MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

EU är orubbligt i sitt stöd till Ukraina, vars framtid ligger inom EU. EU stöder Ukrainas oberoende, suveränitet och territoriella integritet inom landets internationellt erkända gränser och sviktar inte i sitt åtagande om att ge politiskt, finansiellt, ekonomiskt, humanitärt, militärt och diplomatiskt stöd 1 . Det är mot bakgrund av Rysslands upptrappade aggression nödvändigt att agera skyndsamt för att säkerställa att Ukraina har tillgång till de medel som landet akut behöver. Syftet med detta förslag är att säkerställa att det före årsskiftet inrättas en ny mekanism med syftet att mobilisera medel till förmån för Ukraina och att även ge exceptionellt makroekonomiskt stöd för att bidra till att täcka dessa akuta behov.

Den 24 februari 2022 inledde Ryssland en fullskalig militär invasion av Ukraina som fått förödande konsekvenser för Ukraina och det ukrainska folket. Rysslands upptrappning av sitt brutala anfallskrig mot Ukraina nyligen visar än en gång att detta land är berett att kränka Ukrainas grundläggande rättigheter till oberoende, suveränitet och territoriell integritet inom landets internationellt erkända gränser och att förstöra dess förutsättningar att överleva som stat. Det ukrainska folkets tapperhet, mod och beslutsamhet att försvara sitt land förtjänar djup respekt och tacksamhet.

EU och medlemsstaterna har otvetydigt fördömt Rysslands agerande, och har gett Ukraina stöd av exceptionell omfattning. EU, medlemsstaterna och europeiska finansieringsinstitutioner har sedan kriget bröt ut gett Ukraina och det ukrainska folket omfattande stöd till ett belopp av 118 miljarder EUR. Detta visar på EU:s engagemang för att hjälpa Ukraina så länge som det behövs och i den omfattning som krävs.

Rysslands intensifierade aggression innebär dock att Ukrainas finansieringsbehov har ökat. Det är tydligt att det kommer att behövas ytterligare källor till finansiering från både EU och det internationella samfundet. Ukrainas finansieringsbehov 2025 kommer att överskrida de befintliga prognoserna från Internationella valutafonden (IMF), som i den fjärde granskningen inom ramen för IMF-programmet utgick från att kriget skulle vara över i slutet av 2024. Detta framstår som alltmer osannolikt. I Ukrainas nyligen antagna budget, som utarbetats i samarbete med IMF, beräknas finansieringsbehoven för 2025 öka med ytterligare 12 miljarder US-dollar, vilket innebär att det totala beloppet uppgår till 38 miljarder US-dollar. Ukraina har vidtagit åtgärder för att öka sina inkomster och minska icke väsentliga utgifter, men utrymmet för ytterligare nedskärningar är nu begränsat och landet har små möjligheter att vidta inhemska åtgärder för att hantera dessa ytterligare behov. Nya omfattande skattehöjningar skulle kunna skada aktiviteten i ekonomin, som redan är hotad på grund av de fortsatta angreppen mot viktig energiinfrastruktur och annan infrastruktur, och förvärra den arbetskraftsbrist som är en följd av den fortsatta fördrivningen av människor och mobiliseringen av soldater. Skyndsamt ekonomiskt stöd är avgörande för att hjälpa Ukraina att upprätthålla viktiga statliga funktioner, säkerställa makroekonomisk stabilitet och återställa kritisk infrastruktur. Dessa behov tillkommer utöver de betydande behoven av återhämtning och återuppbyggnad på medellång sikt.

I G7-ledarnas uttalande från toppmötet den 14 juni 2024 2 bekräftade de att de är fast beslutna att fortsätta att tillhandahålla militärt stöd, budgetstöd, humanitärt stöd och återuppbyggnadsstöd till Ukraina. G7-ledarna aviserade att de därför skulle införa ERA-lån till Ukraina (Extraordinary Revenue Acceleration Loans for Ukraine) för att före utgången av 2024 ställa omkring 50 miljarder USD i ytterligare finansiering till landets förfogande.

Det förslag som läggs fram i dag innebär ett steg mot detta mål genom att det säkerställer att fortsatt stöd till Ukraina kan ges med hjälp av en gemensam strategi från det internationella samfundets sida. Detta kommer att möjliggöras genom inrättandet av en mekanism som tillhandahåller stöd till Ukraina för att landet ska kunna betala räntor och amorteringar på lån från G7-partner och även ett nytt exceptionellt makroekonomiskt stödlån från EU.

Utnyttja extraordinära intäkter för att stödja lån till Ukraina

Som ett led i de sanktioner som EU har infört mot Ryssland till följd av landets åtgärder i Ukraina har den ryska centralbankens tillgångar hos finansinstitut i medlemsstaterna varit immobiliserade sedan februari 2022 3 . Tillgångar som hålls i EU uppgår till ett värde av omkring 210 miljarder EUR och utgör merparten av sådana immobiliserade tillgångar i världen. Förbudet mot transaktioner med dessa tillgångar leder till en extraordinär och oväntad ackumulering av kontanta medel på värdepapperscentralers balansräkningar 4 . Beroende på räntenivåer har dessa extraordinära intäkter uppskattats till mellan 4 och 5 miljarder EUR per år.

Dessa oväntade och extraordinära intäkter utgör inte statliga tillgångar och behöver enligt gällande regler inte överföras till den ryska centralbanken ens när immobiliseringen upphör. I och med att de uppstår till följd av genomförandet av de restriktiva åtgärderna 5 kan värdepapperscentralerna inte förvänta sig att göra vinst på dem.

