EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 5.3.2025

COM(2025) 88 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

om handlingsplanen för grundläggande rättigheter

Handlingsplanen för grundläggande färdigheter

1. Därför måste vi agera

EU:s konkurrenskraft och sociala sammanhållning bygger på att befolkningen besitter goda grundläggande färdigheter. De grundläggande färdigheterna ligger till grund för annan kompetens, såsom kreativitet och kritiskt tänkande, och för vidareutbildning, kompetensutveckling och omskolning av vuxna. De grundläggande färdigheterna är avgörande för innovation, för att generera ny kunskap och för att anpassa kunskapen till en föränderlig miljö. Goda läs-, skriv- och räknefärdigheter samt goda färdigheter på det naturvetenskapliga området 1 såväl som digitala färdigheter och medborgarfärdigheter är mycket viktiga för att människor ska utvecklas som individer, kunna orientera sig i en komplex vardag och på en arbetsmarknad i snabb förändring samt delta fullt ut i samhället, demokratin och ekonomin. Grundläggande färdigheter är en förutsättning för att människor ska kunna bli självständiga och mer välinformerade medborgare och för att de ska vara förberedda, engagerade och aktiva och på så sätt bidra till att bevara demokratin och våra grundläggande värderingar i en tid när den politiska polariseringen och informationsmanipulationen ökar och förtroendet för samhällets institutioner urholkas. Om man inte besitter dessa färdigheter är det inte bara en förlust för individen själv utan även för våra europeiska samhällen.

Alltför många EU-länder har under de senaste decennierna brottats med sjunkande nivåer av grundläggande färdigheter bland skolelever. Ungefär en av tre 15-åringar har svårt att förstå och använda matematik såväl i verkliga situationer som i skolmiljö, och en av fyra kan inte förstå enkla texter eller tillämpa enkel naturvetenskaplig kunskap 2 . Jämfört med Förenade kungariket, Förenta staterna, Japan och Kanada ligger EU:s topprestationer när det gäller läsförståelse och naturvetenskap på en lägre nivå, och när det gäller matematik på den näst lägsta nivån, vilket är ett allvarligt hot mot EU:s innovationskapacitet och långsiktiga konkurrenskraft. Problemen börjar tidigt och redan i låg- och mellanstadiet är det alltför många elever som upplever svårigheter och alltför få som når den högsta nivån i läsförståelse, matematik och naturvetenskap 3 . Hela 43 % av alla åttondeklassare underpresterar när det gäller grundläggande digitala färdigheter 4 och de flesta länder uppvisar en nedgång eller ingen förbättring av resultaten jämfört med tidigare år. Vid en global jämförelse ligger EU långt efter de bäst presterande asiatiska ekonomierna. I flera EU-länder minskade dessutom åttondeklassarnas demokratiska kompetens mellan 2016 och 2022 5 .

Otillräckliga grundläggande färdigheter inom yrkesutbildning och bland vuxna är lika bekymmersamt. Skillnaderna mellan elever inom yrkesutbildning och elever inom den allmänna högstadie- och gymnasieutbildningen är tydliga när det gäller matematik och läsförståelse. Detta förvärrar den ihållande bristen på personer med examen från kvalificerad yrkesutbildning inom vissa yrken på områdena naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik. En av fem vuxna EU-medborgare i arbetsför ålder har läs- och skrivsvårigheter. Skillnaderna i grundläggande färdigheter mellan de vuxna som presterar lägst respektive högst inom de enskilda länderna har också ökat 6 . Trots att 90 % av alla arbetstillfällen kräver åtminstone grundläggande digitala färdigheter når endast 56 % av EU:s vuxna befolkning upp till denna nivå eller högre 7 , vilket ligger avsevärt under målet på 80 % för 2030 8 .

Medlemsstaterna måste snabbt vidta åtgärder för att ta itu med skillnaderna när det gäller grundläggande färdigheter. Rådet antog 2024, inom ramen för den europeiska planeringsterminen, landsspecifika rekommendationer till 15 av EU:s medlemsstater för att höja nivån på grundläggande färdigheter. Handlingsplanen är ett svar på såväl de sjunkande resultaten i fråga om grundläggande färdigheter bland elever och vuxenstuderande som på de uppmaningar om att lägga större tonvikt på grundläggande färdigheter som framfördes i Draghi- 9 och Lettarapporterna 10 . I rapporterna understryks behovet av att fokusera på alla utbildningsstadier och på alla generationer, särskilt med tanke på att arbetskraften minskar på grund av den demografiska utvecklingen.

