den antagna budgeten

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

ANTAGNA ANSLAG		År	År	År	År
		2024	2025	2026	2027
 Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
20 01 02 01  (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna)		0	0	0	0
20 01 02 03 (EU:s delegationer)		0	0	0	0
01 01 01 01 (indirekta forskningsåtgärder)		0	0	0	0
01 01 01 11 (direkta forskningsåtgärder)		0	0	0	0
Andra budgetposter (ange vilka)		0	0	0	0
• Extern personal (heltidsekvivalenter)
20 02 01 (kontraktsanställda och nationella experter finansierade genom ramanslaget)		0	0	0	0
20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter och unga experter som tjänstgör vid EU:s delegationer)		0	0	0	0
Post för admin. stöd [XX.01.YY.YY]	- vid huvudkontoret	0	0	0	0
	- vid EU:s delegationer	0	0	0	0
01 01 01 02  (kontraktsanställda och nationella experter – indirekta forskningsåtgärder)		0	0	0	0
01 01 01 12 (kontraktsanställda och nationella experter – direkta forskningsåtgärder)		0	0	0	0
Andra budgetposter – rubrik 7		0	0	0	0
Andra budgetposter – utanför rubrik 7		0	0	0	0
TOTALT		0	0	0	0

3.2.5    Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar

Obligatorisk uppgift: Bästa tillgängliga skattning av de it-relaterade investeringar som förslaget/initiativet medför ska anges i tabellen nedan.

När så krävs för genomförandet av förslaget/initiativet ska i undantagsfall anslag under rubrik 7 anges på därför avsedd rad.

Anslagen under rubrikerna 1–6 ska redovisas som ”It-utgifter inom operativa program som inte omfattas av kommissionens administrativa självständighet och institutionella befogenheter”. Dessa utgifter avser den driftsbudget som tas i anspråk för att återanvända/köpa in/utveckla it-plattformar och it-verktyg med direkt koppling till initiativets genomförande med tillhörande investeringar (t.ex. licenser, undersökningar och datalagring). Uppgifterna i den här tabellen bör vara förenliga med uppgifterna i avsnitt 4 ”Digitala inslag”.

TOTALT Anslag för digital teknik och it	År	År	År	År	TOTALT Budgetram 2021–2027
	2024	2025	2026	2027
RUBRIK 7
It-utgifter (centralt)	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Delsumma för RUBRIK 7	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Utanför RUBRIK 7
It-utgifter inom operativa program som inte omfattas av kommissionens administrativa självständighet och institutionella befogenheter	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Delsumma utanför RUBRIK 7	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
TOTALT	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

3.2.6    Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen 

Förslaget/initiativet

·    kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

·    kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen

·    kräver en översyn av den fleråriga budgetramen

3.2.7    Bidrag från tredje part 

Förslaget/initiativet

·    innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

·    innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

	År 2024	År 2025	År 2026	År 2027	Totalt
medfinansierande part
TOTALA anslag som tillförs genom samfinansiering

3.3    Beräknad inverkan på inkomsterna 

·    Förslaget/initiativet påverkar inte inkomsterna.

·    Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

(3)Påverkan på egna medel

    Påverkan på andra inkomster

    Inkomster avsatta för särskilda utgiftsposter

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Inkomstposter i den årliga budgeten:	Belopp som förts in för det innevarande budgetåret	Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna 19
		År 2024	År 2025	År 2026	År 2027
Artikel ………….

Inkomster avsatta för särskilda ändamål, utgiftsposter i budgeten som berörs.

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

4.    Digitala inslag

4.1    Krav med digital relevans

Hänvisning till kravet Beskrivning av kravet Aktör som påverkas eller berörs av kravet Huvudprocesser Kategori Artikel 1.6 Kommissionen har befogenhet att fastställa regler och bestämmelser om elektronisk märkning av obligatorisk information enligt artikel 119 i förordningen. – Kommissionen – Berörda parter – Allmänheten Märkning av vinprodukter Digital lösning Artikel 2.3 Som ovan för aromatiserade vinprodukter. – Berörda parter – Allmänheten Märkning av aromatiserade vinprodukter Digital lösning

4.2    Data

De föreslagna bestämmelserna innehåller följande: a) En befogenhet för kommissionen att utfärda regler som kompletterar befintliga regler om elektronisk märkning av viss obligatorisk information från aktörer till konsumenter inom vinsektorn (artikel 1.6). Skydd av personuppgifter beaktas redan i den gällande förordningen och omfattas inte av denna förordning. b) Anpassningen av bestämmelserna om elektronisk märkning av näringsdeklarationen och ingrediensförteckningen för aromatiserade vinprodukter till bestämmelserna om vinprodukter (artikel 2.3). Anpassning till EU:s datastrategi I linje med EU-strategin för data kommer de delegerade befogenheterna för elektronisk märkning av vin och vinprodukter att harmonisera termer och regler för identifiering av information på elektronisk väg till konsumenterna, vilket kommer att säkerställa en gemensam strategi på hela unionsmarknaden. I slutändan kommer ett sådant tillvägagångssätt att göra det möjligt för märkningar att flöda inom EU till förmån för medborgare och konsumenter. De särskilda aspekterna av anpassningen till EU-strategin för data bör bedömas från fall till fall när befogenheten skulle utnyttjas. Anpassning till engångsprincipen Ej tillämpligt. De offentliga förvaltningarna berörs inte. Dataflöden Ej tillämpligt.