I rådets beslut (Gusp) 2024/577 6 fastställdes åtgärder som började tillämpas den 15 februari 2024 och regler för hur de extraordinära intäkter som härrör från immobiliseringen ska bokföras separat. Detta följdes i maj 2024 av åtgärder vad gäller användningen av åtföljande nettovinster till förmån för Ukraina 7 . De används i nuläget i form av ett ekonomiskt bidrag för att stödja både militära mål och återuppbyggnadsmål. Enligt unionens restriktiva åtgärder ska för närvarande 90 % av det ekonomiska bidraget anslås till den europeiska fredsfaciliteten och 10 % till Ukrainafaciliteten. Detta belyser Ukrainas akuta militära behov. De relevanta reglerna om restriktiva åtgärder medger dock en översyn av fördelningen.

En samarbetsmekanism för Ukraina-lån

Europeiska rådet uppmanade i juni 2024 kommissionen, den höga representanten och rådet att gå vidare med arbetet för att senast i slutet av året förse Ukraina med ytterligare finansiering. I linje med resultaten från G7-toppmötet skulle finansieringen ges i form av lån där framtida flöden av extraordinära intäkter skulle användas för att täcka räntor och amorteringar. Europeiska rådet klargjorde att denna struktur var utformad för att göra det möjligt att inte bara betala räntor och amorteringar på lån från EU, utan även lån från andra G7-partner. Europeiska rådet konstaterade även att Rysslands tillgångar bör förbli immobiliserade till dess att Ryssland upphör med sitt anfallskrig mot Ukraina och kompenserar landet för de skador som orsakats av kriget. Detta utgör ett åtagande att upprätthålla immobiliseringen av tillgångarna och således även insamlingen av det ekonomiska bidrag som finansieras genom de extraordinära vinsterna, vilket erbjuder en källa till finansiering för att betala räntor och amorteringar på Ukrainas lån fram till dess att Ryssland har betalat kompensation som kan användas för att återbetala lånen.

Detta förslag kommer att hjälpa G7-partner att ställa ut lån till Ukraina parallellt med EU:s exceptionella makroekonomiska stödlån i syfte att nå upp till det totalbelopp som föreslogs vid G7-toppmötet. Genom förslaget inrättas närmare bestämt en samarbetsmekanism för Ukraina-lån i syfte att ge Ukraina icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd och på så vis hjälpa landet att återbetala lån från G7-partner. Återbetalningen av lånen skulle stödjas med hjälp av intäkter från framtida flöden av extraordinära vinster som härrör från Rysslands immobiliserade tillgångar i unionen samtidigt som det är möjligt att använda andra källor, däribland extraordinära intäkter som genererats i andra relevanta jurisdiktioner.

Samarbetsmekanismen för Ukraina-lån skulle betala ut dessa mottagna belopp regelbundet så att Ukraina kan betala amorteringar och ränta på godtagbara lån från EU och andra G7-långivare proportionellt i förhållande till varje låns kapitalbelopp.

Residualrisken bärs av varje långivare för respektive lån. Ett låneavtal med Ukraina kommer att klargöra att kompensation från angriparen, när en sådan väl har betalats, ska användas för att återbetala Ukrainas lån. Eftersom lånen säkras med intäkter som ackumulerats på immobiliserade ryska tillgångar kommer de inte att öka Ukrainas skuldbörda.

För att samarbetsmekanismen för Ukraina-lån ska bli operativ kommer fördelningen av det belopp som betalas av värdepapperscentraler i enlighet med rådets beslut (Gusp) 2024/1470 och bilaga XLI till rådets förordning (EU) nr 833/2014 att behöva justeras. Kommissionen och den höga representanten arbetar med att utarbeta förslag till genomförandeakter för att ändra fördelningen. Dessutom kan Ukrainafacilitetens betalningsplan ändras i syfte att jämna ut betalningsprofilen för allt budgetstöd från unionen till Ukraina. Kommissionen bevakar den totala nivån på det ekonomiska stödet till Ukraina och kan komma att utarbeta ett förslag för att ändra betalningsplanen om och när så är nödvändigt.

De närmaste månaderna kommer att vara avgörande för att bevisa G7-gruppens kollektiva åtagande i form av sådana lån, och det kommer att kräva en samordnad internationell insats och ett nära samarbete mellan internationella partner. Det är angeläget att förslagen antas före utgången av oktober så att unionslånet kan frigöras före utgången av 2024 för framtida utbetalningar i trancher och göra det möjligt att utnyttja den redan garanti som redan beviljats inom budgetmarginalen.

EU:s ekonomiska stöd till Ukraina

Detta förslag kommer att komplettera stöd som redan ges. EU, medlemsstaterna och europeiska finansieringsinstitutioner har tillsammans gett över 118 miljarder EUR i bidrag och lån för att stödja Ukrainas krigsinsatser och ekonomi, bidra till att upprätthålla grundläggande tjänster och erbjuda tidig återuppbyggnad, humanitärt bistånd och hjälp till dem som flyr kriget. Som ett led i det militära biståndet tillhandahåller EU 6,1 miljarder EUR i militärt stöd genom den europeiska fredsfaciliteten, och det kommer att öka 2024 med hjälp av intäkterna från immobiliserade ryska tillgångar. Av det totala beloppet kommer över 45 miljarder EUR att ha tillhandahållits eller garanterats genom EU-budgeten i budgetstöd samt humanitärt stöd och krisstöd. Detta inbegriper 25,2 miljarder EUR i utbetalningar inom ramen för fyra makroekonomiska stödinsatser i syfte att hjälpa Ukraina att hantera akuta finansieringsbehov liksom 12,2 miljarder EUR som hittills har betalats ut inom ramen för Ukrainafaciliteten.