Handlingsplanen är ett viktigt initiativ i kompetensunionen och kompletterar den strategiska planen för utbildning inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik. I handlingsplanen föreslås konkreta åtgärder på kort till medellång sikt som EU och medlemsstaterna kan ta hjälp av för att hitta lösningar som förbättrar befolkningens grundläggande färdigheter och främjar spetskompetens, från barns tidiga lärande till skola och vuxenutbildning.

2. Grundläggande färdigheter

Läs- och skrivfärdigheter	Förmåga att förstå, använda, göra en bedömning av och reflektera muntligt och skriftligt kring ett ämne med hjälp av visuellt material, ljudmaterial och digitalt material i olika discipliner och sammanhang.
Matematiska färdigheter	Förmåga att resonera matematiskt och formulera, använda och tolka matematik för att lösa problem i verkliga situationer samt göra välgrundade och informationsbaserade bedömningar och val.
Naturvetenskapliga färdigheter	Förmåga att ta sig an frågor och idéer med koppling till naturvetenskap som en reflekterande individ. Detta kräver färdigheter som att kunna förklara olika företeelser utifrån ett naturvetenskapligt perspektiv, bedöma och utforma naturvetenskapliga utredningar och tolka naturvetenskapliga data och underlag.
Digitala färdigheter	Förmåga att med tillförsikt och på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt aktivt använda digital teknik för att studera, arbeta och delta i samhällslivet. Detta inbegriper färdigheter på informations-, kommunikations- och medieområdet, skapande av digitalt innehåll, nätsäkerhet och digitalt välbefinnande.
Medborgarfärdigheter	Förmåga att agera ansvarsfullt och delta fullt ut i samhällslivet, utifrån en förståelse av sociala, ekonomiska, rättsliga och politiska strukturer. Detta inbegriper att kunna förstå och utvärdera medborgerliga och demokratiska begrepp, institutioner och processer, t.ex. demokrati, medier, krisberedskap, respekt för andra och yttrandefrihet.

Källa: OECD: PISA 2022 Assessment and Analytical Framework, PISA 2018 Assessment and Analytical Framework och PISA 2015 Assessment and Analytical Framework (om läs- och skrivkunskaper, och kunskaper i matematik och naturvetenskap); Rådets rekommendation från 2018 om nyckelkompetenser för livslångt lärande (digitala färdigheter och medborgarfärdigheter); IEA (2023), International Computer and Information Literacy Study (digitala färdigheter). IEA (2022), International Civic and Citizenship Education Study (digitala färdigheter).

Grundläggande färdigheter är en förutsättning för att uppnå nyckelkompetenser för livslångt lärande 11 . Att höja den övergripande nivån av grundläggande färdigheter handlar både om att öka topprestationerna och om att se till att alla elever, även mindre gynnade elever och elever med funktionsnedsättning, lämnar skolan med tillräckliga grundläggande färdigheter och att vuxna når en lämplig kunskapsnivå.

Läs- och skrivfärdigheter är grunden för allt lärande. Tidig språkutveckling avgör i hög grad den framtida läsförmågan, men trots detta börjar allt fler barn skolan med begränsade kunskaper i sitt modersmål eller skolspråk. Läsandet är på väg från traditionella längre texter tryckta på papper till digitalt innehåll i kortare format, vilket minskar läsarnas koncentrationsförmåga. Utbildningssystemen måste ta hänsyn till hur olika medier påverkar utvecklingen av läs- och skrivfärdigheterna och aktivt uppmuntra eleverna att ge sig i kast med mer komplexa texter för att främja läs- och skrivförmågan.

Matematiska färdigheter är avgörande för vardagen i vår teknikrika värld. De utgör grunden för logiskt och abstrakt tänkande. Med matematiska färdigheter, t.ex. finanskunskap, kan enskilda individer fatta välgrundade och informationsbaserade beslut och utveckla en avvägd strategi för risktagande. Matematiska färdigheter gör också, i tillägg till att de förbättrar framtidsutsikterna på arbetsmarknaden, att man kan fatta välinformerade ekonomiska beslut under hela livet. Dåliga kunskaper kan leda till att få väljer att utbilda sig och arbeta inom områdena naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik. Framsteg inom teknik, forskning på utbildningsområdet och olika samhällsbehov har lett till en ökad betoning på elevernas förmåga att lösa problem och tänka kritiskt, och det har blivit viktigare för dem att förstå och tillämpa matematiska begrepp snarare än att bara lära sig formler. Den ökande användningen av digitala verktyg inom ämnet matematik tydliggör den allt tätare kopplingen mellan matematiska och digitala färdigheter.