4.3    Digitala lösningar

Digital lösning: Bestämmelse om befogenhet avseende obligatoriska märkningsuppgifter som presenteras på elektronisk väg. Hänvisning till krav: artikel 1.6 Kommissionen får utarbeta delegerade akter för att fastställa en gemensam identifiering på förpackningen eller etiketten på vinprodukter av den elektroniska väg som ger obligatorisk information till konsumenterna, samt för att vid behov anpassa reglerna om elektronisk märkning till framtida tekniska framsteg (t.ex. ökade krav på tillhandahållande av elektronisk information mellan aktörer eller från aktörer till konsumenter). Nya regler skulle därmed förbättra tillgängligheten och förståeligheten för digitala märkningar i hela EU, minska kostnaderna för aktörer och öka tydligheten för konsumenterna. Ansvarigt organ: Europeiska kommissionen (för befogenheterna). De ekonomiska aktörerna (för genomförandet). Digital lösning: Bestämmelser som möjliggör märkning av obligatoriska uppgifter på elektronisk väg. Hänvisning till krav: artikel 2.3 Reglerna för identifiering av elektroniska medel för aromatiserade vinprodukter skulle anpassas till vinsektorns regler, med ett enda system inom olika sektorer. Huvudsakliga föreskrivna regler som gäller för vin som skulle speglas: Aktörerna kan lämna vissa obligatoriska uppgifter (ingrediensförteckning, näringsdeklaration) på den fysiska etiketten eller på elektronisk väg enligt uppgift på förpackningen eller på en etikett fäst på denna. Systemet måste undvika all insamling eller spårning av användardata och får inte tillhandahålla uppgifter som syftar till marknadsföring. Ansvarigt organ: Den ekonomiska aktören. I det politiska initiativet förutses för närvarande inte användning av AI-teknik för den identifierade digitala lösningen.

4.4    Interoperabilitetsbedömning

De krav som fastställs i det politiska initiativet gäller inte digitala offentliga tjänster.

4.5    Åtgärder till stöd för digitalt genomförande

Artikel 1.6: Kommissionen ska anta delegerade akter när det anses nödvändigt (inte inom en särskild tidsram). Medlemsstaterna ska delta. Artikel 2.3: Bestämmelsen utvidgar enbart reglerna för elektronisk märkning av vin till att omfatta aromatiserade viner. Medlemsstaterna ska delta. Aktörerna ska tillämpa reglerna.

(1)     https://agriculture.ec.europa.eu/document/download/f9ee9420-2b95-4788-8dc2-faa3cfb8171a_en?filename=policy-recommendations-wine-sector-hlg_en.pdf .

(2)     https://agriculture.ec.europa.eu/document/download/83588b14-0c75-43a4-b8ab-c5718bee6b01_en?filename=future-prospects-of-the-eu-wine-sector-june-2024.pdf .

(3)    EUT C , , s. .

(4)    EUT C , , s. .

(5)     https://agriculture.ec.europa.eu/document/download/f9ee9420-2b95-4788-8dc2-faa3cfb8171a_en?filename=policy-recommendations-wine-sector-hlg_en.pdf .

(6)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 251/2014 av den 26 februari 2014 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, aromatiserade vinprodukter och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1601/91 (EUT L 84, 20.3.2014, s. 14, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2014/251/oj ).

(7)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 671, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2013/1308/oj ).

(8)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1143 av den 11 april 2024 om geografiska beteckningar för vin, spritdrycker och jordbruksprodukter samt garanterade traditionella specialiteter och frivilliga kvalitetsbegrepp för jordbruksprodukter, om ändring av förordningarna (EU) nr 1308/2013, (EU) 2019/787 och (EU) 2019/1753 samt om upphävande av förordning (EU) nr 1151/2012 (EUT L, 2024/1143, 23.4.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1143/oj ).

(9)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 av den 2 december 2021 om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska GJP-planer) och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 1305/2013 och (EU) nr 1307/2013 (EUT L 435, 6.12.2021, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/2115/oj ).

(10)    Kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36, ELI: http://data.europa.eu/eli/reco/2003/361/oj ).

(11)    I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

(12)    Närmare förklaringar av de olika genomförandemetoderna med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på webbplatsen Budgpedia: https://myintracomm.ec.europa.eu/corp/budget/financial-rules/budget-implementation/Pages/implementation-methods.aspx .

(13)    Differentierade respektive icke-differentierade anslag.

(14)    Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

(15)    Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

(16)    Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(17)    Output som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

(18)    Mål som redovisats under avsnitt 1.3.2: ”Specifikt/specifika mål”

(19)    Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.