EU:s betydande makroekonomiska stöd till Ukraina 2022 och 2023 har i hög grad bidragit till Ukrainas makroekonomiska stabilitet. Stabiliseringen av de offentliga finanserna har gjort det möjligt för Ukraina att upprätthålla samhällsviktiga tjänster för befolkningen och att frigöra medel för det absolut nödvändiga militära försvaret mot Rysslands angrepp. Stabiliseringen har även bidragit till framsteg med genomförandet av centrala ekonomiska reformer. Ukrainas dokumenterade resultat på reformområdet banade 2024 väg för införandet av Ukrainafaciliteten på 50 miljarder EUR, ett instrument på medellång sikt som förser Ukraina med en kontinuerlig, förutsägbar och flexibel finansieringskälla fram till 2027 och samtidigt säkerställer att Ukraina fortsätter att genomföra nödvändiga reformer, i synnerhet med hänsyn till landets väg mot anslutning. I detta sammanhang har de ukrainska myndigheterna antagit Ukrainaplanen, dvs. den övergripande reformagendan för 2024–2027. Finansieringen från faciliteten kommer att hjälpa Ukraina att upprätthålla landets förvaltning, tillhandahålla grundläggande offentliga tjänster och stödja återhämtningen och återuppbyggnaden. Ukrainaplanen innehåller mycket viktiga reformer och investeringar som kan främja hållbar ekonomisk tillväxt och locka investeringar i syfte att stärka Ukrainas tillväxtpotential på medellång till lång sikt. Enbart under 2024 väntas faciliteten betala ut 16 miljarder EUR inom ramen för pelare I, främst med förbehåll för att åtgärderna i Ukrainaplanen genomförs framgångsrikt och utan onödigt dröjsmål, vilket inte bara gör faciliteten till en viktig finansieringskälla utan även till den viktigaste ramen som stöder Ukrainas reformansträngningar.

Detta förslag gäller ett exceptionellt makroekonomiskt stöd för att bidra till att täcka ökade behov. Stödet kommer att ges på ett förutsägbart, kontinuerligt och ordnat sätt samt utan onödigt dröjsmål för att finansiera omedelbara behov, återställa kritisk infrastruktur och erbjuda inledande stöd till hållbar återuppbyggnad efter kriget, i syfte att stödja Ukraina på dess väg mot europeisk integration. Utbetalningen kommer att vara kopplad till uppfyllandet av förhandsvillkor och politiska villkor som anges i ett samförståndsavtal mellan kommissionen och Ukraina. Dessa villkor bör överensstämma med de kvalitativa och kvantitativa steg som anges i Ukrainaplanen.

EU:s bidrag i form av ett exceptionellt makroekonomiskt stöd kommer att ge Ukraina finanspolitiskt utrymme att fatta utgiftsval utifrån de mest akuta behoven, inbegripet återhämtning och återuppbyggnad samt självförsvar mot Rysslands anfallskrig. I det sammanhanget är det lämpligt att Ukraina åtar sig att främja samarbetet med unionen i fråga om återhämtningen, återuppbyggnaden och moderniseringen av Ukrainas försvarsindustri, i linje med målen för programmet för europeisk försvarsindustri (Edip) och andra relevanta unionsinstrument.

För att säkerställa en sund ekonomisk grund bör det makroekonomiska stödlånet till Ukraina (på samma sätt som när det gäller instrumentet för makroekonomiskt stöd+ och lånedelen av Ukrainafaciliteten, som har tillhandahållit ekonomiskt stöd till Ukraina sedan 2023) säkras genom en garanti inom EU:s budgetmarginal, dvs. utrymmet över taket för betalningar i den fleråriga budgetramen upp till gränsen för taket för egna medel. Det skulle ge investerare en hög grad av skydd och trygghet, och undvika avsättningar för lån eller inrättande av nationella garantier, utan att det krävs ändringar av den fleråriga budgetramens storlek eller tak 8 . Således bör beslutet om frigörande av det nya makroekonomiska stödlånet fattas före årets slut.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Stödet inom ramen för den makroekonomiska stödinsatsen kommer att vara förenligt med och komplettera verksamhet som finansieras enligt förordning (EU) 2024/792 9 , förordning (EU) 2021/947 10 och förordning (EG) nr 1257/96 11 i linje med dessa instruments respektive mål, interventionslogik och regler.

Det makroekonomiska stödlånet tillkommer utöver och kompletterar i synnerhet det stöd som EU ger genom Ukrainafaciliteten. Särskild uppmärksamhet ägnas åt samstämmighet och ömsesidig förstärkning mellan den makroekonomiska stödinsatsen och genomförandet av faciliteten. Frigörandet av det makroekonomiska stödlånet kommer framför allt att vara kopplat till ett tillfredsställande uppfyllande av de politiska villkor som anges i samförståndsavtalet och som kommer att överensstämma med de kvalitativa och kvantitativa stegen som anges i bilagan till rådets genomförandebeslut (EU) 2024/1447 om godkännande av bedömningen av Ukrainaplanen 12 och eventuella ändringar av den till dess att samförståndsavtalet träder i kraft. Den mekanism för sund ekonomisk förvaltning och kontroll som inrättats inom ramen för Ukrainafaciliteten samt de rättigheter, ansvarsområden och skyldigheter som anges i ramavtalet för faciliteten, som bör säkerställa unionens ekonomiska intressen, bör även tillämpas när det gäller det makroekonomiska stödlånet.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Stödet inom ramen för samarbetsmekanismen för Ukraina-lån kommer att vara förenligt med tillämpningen av restriktiva åtgärder (sanktioner) mot Ryssland. Det kommer även att vara förenligt med Europeiska rådets slutsatser av den 27 juni 2024 där kommissionen, den höga representanten och rådet uppmanas att tillsammans med G7-partner gå vidare med arbetet för att senast i slutet av året förse Ukraina med ytterligare finansiering i form av lån vars räntor och amorteringar skulle finansieras med framtida flöden av extraordinära intäkter i syfte att stödja Ukrainas nuvarande och framtida militära behov och landets budget- och återuppbyggnadsbehov.