Naturvetenskapliga färdigheter är avgörande för kritiskt tänkande och problemlösning och är en förutsättning för högre utbildning och arbete inom områdena naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik. Att som ung utveckla en förmåga att reflektera över och engagera sig i naturvetenskapliga frågor gör det lättare att lyckas på dessa strategiska områden senare i livet. En god naturvetenskaplig grund är också en förutsättning för en framgångsrik grön omställning. I en tid av ständigt ökande informationsmanipulation är det dessutom avgörande för enskilda individer att utveckla goda naturvetenskapliga färdigheter för att kritiskt kunna bedöma information, skilja fakta från fiktion och dra evidensbaserade slutsatser. Utbildningen på det naturvetenskapliga området bör återspegla den tekniska utvecklingen och betona tvärvetenskaplighet, kritiskt tänkande och problemlösning med utgångspunkt i frågebaserat lärande och reella problem.

En bredare syn på grundläggande färdigheter

En bredare syn på grundläggande färdigheter är avgörande för att ta itu med utmaningarna i våra snabbt föränderliga samhällen och ekonomier. När tekniken i allt högre grad påverkar våra liv och arbeten är det viktigt att digitala färdigheter ges samma prioritet som andra färdigheter. Samtidigt är det viktigt att tidigt främja medborgarfärdigheter för att stärka och upprätthålla de demokratiska värderingarna.

Digitala färdigheter är centrala i det moderna samhället och i vår vardag. De är också avgörande för att utveckla mer avancerade färdigheter inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, som är avgörande för konkurrenskraften. På liknande sätt är mediekunskaper avgörande för ett aktivt och informerat medborgarskap. Det finns ett växande behov av färdigheter på områden som cybermedvetenhet, artificiell intelligens, maskininlärning och stordata. Distansarbete och distansundervisning har dessutom lett till att människor i större utsträckning förväntas kunna hantera digitala samarbetsverktyg och effektiv och säker kommunikation över nätet.

Medborgarfärdigheter och demokratisk kompetens är avgörande för att främja ett aktivt deltagande i demokratiska samhällen, men lärs inte ut i lika stor utsträckning överallt. Snabba tekniska framsteg i kombination med ökande polarisering och spridning av desinformation och felaktig information gör att det nu är viktigare än någonsin att utveckla medborgarfärdigheter tidigt. Flickor visar konsekvent prov på bättre demokratisk kompetens än pojkar i skolan, och elever med mer gynnsam socioekonomisk bakgrund presterar betydligt bättre i ämnet. Att tänka självständigt, förstå de demokratiska processerna, respektera mångfald och vara medveten om hållbarhet gör att människor kan delta fullt ut som medborgare och i det sociala livet samt utöva sina rättigheter och skyldigheter.

3. Fokusområden för att förbättra utvecklingen av grundläggande färdigheter

Vi måste agera snabbt för att ta itu med den oroväckande nedgången i utvecklingen av grundläggande färdigheter. EU avlägsnar sig allt mer från sitt mål att mindre än 15 % av 15-åringarna ska underprestera när det gäller grundläggande färdigheter. För att se till att situationen verkligen förändras och snabbt förbättras är det viktigt att rikta in sig på de kritiska faktorer som driver nedgången och på kraftiga politiska hävstångseffekter.

Socioekonomisk bakgrund är fortfarande den starkaste indikatorn för elevernas prestationer. Andelen som inte klarar nivån för godkänd när det gäller läs- och skrivkunnighet, matematik och naturvetenskap är alarmerande hög bland mindre gynnade elever (t.ex. 48 % för matematik), och den socioekonomiska klyftan fortsätter att öka, även när det gäller digitala färdigheter. Elever med invandrarbakgrund eller med funktionsnedsättning är särskilt sårbara. Covid-19-pandemin ledde i många EU-länder till ökad ojämlikhet inom utbildningssystemet och påverkade elevernas välbefinnande allvarligt, och detta påverkade direkt deras motivation och förmåga till lärande. Det krävs ökade insatser för att stärka de grundläggande färdigheterna och främja rättvisa och välbefinnande genom att hålla indelningen av elever efter prestation till ett minimum.

En akut brist på lärare och utbildare, särskilt i ämnena naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, inverkar negativt på skolresultaten. Den aktiva lärarkåren åldras samtidigt som färre unga väljer läraryrket. Läraryrket är oattraktivt i de flesta EU-länder och i mindre gynnade regioner. Det behövs ökade politiska åtgärder för att förbättra lärarutbildningarna, göra yrket mer attraktivt och se till att nyutexaminerade lärare får det stöd de behöver, bland annat för att få fler elever att uppnå målen.