Den kandidatstatus som Europeiska rådet beviljade den 23 juni 2022 och Europeiska rådets beslut den 14–15 december 2023 om att inleda anslutningsförhandlingar med Ukraina är dessutom en fast förankring av Ukraina på dess väg mot EU. Därför kommer alla EU:s insatser till stöd för Ukrainas resiliens och återhämtning – inklusive genom samarbetsmekanismen för Ukraina-lån och den makroekonomiska stödinsatsen, som i sin tur kommer att vara förenliga med och stödja genomförandet av Ukrainafaciliteten – också att bidra till den tidiga fasen av Ukrainas föranslutningsprocess.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Artikel 212 i EUF-fördraget är en lämplig rättslig grund för program för ekonomiskt stöd som unionen beviljar tredjeländer som inte är utvecklingsländer, och det är en rättslig grund som har använts för tidigare makroekonomiska stödlån.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Subsidiaritetsprincipen följs eftersom behovet av en gemensam ansats när det gäller att ge stöd till Ukraina i lämplig omfattning inte i tillräcklig grad kan uppnås av medlemsstaterna själva och på grund av att dess omfattning och verkningar kan uppnås på ett bättre sätt av EU. De främsta skälen till detta är den offentligfinansiella kapaciteten och budgetbegränsningarna på nationell nivå samt behovet av en stark givarsamordning för att maximera stödets omfattning och ändamålsenlighet men samtidigt begränsa bördan för de ukrainska myndigheternas förvaltningskapacitet, vilken under rådande omständigheter är mycket ansträngd. EU har unika förutsättningar att ge externt bistånd till Ukraina för att tillgodose akuta finansieringsbehov, särskilt genom att ge förmånligt kortsiktigt och långsiktigt ekonomiskt bistånd i form av lån och icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd på ett förutsägbart, kontinuerligt och ordnat sätt samt utan onödigt dröjsmål.

•Proportionalitetsprincipen

Samarbetsmekanismen för Ukraina-lån och den makroekonomiska stödinsatsen föreslås som ett riktat svar på de specifika omständigheterna i Ukraina till följd av Rysslands anfallskrig.

Rysslands fortsatta oprovocerade och omotiverade militära angrepp kräver att Ukraina beviljas ytterligare ekonomiskt stöd i enlighet med de mål och villkor som beskrivs i detta förslag.

Det föreslagna ekonomiska stödet till Ukraina anses vara tillräckligt stort, utifrån de stora finansieringsbehoven, samtidigt som hänsyn tas till den betydande osäkerheten till följd av krigssituationen.

Den totala finansiering som görs tillgänglig för Ukraina genom den exceptionella makroekonomiska stödinsatsen och godtagbara bilaterala lån vars räntor och amorteringar kommer att finansieras med framtida flöden av extraordinära intäkter via samarbetsmekanismen för Ukraina-lån överensstämmer med ett G7-initiativ som säkerställer en bred internationell bördefördelning med partner och går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det eftersträvade målet, dvs. att tillgodose Ukrainas beräknade budgetbehov.

•Val av instrument

En förordning är ett lämpligt instrument eftersom den föreskriver direkt tillämpliga regler för genomförandet av samarbetsmekanismen för Ukraina-lån och det makroekonomiska stödet.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Förslaget följer på en rad makroekonomiska stödinsatser till Ukraina sedan 2015. Efterhandsutvärderingarna av tidigare makroekonomiska stödinsatser till Ukraina har visat att de i allmänhet var mycket relevanta med avseende på mål, finansieringsram och politiska villkor. Sammanfattningsvis var de makroekonomiska stödinsatserna avgörande för att hjälpa Ukraina att hantera landets betalningsbalansproblem och genomföra viktiga strukturreformer för att stabilisera ekonomin och förbättra hållbarheten i landets utlandsställning. De har möjliggjort offentligfinansiella besparingar och lett till finansiell nytta och har fungerat som en katalysator för ytterligare ekonomiskt stöd och investerarförtroende. De villkor som var knutna till de makroekonomiska stödinsatserna konstaterades komplettera de relaterade IMF-programmen. Det skapade en politiskt förstärkande effekt som bidrog till att ena de ukrainska myndigheterna kring viktiga reformer, särskilt på strukturpolitiska områden som i mindre utsträckning omfattas av andra internationella givarprogram.

Genom instrumentet för makroekonomiskt stöd+ tillhandahölls under 2023 ett totalt ekonomiskt stöd upp till den högsta nivån på 18 miljarder EUR, vilket hjälpte Ukraina att täcka landets omedelbara finansieringsbehov 2023 genom ett stabilt, förutsägbart och omfattande ekonomiskt stödinstrument. Denna finansiering bidrog i hög grad till att upprätthålla den makroekonomiska stabiliteten, och det underliggande reformvillkoret möjliggjorde omfattande förbättringar av landets ekonomiska struktur. Detta inbegrep i synnerhet ett stärkt oberoende för den specialiserade åklagarmyndigheten för korruptionsbekämpning och ett förbättrat funktionssätt vad gäller de rättsliga institutionerna, bland annat genom utnämningen av en chef vid myndigheten för korruptionsbekämpning och ett förbättrat utnämningsförfarande för domare. Ukraina har dessutom förbättrat konkurs- och insolvensramverket och även gjort betydande framsteg mot ett effektivare energisystem och med att främja ett bättre affärsklimat.

•Samråd med berörda parter

Förslaget hörsammar det internationella samfundets uppmaningar om fortsatt beslutsamhet att hjälpa Ukraina att täcka sina akuta kortsiktiga finansieringsbehov och stödja landets långsiktiga återhämtnings- och återuppbyggnadsprioriteringar. Det är en uppföljning av det åtagande som gjordes vid G7-toppmötet i Apulien den 14 juni 2024 om att införa ERA-lån till Ukraina (Extraordinary Revenue Acceleration Loans for Ukraine) i syfte att före utgången av 2024 ställa omkring 50 miljarder USD i ytterligare finansiering till Ukrainas förfogande. Under beredningen av detta förslag har kommissionens avdelningar samrått med internationella finansieringsinstitutioner och andra bilaterala (inbegripet medlemsstaterna och G7-medlemmarna) och multilaterala givare som besitter betydande makroekonomisk sakkunskap, även vad gäller Ukrainas ekonomi. Kommissionen har även haft regelbundna kontakter med de ukrainska myndigheterna.

Det var inte möjligt att genomföra ett formellt samråd med berörda parter eftersom förslaget krävde brådskande behandling så att förordningen kan antas av medlagstiftarna utan onödigt dröjsmål och börja tillämpas före utgången av 2024. Detta kommer att göra det möjligt att utnyttja finansieringsmöjligheter som inte längre kommer att finnas tillgängliga i slutet av 2024 samt svara mot nya och växande ekonomiska och finansiella behov till följd av Rysslands anfallskrig som kommer att behöva tillgodoses liksom återhämtning och återuppbyggnad. EU kommer att säkerställa lämplig kommunikation kring och synlighet för målen och de åtgärder som genomförs inom ramen för samarbetsmekanismen för Ukraina-lån och den makroekonomiska stödinsatsen, i Ukraina samt i och utanför unionen.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Förslaget bygger på trettio års erfarenhet av makroekonomiskt stöd samt på erfarenheter av stöd till unionens yttre åtgärder.

Kommissionen grundade detta förslag på en noggrann analys, som också bygger på bidrag från internationella finansieringsinstitutioner och andra behöriga internationella institutioner, av Ukrainas finansiella behov och bredare makroekonomiska situation. Detta inbegriper regelbundna diskussioner om de senaste prognoserna om Ukrainas finansieringsbehov i internationella forum, t.ex. G7 och givarsamordningsplattformen för Ukraina, samt löpande direktkontakt med de ukrainska myndigheterna.

•Konsekvensbedömning

På grund av förslagets brådskande karaktär och att syftet är att före årets slut tillhandahålla akut stöd till ett land i krig var det inte möjligt att genomföra en konsekvensbedömning. Förhandsbedömningen av de behov som föreslås täckas av de lån som stöds inom ramen för samarbetsmekanismen för Ukraina-lån (inbegripet den makroekonomiska stödinsatsen) bygger bland annat på aktuella uppgifter från Internationella valutafonden. Stödet inom ramen för den makroekonomiska stödinsatsen bör bygga vidare på de lärdomar som dragits och resultaten av de makroekonomiska stödinsatserna i Ukraina sedan 2015, inbegripet det makroekonomiska krisstödet och de exceptionella makroekonomiska stödinsatserna 2022 samt instrumentet för makroekonomiskt stöd+ 2023 under de särskilda omständigheter som det pågående kriget innebär. Vidare bör de politiska villkoren för det makroekonomiska stödlånet överensstämma med stegen i Ukrainaplanen och ytterligare stärka incitamenten för att genomföra den.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Förslaget omfattas inte av programmet om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refit-programmet).

•Grundläggande rättigheter

Ett förhandsvillkor för att bevilja det makroekonomiska stödlånet är att Ukraina fortsätter att respektera gällande demokratiska mekanismer och institutioner, däribland ett parlamentariskt flerpartisystem och rättsstatens principer, och att säkerställa respekt för mänskliga rättigheter, däribland rättigheterna för personer som tillhör minoriteter.

Reformåtagandet och den starka politiska viljan hos de ukrainska myndigheterna är ett positivt tecken, vilket särskilt framgår av att Europeiska rådet beviljade Ukraina status som kandidatland i juni 2022 och Europeiska rådets beslut i december 2023 att inleda anslutningsförhandlingar med Ukraina samt av det förnyade framgångsrika uppfyllandet av de strukturpolitiska villkor som är knutna till de nyligen genomförda makroekonomiska stödinsatserna till Ukraina och början av genomförandet av Ukrainaplanen. Ända sedan den ryska aggressionen inleddes har de ukrainska myndigheterna visat en imponerande grad av resiliens och fortsatt vilja att genomföra dessa reformer på ett transparent sätt och arbeta mot EU-standarder och i linje med landets väg mot EU-integration.

Förhandsvillkoret för en makroekonomisk stödinsats anses därför i nuläget vara uppfyllt. Samtidigt kommer den fortsatta efterlevnaden av detta förhandsvillkor att säkerställas ytterligare genom specifika villkor i det framtida låneavtalet för den makroekonomiska stödinsatsen. Samma förutsättning för stöd gäller för genomförandet av Ukrainaplanen.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Förslaget är helt förenligt med taken i den fleråriga budgetramen 2021–2027.