Det minskade föräldraengagemanget under senare år innebär en betydande risk för att studieresultaten blir lidande, särskilt när det gäller mindre gynnade elever. Pisa-undersökningen visar att en stöttande hemmiljö är avgörande för att främja en positiv inställning till skolan bland eleverna. De utbildningssystem som bibehöll eller ökade föräldraengagemanget, t.ex. föräldrar som diskuterade sina barns framsteg med en lärare på eget initiativ, uppnådde bättre resultat, särskilt inom matematik.

Distraktion från digitala medier framträder som ett allvarligt hot mot skolresultaten. Påverkan från sociala medier är mycket genomgripande och särskilt oroande. Omkring 30 % av eleverna inom OECD distraheras ofta av digitala medier under matematiklektionerna, vilket avsevärt påverkar både skolresultat och välbefinnande. Även om en måttlig användning av digital teknik i inlärningssyfte kan förbättra elevernas resultat kan överanvändning få skadliga effekter, och distraktionen från digitala medier bör minimeras.

Prioriteringar av utvecklingen av grundläggande färdigheter krockar ofta med överbelastade kursplaner. I många utbildningssystem har kursplanerna hela tiden utökats för att tillgodose nya samhälleliga krav, vilket har lett till att de grundläggande färdigheterna försummats. Det är därför mycket viktigt att hitta en bättre balans mellan å ena sidan kursplanens bredd och å andra sidan fokus på grundläggande färdigheter för att förbättra skolresultaten.

Könsskillnader påverkar skolresultaten. Flickor presterar bättre än pojkar i läsförståelse och är mer benägna att vara bland dem som presterar bäst i alla EU-länder. Pojkar brukar dock uppnå de bästa resultaten i matematik. Samhällsförväntningar och könsstereotyper kan spela en viktig roll och leda till skillnader mellan könen när det gäller karriärförväntningar samt påverka attityder, motivation och akademiska resultat i förhållande till specifika ämnen. Olika undervisningsstilar och klassrumsmiljöer kan dessutom påverka pojkar och flickor på olika sätt, vilket belyser behovet av undervisningsmetoder som tar hänsyn till kön.

Tillgången till förskoleverksamhet och barnomsorg av hög kvalitet varierar avsevärt mellan och inom länderna. Detta får djupgående konsekvenser för såväl samhälle som enskilda individer, i synnerhet för barn från en mindre gynnade bakgrund. Personalbrist, otillräcklig yrkesmässig utveckling och dåliga arbetsvillkor är fortfarande stora utmaningar, särskilt i mindre gynnade regioner. En fjärdedel av de europeiska utbildningssystemen saknar fortfarande en nationell läroplan för pedagogiskt arbete med små barn. Tidiga erfarenheter är avgörande, framför allt för att bygga upp socioemotionella färdigheter, som barn måste ha för att bli motståndskraftiga, må bra, vara motiverade, uppnå goda skolresultat och vara rustade för ett livslångt lärande. Det kommer dock allt fler signaler på socioemotionella svårigheter bland barn, och uppmärksamhetsproblem och dålig impulskontroll hämmar skolberedskapen i allt högre grad.

När det gäller yrkesutbildning påverkar resursbrist och begränsningar i kursplanerna utvecklingen av grundläggande färdigheter negativt. Elever med sämre skolresultat väljer ofta eller uppmuntras att söka sig till yrkesutbildningsprogram med kursplaner som tenderar att prioritera yrkeskunskaper framför grundläggande färdigheter. Yrkesutbildningsskolor har ofta färre resurser, inbegripet finansiella resurser, färre kvalificerade lärare och färre tekniska resurser, och är inte inriktade på att åtgärda bristerna i elevernas grundläggande färdigheter.

För att göra framsteg i fråga om grundläggande färdigheter för vuxna krävs det att man lyckas nå fram till de grupper som är svårast att nå, och som löper stor risk för utestängning. Många av dessa vuxna har dåliga erfarenheter från undervisningen i skolan, vilket har satt sina spår, och de kan även vara mindre gynnade på flera sätt. Att lågkvalificerade, mindre gynnade och arbetslösa vuxna deltar i så liten utsträckning i utbildningsaktiviteter understryker behovet av en väl utformad politik för att stödja dem som löper störst risk att utestängas från arbetsmarknaden. De strategier som lyckas bygger ofta på en helhetssyn och samlar olika samhällstjänster för att stödja människor, t.ex. när det gäller bostad, hälso- och sjukvård, arbetsförmedling och föräldra- eller omsorgsstöd 12 .

4. Åtgärda de bakomliggande orsakerna

Det krävs brådskande insatser för att stödja de 18 miljoner elever som inte får godkända skolresultat och de 47,7 miljoner vuxna (i åldrarna 25–64 år) som räknas som lågkvalificerade i EU. Hittills har medlemsstaterna fått kontinuerligt stöd i form av politisk vägledning, samarbetsmöjligheter, finansiering och tekniskt stöd i sitt arbete med att förbättra utbildningssystemens kvalitet, göra dem rättvisare och främja grundläggande färdigheter. Rådets rekommendation om kompetenshöjningsvägar 13 har lett till vissa framsteg, men det krävs ytterligare insatser för att ta itu med problemet på ett effektivare sätt. Rådets rekommendation om vägar till en framgångsrik skolgång 14 utgör en politisk handlingsram. Den belyser ansatser för hela skolan, riktat stöd, stödjande lärandemiljöer och välbefinnande i skolan. Mer behöver dock göras, med fokus på följande tre huvudområden:

I.Främja grundläggande färdigheter i undervisning och lärande.

II.Stödja utbildarna.

III.Tillhandahålla förutsättningar för stödjande miljöer.

4.1. Nyckelåtgärd: testning av ett stödsystem för grundläggande färdigheter

Syftet med stödsystemet för grundläggande färdigheter är att ta itu med bristerna i grundläggande färdigheter bland barn. Kommissionen ska tillsammans med medlemsstaterna och regionerna staka ut rätt väg för att alla barn vid slutet av den obligatoriska skolgången ska uppnå en tillräcklig nivå i fråga om grundläggande färdigheter. Stödsystemet skulle innehålla en ram med olika verkningsfulla åtgärder inriktade på tidiga insatser och individuellt, skräddarsytt stöd, från grundskola fram till grundläggande yrkesutbildning.

För att testa stödsystemet för grundläggande färdigheter kommer fokus att ligga på beprövade åtgärder som skräddarsys efter varje lands specifika situation och behov. Åtgärderna kan omfatta följande:

·Mekanismer för tidig identifiering och regelbunden övervakning på nationell och lokal nivå samt skolnivå, inbegripet individuell bedömning av grundläggande färdigheter och erbjudanden om lämpliga åtgärder för att komma till rätta med problem, särskilt vid viktiga övergångar i en elevs skolgång, även vid övergången till yrkesutbildningsprogram.

·Planer för att förbättra de grundläggande färdigheterna i skolan, t.ex. genom extra skoltimmar och individanpassat stöd, inom ramen för handlednings- och mentorsprogram.

·Integrering av undervisning i grundläggande läs- och skrivfärdigheter och digitala färdigheter i den grundläggande lärarutbildningen för alla ämnen.

·Yrkesutvecklingsmöjligheter för lärare inom skola och yrkesutbildning, med fokus på elever med specialundervisningsbehov och/eller funktionsnedsättning. Införande av specialistroller, såsom skolmedlare och kontaktpersoner för hemskolade elever, för att stärka samarbetet mellan skolor, elever, föräldrar och samhälle.

·Program för att hjälpa föräldrar att främja och uppmuntra sina barns lärande, som utvecklats i samarbete med andra sektorer, t.ex. på områden som hälso- och sjukvård, migration och skydd för barn.

·Partnerskap och samarbete mellan regionala och lokala myndigheter, utbildningsinstanser, yrkesverksamma, företag och andra aktörer så att eleverna på ett strukturerat sätt kommer i kontakt med reella sammanhang där man använder grundläggande färdigheter på olika sätt.

Kommissionens åtgärder för att testa ett stödsystem för grundläggande färdigheter i samarbete med medlemsstaterna ·Testa ett stödsystem för grundläggande färdigheter (2026). ·Utarbeta riktlinjer för beslutsfattare som ett förberedande steg för stödsystemet (2025). Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att göra följande: ·Anmäla sitt intresse för att i samarbete med kommissionen testa stödsystemet för grundläggande färdigheter med hjälp av tillgänglig EU-finansiering. ·Fastställa nationella mål för lägsta resultat och topprestationer med fokus på mindre gynnade elever.

4.2 Främja grundläggande färdigheter i undervisning och lärande

Att främja grundläggande färdigheter i undervisning och lärande kommer att förbättra elevernas prestationer, skolresultat och välbefinnande. Det är mycket viktigt för skolor som står inför utmaningar med låga skolresultat att dra lärdom av hur man har arbetat på skolor som har lyckats höja nivån på grundläggande färdigheter och förbättra resultaten. AI används i allt högre grad som ett stöd i innovativa strategier, särskilt när det gäller utformning av individanpassade metoder för lärande och bedömning. Detta kan gynna både de elever som inte når upp till godkända resultat och de elever som presterar bäst. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att utveckla goda läs- och skrivfärdigheter eftersom de har en stark koppling till huruvida eleverna presterar väl när det gäller andra grundläggande färdigheter och utgör en bas för allt lärande. Det är mycket viktigt att alla elever, även de med mindre gynnad bakgrund, invandrarbakgrund eller funktionsnedsättning, får hjälp med att utveckla sina läs- och skrivfärdigheter.