Finansieringen av samarbetsmekanismen för Ukraina-lån kräver en justering av reglerna om fördelningen av det ekonomiska bidraget från värdepapperscentraler som fastställts inom ramen för unionens restriktiva åtgärder. De belopp som överförs till samarbetsmekanismen för Ukraina-lån kommer att utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.5 i budgetförordningen. Samarbetsmekanismen för Ukraina-lån kan dessutom finansieras med belopp som mottas i form av ytterligare ekonomiska bidrag från medlemsstaterna, tredjeländer eller andra källor. Sådana bidrag kommer att utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.2 a ii, d och e i budgetförordningen.

Genom det exceptionella makroekonomiska stödlånet kommer upp till 35 miljarder EUR att göras tillgängligt genom en enda utbetalning som kan frigöras fram till den 31 december 2024. Detta förutsätter att Ukraina uppfyller de relevanta villkoren under 2024.

Medlen kan betalas ut i en eller flera trancher. Utbetalningarna av alla sådana trancher kommer att göras senast den 31 december 2025.

I den finansieringsöversikt för rättsakt som bifogas detta förslag finns närmare uppgifter om budgetkonsekvenserna.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

I syfte att genomföra samarbetsmekanismen för Ukraina-lån kommer kommissionen att ingå ett avtal med Ukraina om villkor och skyldigheter för att ta emot och använda det icke återbetalningspliktiga ekonomiska stödet.

Dessutom bör Europeiska unionen ge Ukraina det exceptionella makroekonomiska stödlånet och därigenom bidra till de ansträngningar som görs av Ukrainas internationella partner, bland annat de som G7-ledarna beskrev i juni 2024 i Apulien, för att täcka landets budgetbehov. Stödet kommer att bidra till att täcka Ukrainas resterande externa finansieringsgap under 2024–2025 och ska enligt planerna tillgängliggöras en utbetalning som kan delas upp i flera trancher. Frigörandet av utbetalningen kommer att villkoras av att de politiska villkoren som man enats om i samförståndsavtalet, och som det hänvisas till i detta förslag, uppfylls på ett tillfredsställande sätt. Kommissionen kommer att ha ett nära samarbete med de nationella myndigheterna för att övervaka relevant utveckling och tillämpningen av de krav och politiska villkor som överenskommits i samförståndsavtalet. Stödet kommer att förvaltas av kommissionen. Särskilda bestämmelser gäller i enlighet med budgetförordningen, och i linje med det ramavtal som ingåtts inom ramen för Ukrainafaciliteten, för att förhindra bedrägerier och andra oriktigheter. Dessutom kommer de förvaltnings- och kontrollsystem som föreslås i Ukrainaplanen, upprättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/792 av den 29 februari 2024 om inrättande av Ukrainafaciliteten att tillämpas på det makroekonomiska stödlånet.

Slutligen kommer kommissionen att förelägga Europaparlamentet och rådet en rapport om genomförandet av unionens stöd till Ukraina inom ramen för samarbetsmekanismen för Ukraina-lån och den makroekonomiska stödinsatsen, som inbegriper en utvärdering. Kommissionen ska senast den 31 december 2027 överlämna en efterhandsutvärderingsrapport till Europaparlamentet och rådet med en bedömning av resultaten av unionens avslutade stöd inom ramen för den makroekonomiska stödinsatsen som tillhandahålls enligt denna förordning, hur effektivt det har varit och i vilken grad det bidragit till avsedda syften.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Kapitel I i förordningen innehåller dess allmänna bestämmelser.

I artikel 1 anges förordningens syfte, dvs. att inrätta samarbetsmekanismen för Ukraina-lån och tillhandahålla exceptionellt makroekonomiskt stöd till Ukraina.

I artikel 2 fastställs de definitioner som gäller i denna förordning.

Kapitel II i förordningen behandlar samarbetsmekanismen för Ukraina-lån.

I artikel 3 definieras syftet med samarbetsmekanismen för Ukraina-lån.

I artikel 4 beskrivs finansieringen av stödet inom ramen för samarbetsmekanismen för Ukraina-lån, inbegripet hur medlemsstaterna och berörda tredjeländer och tredje parter kan bidra till samarbetsmekanismen för Ukraina-lån.

I artikel 5 beskrivs det tillgängliga stödet inom ramen för samarbetsmekanismen för Ukraina-lån.

I artikel 6 anges kriterierna för godtagbarhet enligt vilka kommissionen ska bedöma om ett bilateralt lån är godtagbart inom ramen för samarbetsmekanismen för Ukraina-lån och fastställs att det är kommissionen som ska godkänna de bilaterala lånens godtagbarhet inom ramen för samarbetsmekanismen för Ukraina-lån.

I artikel 7 fastställs att kommissionen ska ingå ett avtal med Ukraina om genomförande av samarbetsmekanismen för Ukraina-lån samt anges information om vad avtalet ska innehålla och hur det kan ändras.

I artikel 8 föreskrivs hur stödet genom samarbetsmekanismen för Ukraina-lån ska frigöras.

Kapitel III i förordningen behandlar det exceptionella makroekonomiska stödet.

I artikel 9 beskrivs det stöd som finns tillgängligt inom ramen för unionens makroekonomiska stöd, inbegripet stödets form, genomförande och tillgänglighet.

I artikel 10 anges storleken på unionens makroekonomiska stöd.

I artikel 11 fastställs att nödvändiga förhandsvillkor måste uppfyllas för att det makroekonomiska stödet ska betalas ut.

I artikel 12 föreskrivs att kommissionen ska ingå ett samförståndsavtal med Ukraina och anges information om innehåll och tidsplaner.

I artikel 13 anges villkoren och förfarandet för att frigöra det makroekonomiska stödlånet.

I artikel 14 ges kommissionen befogenhet att för unionens räkning låna upp de nödvändiga medlen på kapitalmarknaderna eller från finansinstitut.