Att motivera vuxna att studera kan vara svårt eftersom de kan hysa motvilja mot studier eller ha begränsade möjligheter att studera. Det kan vara särskilt svårt att få vuxna att förbättra sina grundläggande färdigheter om de har dåliga erfarenheter från grundskolan. Den snabba förändringstakten på arbetsmarknaden och det faktum att människor tillbringar ungefär fyra decennier i arbetslivet efter den formella skolgången gör det dock angeläget att hitta sätt att nå dessa grupper. Såsom beskrivs i kompetensunionen är införandet av individuella utbildningskonton avgörande för kompetensutveckling och omskolning för vuxna, även för lågutbildade. Syftet med individuella utbildningskonton är att de ska bli en universell rättighet för alla vuxna, oavsett sysselsättningsstatus 15 .

Kommissionens åtgärder för att främja grundläggande färdigheter i undervisning och lärande ·Testa de första europeiska skolallianserna genom programmet Erasmus+ (2026). Detta kommer att stärka det strategiska europeiska samarbetet kring utbildning i skolan och fungera som en testbädd för innovativa undervisningsmetoder, kursplaner och kompetensramar, särskilt i fråga om grundläggande färdigheter. Allianserna kommer att hjälpa deltagande skolor att bli utbildningsorganisationer för ändamålsenlig undervisning i grundläggande färdigheter, t.ex. genom samarbete med lokala myndigheter. ·Ta fram riktlinjer för utarbetande av kursplaner för förskoleverksamhet och barnomsorg, som bidrar till att barnen förvärvar grundläggande färdigheter tidigt och gör det lättare att tidigt upptäcka och ingripa om barnet inte utvecklas i rätt takt. ·Utarbeta riktlinjer och bästa praxis för att förbättra bedömningen av digitala färdigheter inom utbildningssystemet, så att det blir lättare att jämföra de standarder som används för bedömning av elevers digitala färdigheter i hela EU (2026). ·Testa innovativa strategier för individanpassade utbildningsmetoder när det gäller utvecklingen av grundläggande färdigheter med hjälp av system för artificiell intelligens (AI), och med utgångspunkt i policyexperiment inom programmet Erasmus+, i syfte att stödja högpresterande och lågpresterande elever (2026). ·Uppdatera ramen för digital kompetens (DigComp), med beaktande av ny teknik såsom AI för allmänna ändamål, för att hjälpa eleverna att utveckla såväl grundläggande som avancerade digitala färdigheter (2025). ·Utarbeta riktlinjer för att förbättra grundläggande färdigheter inom yrkesutbildning genom att i) integrera läs- och skrivfärdigheter, matematiska färdigheter, digitala färdigheter och medborgarfärdigheter i yrkesutbildningarnas kursplaner, ii) använda ändamålsenliga undervisningsmetoder såsom problemlösning och scenariobaserat lärande och iii) tillämpa lämpliga bedömnings- och kvalitetssäkringsåtgärder. ·Skapa en verktygslåda för grundläggande färdigheter, där även grundläggande digitala färdigheter i lärlingsutbildningar ingår, för att ge konkret vägledning för yrkesskolor och arbetsgivare så att de kan integrera grundläggande färdigheter i sina lärlingsprogram (2026).

4.3. Stödja utbildare

Utbildare och skolledare på alla nivåer är mycket viktiga när det gäller att höja nivån på grundläggande färdigheter. Att göra läraryrket mer attraktivt och ta itu med akut personalbrist är avgörande för att höja nivån på grundläggande färdigheter. Med tanke på den viktiga roll som förskoleutveckling spelar för lärande och goda skolresultat måste utbildare inom förskoleverksamhet och barnomsorg utbildas för att stödja barns muntliga kommunikation och socioemotionella lärande för att skapa förutsättningar för grundläggande färdigheter. Det är avgörande att lärare på alla nivåer får tillgång till forskningsbaserad undervisning under lärarutbildningen och till fortbildning som är skräddarsydd för grundläggande färdigheter som bibehålls över tid. Att investera i handledning och mentorskap för lärare, särskilt när de börjar sin yrkesbana, är effektivt för att förbättra deras undervisningsmetoder. Dessutom måste skolledarna göra ytterligare ansträngningar för att integrera läs- och skrivundervisning och digital utbildning i alla ämnen.