I artikel 15 regleras avtalet om det makroekonomiska stödlånet och dess innehåll.

I artikel 16 regleras styrning genom kommittéförfaranden.

Kapitel IV i förordningen innehåller dess slutbestämmelser.

I artikel 17 anges den information som ska lämnas till Europaparlamentet och rådet.

I artikel 18 fastställs ikraftträdandet.

2024/0234 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av en samarbetsmekanism för Ukraina-lån och om exceptionellt makroekonomiskt stöd till Ukraina

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 212,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)Sedan Rysslands oprovocerade och omotiverade anfallskrig mot Ukraina inleddes den 24 februari 2022 har unionen, dess medlemsstater och europeiska finansieringsinstitutioner mobiliserat stöd för Ukrainas ekonomiska, sociala och finansiella resiliens av en omfattning som saknar motstycke. Det omfattar stöd från unionens budget, inklusive exceptionellt makroekonomiskt stöd och stöd från Europeiska investeringsbanken (EIB) och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD), helt eller delvis garanterat genom unionsbudgeten, samt ytterligare ekonomiskt stöd från medlemsstaterna.

(2)Det makroekonomiska stödet från unionen på upp till 18 miljarder EUR inom ramen för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2463 13 bedömdes vara lämpligt för att hantera Ukrainas finansieringsgap för 2023 och bidrog till att mobilisera betydande finansiering från andra givare och internationella finansieringsinstitutioner. Detta utgjorde ett viktigt bidrag till Ukrainas makroekonomiska och finansiella resiliens vid en kritisk tidpunkt.

(3)Den 29 februari 2024 inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/792 14 Ukrainafaciliteten som ett exceptionellt instrument på medellång sikt som sammanför unionens bilaterala stöd till Ukraina och säkerställer samordning och effektivitet. Under perioden 2024–2027 bidrar Ukrainafaciliteten till att täcka Ukrainas finansieringsbehov och behov i fråga om återhämtning, återuppbyggnad och modernisering, och stöder samtidigt Ukrainas reformarbete på dess väg mot anslutning till unionen. Med Ukrainafaciliteten har unionen omsatt sitt orubbliga åtagande om att ge fortsatt ekonomiskt stöd till Ukraina och dess befolkning i konkret handling.

(4)Rysslands anfallskrig mot Ukraina har orsakat enorma skador i Ukraina, där kostnaderna för återhämtnings- och återuppbyggnadsarbetet den 31 december 2023 beräknades uppgå till 486 miljarder USD 15 . Dessutom har Ukraina förlorat tillträdet till de internationella finansmarknaderna och upplevt en kraftig nedgång i offentliga inkomster, samtidigt dess offentliga utgifter ökat avsevärt. Mot denna bakgrund kan finansieringsbehoven för de närmaste åren konstateras vara betydande.

(5)Den 30 mars 2023 ingick Internationella valutafonden (IMF) och Ukraina en överenskommelse om ett fyraårigt program på 15,6 miljarder USD inom ramen för faciliteten för lån med längre löptid (Extended Fund Facility, EFF) för att i det exceptionellt osäkra läget stötta landets ekonomiska och finansiella stabilitet, återställa en hållbar skuldsättning och främja reformer som kommer att underlätta Ukrainas återhämtning efter kriget. Programmet, och löften om finansiering från G7-ledarna, unionen och andra givare, är avsett att stötta Ukrainas betalningsbalans och återställa dess förmåga att fullgöra sina finansiella åtaganden gentemot omvärlden. Ukraina har hittills klarat fyra granskningar inom ramen för EFF, vilket understryker de ukrainska myndigheternas starka beslutsamhet att genomföra reformer och bedriva en försiktig politik. Det totala finansieringsgapet under programperioden uppskattas av IMF till 121,9 miljarder USD.

(6)Mot bakgrund av den exceptionellt höga osäkerheten kring utsikterna har IMF i samband med den fjärde programgranskningen även lagt fram ett uppdaterat negativt scenario som tar hänsyn till den ekonomiska chock som skulle bli följden om kriget intensifieras och fortsätter under 2025. På grund av de negativa konsekvenserna för stämningsläget i ekonomin och migrationen, det ökade trycket på energiförsörjningen, försämringen av exportförmågan och i synnerhet försvarsutgifterna skulle det totala finansieringsgapet enligt detta negativa scenario riskera att öka till 140,7 miljarder USD under IMF:s programperiod. Med tanke på krigets fortsatta intensitet och skadorna på Ukrainas kritiska civila infrastruktur till följd av ökade storskaliga attacker av från den ryska angriparen måste Ukraina mobilisera betydande ytterligare resurser för sina budgetära prioriteringar och långsiktiga återhämtnings- och återuppbyggnadsprioriteringar. Med tanke på detta och det faktum att det resterande finansieringsgapet fortfarande överstiger de medel som redan ställts till förfogande av unionen och andra givare och institutioner, däribland IMF, bör unionen fortsätta att vidta lämpliga åtgärder.

(7)G7-ledarna upprepade i sin kommuniké av den 14 juni 2024 sitt orubbliga stöd för Ukraina och sin starka beslutsamhet att hjälpa Ukraina att täcka sina akuta kortsiktiga finansieringsbehov samt att stödja landets långsiktiga återhämtnings- och återuppbyggnadsprioriteringar. G7-ledarna aviserade därför att de skulle införa ERA-lån till Ukraina (Extraordinary Revenue Acceleration Loans for Ukraine) i syfte att före utgången av 2024 ställa omkring 50 miljarder USD i ytterligare finansiering till förfogande för att täcka landets militära behov, budgetbehov och återuppbyggnadsbehov. G7-ledarna aviserade sin avsikt att tillhandahålla lån vars räntor och amorteringar kommer att finansieras med framtida flöden av de extraordinära intäkter som härrör från immobiliseringen av de ryska statliga tillgångar som hålls i Europeiska unionen och andra relevanta jurisdiktioner.