Kommissionens åtgärder för att stödja utbildare ·Fastställa en EU-agenda för lärare och utbildare (2026). Den ska inriktas på att förbättra utbildarnas arbetsvillkor, utbildning och karriärmöjligheter, även inom förskoleverksamhet och barnomsorg. Agendans mål kommer att vara att bryta den onda cirkeln med låg attraktionskraft och dåliga förutsättningar för en lång karriär inom yrket som har lett till lärarbrist, särskilt inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, och en sänkt nivå när det gäller grundläggande färdigheter. ·Inrätta en ny praktikgemenskap för Erasmus+ lärarakademier – de europeiska partnerskapen mellan lärarutbildningsinstitutioner och utbildningsanordnare – på den europeiska skolutbildningsplattformen (2025). Insatsen kommer att främja samarbete mellan de 43 Erasmus+ lärarakademierna för att identifiera och sprida relevant, tillämplig kunskap och utbyta innovativa metoder för att sprida lärarutbildning av hög kvalitet, där även grundläggande färdigheter ingår. ·Testa ett mentorsystem för nyutexaminerade lärare inom alla ämnen för att effektivt integrera förvärvande av grundläggande färdigheter i deras undervisningsmetoder (senast 2026). ·Främja jobbskuggning för beslutsfattare på utbildningsområdet genom Erasmus+ (2026). Detta kommer att öka beslutsfattarnas möjligheter att ta del av god praxis på utbildningsområdet, t.ex. från länder som presterar väl i internationella bedömningsprov. ·Utöka EU:s nätgemenskaper för utbildare (den europeiska skolutbildningsplattformen, inbegripet eTwinning) (2025). Dessa nätgemenskaper når 400 000 deltagare och ger bättre möjligheter till yrkesmässigt lärande, evidensbaserade verktyg, material och resurser för ändamålsenlig undervisning och bedömning av grundläggande färdigheter. Tillhandahålla högkvalitativt material för utbildare, föräldrar, lärare och ungdomar, bland annat i fråga om cybersäkerhet, genom initiativet om bättre internet för barn. ·Främja högkvalitativt undervisningsmaterial om digitala färdigheter som används av yrkesverksamma lärare med hjälp av aktiviteterna i EU:s kodvecka, vars mål är att uppnå 100 000 aktiviteter per år.

4.4. Tillhandahålla förutsättningar för stödjande miljöer

Föräldrarna, familjen och samhället i stort, däribland arbetsgivare, spelar en avgörande roll för utvecklingen av grundläggande färdigheter hos barn, unga och vuxna. Föräldrarna och familjen är barnets första utbildare. Genom vardagliga interaktioner lär de barnet att prata, att räkna och hur samhällets normer fungerar. De formar barnets kognitiva och känslomässiga utveckling och lägger grunden för barnets fortsatta lärande. Genom att involvera samhället i stort (t.ex. ungdomsorganisationer, bibliotek, museer, kultur- och idrottsorganisationer, fritidsföreningar och företag) utökas lärandet ytterligare när unga får tillfälle att lära sig genom egna erfarenheter och kommer i kontakt med verkliga situationer där de kan tillämpa sina färdigheter, lära av förebilder och få tillgång till olika resurser. Ett engagemang från flera olika aktörer är särskilt viktigt med tanke på att socioekonomisk bakgrund och skolresultat gång på gång visar sig vara tätt sammankopplade. Att främja ett nära samarbete mellan olika aktörer för att stödja inkludering är en prioritering i handlingsplanen för integration och inkludering, EU:s strategiska ram för romer och strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Ytterligare ansatser krävs för att uppmuntra vuxna att delta i lärandeverksamhet, särskilt i välbekanta och betrodda miljöer (t.ex. bibliotek och andra lokala mötesplatser, centrum för kultur, idrott, vård och omsorg och integration). Arbetsplatsen och de offentliga arbetsförmedlingarna kan också spela en viktig roll, t.ex. genom skräddarsydd karriärvägledning. Säkerställande av en adekvat offentlig infrastruktur – lokaler, utrustning och lämplig personal – är centralt för att främja lokala initiativ som genom olika partnerskap skapar fler möjligheter till lärande när det gäller behoven hos lågutbildade vuxna.

Kommissionens åtgärder för att möjliggöra stödjande miljöer ·Engagera volontärer i Europeiska solidaritetskåren för att arbeta med mentor- och handledningsverksamhet för lågpresterande barn och vuxna som en del av volontärteamen i högprioriterade områden (2026). Programmet kommer att rekrytera en mångsidig grupp volontärer som ska uppmuntra och hjälpa barn i deras akademiska och sociala utveckling och samtidigt främja solidaritet mellan generationerna genom att både volontärerna och de barn de handleder får meningsfulla erfarenheter. ·Inleda en EU-koalition för läs- och skrivfärdigheter, där det offentliga, företag och bibliotek deltar, för att skapa en gemenskap kring dessa färdigheter, öka medvetenheten om läs- och skrivkunnighetskrisen och uppmuntra unga, särskilt pojkar, att läsa för nöjes skull (2026). ·I medlemsstaterna anordna verksamheter för ömsesidigt lärande om innovativa platser för lokalt förankrat lärande, i syfte att bidra till utveckling av grundläggande färdigheter hos vuxna.

5. Så här gör vi

I handlingsplanen bekräftas EU:s åtagande och ambition att stödja utbildning av god kvalitet för alla. Med utgångspunkt i rådets rekommendation om kompetenshöjningsvägar 16 , rådets rekommendation om inrättande av en europeisk barngaranti 17 och rådets rekommendation om vägar till en framgångsrik skolgång 18 syftar den till att stödja medlemsstaterna i arbetet med att påskynda reformer och driva på betydande framsteg när det gäller ungas och vuxnas grundläggande färdigheter så att det sker en genomgripande förbättring.

Samordningen mellan medlemsstaterna kommer att stärkas ytterligare, bland annat genom större fokus på grundläggande färdigheter i den europeiska planeringsterminens uppföljning av utbildnings- och kompetensreformer, genom att fastställa och övervaka strategiska mål för grundläggande färdigheter på EU-nivå och genom det framtida europeiska observatoriet för kompetensinventering.

Genomförandet av handlingsplanen kommer att integreras i kompetensunionens styrningsstruktur. I förekommande fall kommer man vid genomförandet att beakta rekommendationerna från styrelsen för Europas digitala decennium om digitala grundläggande färdigheter samt från andra relevanta organ. Inom den nuvarande fleråriga budgetramen kommer man också i fortsättningen att utnyttja de sammanhållningspolitiska fonderna, faciliteten för återhämtning och resiliens, Erasmus+, instrumentet för tekniskt stöd, InvestEU och Horisont Europa. Även framtida EU-finansiering kommer att stödja investeringar i utbildning och färdigheter på EU-nivå. Genom att dra nytta av bästa praxis, pilotprojekt och lärdomar på EU-nivå, och genom en bättre samordning med EU:s politiska prioriteringar, kommer man att maximera mervärdet av investeringar i sektorer som är av avgörande betydelse för EU:s konkurrenskraft.

Kommissionen uppmanar Europaparlamentet, rådet och arbetsmarknadens parter att stödja handlingsplanen för grundläggande färdigheter och att aktivt stödja och bidra till genomförandet av de initiativ som ryms i den.

(1)

Enligt mätningar från OECD:s program för internationell utvärdering av elevprestationer (Pisaundersökningen).

(2)

OECD (2023), PISA 2022 Results (Volume I), The State of Learning and Equity in Education (inte översatt till svenska), Pisa, OECD Publishing, Paris,  https://doi.org/10.1787/53f23881-en .

(3)

IEA (2023), Trends in International Mathematics and Science Study; (inte översatt till svenska) IEA (2021), Progress in International Reading Literacy Study (inte översatt till svenska).

(4)

IEA (2023), International Computer and Information Literacy Study (inte översatt till svenska).

(5)

IEA (2022), International Civic and Citizenship Education Study (inte översatt till svenska).

(6)

OECD (2024), Do Adults Have the Skills They Need to Thrive in a Changing World?, Survey of Adult Skills 2023 (inte översatt till svenska), OECD Skills Studies, OECD Publishing, Paris, https://doi.org/10.1787/b263dc5d-en .

(7)

Eurostat 2023.

(8)

Policyprogrammet för det digitala decenniet.

(9)

The Draghi report (2024): A competitiveness strategy for Europe (inte översatt till svenska).

(10)

 The Letta report (2024): Much more than a market – Speed, Security, Solidarity Empowering the Single Market to deliver a sustainable future and prosperity for all EU Citizens (inte översatt till svenska).

(11)

2018/C 189/01.

(12)

COM(2023) 439 final.

(13)

2016/C 484/01.

(14)

2022/C 469/01.

(15)

2022/C 243/03.

(16)

2016/C 484/01.

(17)

2021/L 223/14

(18)

2022/C 469/01.