(8)I sina slutsatser av den 27 juni 2024 uppmanade Europeiska rådet kommissionen, den höga representanten och rådet att tillsammans med G7-partner, och såsom diskuterats av G7-ledarna, gå vidare med detta arbete och samtidigt beakta alla relevanta rättsliga och finansiella aspekter för att senast i slutet av året förse Ukraina med ytterligare finansiering i form av lån vars räntor och amorteringar kommer att täckas med framtida flöden av extraordinära intäkter för att stödja Ukrainas nuvarande och framtida militära behov och landets budget- och återuppbyggnadsbehov. Europeiska rådet framhöll även att Rysslands tillgångar, om inte annat följer av unionsrätten, bör förbli immobiliserade till dess att Ryssland upphör med sitt anfallskrig mot Ukraina och kompenserar landet för de skador som orsakats av detta krig.

(9)Mot bakgrund av Rysslands fortsatta anfall mot Ukraina är det nödvändigt att säkerställa att Ukraina får tillräckligt och kontinuerligt ekonomiskt stöd. En samarbetsmekanism för Ukraina-lån bör därför inrättas för att ge Ukraina icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd som hjälper landet att återbetala det stöd som har getts i form av lån. Samarbetsmekanismen bör få medel från bland annat framtida flöden av extraordinära vinster som härrör från Rysslands immobiliserade tillgångar och regelbundet betala ut dessa medel till Ukraina för att täcka amorterings- och räntekostnader samt andra lånerelaterade kostnader. Unionen bör dessutom själv direkt hjälpa Ukraina att täcka sina finansieringsbehov genom att ge exceptionellt makroekonomiskt stöd till Ukraina som bör omfattas av samarbetsmekanismen för Ukraina-lån.

(10)I rådets beslut (Gusp) 2024/1470 16 om ändring av rådets beslut 2014/512/Gusp anges att ”[d]e restriktiva åtgärder som är kopplade till förbudet mot transaktioner i samband med förvaltningen av Rysslands centralbanks tillgångar och reserver bör fortsätta att gälla tills Ryssland upphör med sitt anfallskrig mot Ukraina och kompenserar Ukraina för den skada som orsakats av detta krig”.

(11)Den 21 maj 2024 ändrades rådets förordning (EU) nr 833/2014 17 , vilket ger verkan åt vissa åtgärder som föreskrivs i beslut (Gusp) 2024/1470. Bland dessa åtgärder finns regler för hur nettovinsterna från värdepapperscentralernas oväntade och extraordinära intäkter till följd av genomförandet av förbudet i artikel 1a.4 i rådets beslut 2014/512/Gusp 18 och artikel 5a.4 i förordning (EU) nr 833/2014 bör styras så att de stöder Ukraina, däribland genom unionsprogram som finansieras genom unionens budget, i överensstämmelse med tillämpliga avtalsförpliktelser, unionsrätten och internationell rätt och i samordning med partner. I synnerhet måste värdepapperscentraler som håller den ryska centralbankens tillgångar och reserver till ett totalt värde som överstiger 1 miljon EUR lämna ett ekonomiskt bidrag till unionen motsvarande 99,7 % av de extraordinära nettovinster som är en följd av immobiliseringen av ryska tillgångar och som ackumulerats sedan den 15 februari 2024.

(12)Detta bidrag ska betalas så länge de restriktiva åtgärder som följer av förbudet mot transaktioner i samband med förvaltningen av den ryska centralbankens tillgångar och reserver är i kraft, det vill säga tills Ryssland upphör med sitt anfallskrig mot Ukraina och kompenserar Ukraina för den skada som orsakats av detta krig.

(13)Den [...] justerades den procentsats som anges i beslut 2014/512/Gusp för det ekonomiska bidrag från värdepapperscentraler som kommer att användas för att stödja Ukraina genom unionsprogram till [...] %. Samma dag justerades den fördelning av de ekonomiska bidrag som överförs till unionens budget som externa inkomster avsatta för särskilda ändamål, vilken anges i bilaga XLI till rådets förordning (EU) nr 833/2014, så att [...] % av dessa bidrag fördelas till samarbetsmekanismen för Ukraina-lån. Unionen har därför vidtagit nödvändiga åtgärder för att säkerställa att det ekonomiska bidraget kan fortsätta att användas för samarbetsmekanismen för Ukraina-lån.

(14)Extraordinära intäkter som härrör från immobiliseringen av ryska statliga tillgångar som hålls i andra relevanta jurisdiktioner än Europeiska unionen får ställas till förfogande för att stödja samarbetsmekanismen för Ukraina-lån. Det bör därför vara möjligt för tredjeländer eller andra källor att bidra till samarbetsmekanismen för Ukraina-lån. Dessutom kan medlemsstaterna på frivillig basis bidra till samarbetsmekanismen för Ukraina-lån, särskilt med hjälp av intäkter som tillfaller staten och som härrör från immobiliseringen av ryska statliga tillgångar. Sådana bidrag bör utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i den mening som avses i artikel 21.2 a ii d och e i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 19 (budgetförordningen). Tredjeländer får dessutom direkt använda extraordinära intäkter som härrör från immobiliseringen av ryska statliga tillgångar inom sin jurisdiktion för att minska amorteringskraven för eventuella bilaterala lån som de har beviljat Ukraina och därmed stödja samarbetsmekanismen för Ukraina-lån genom att minska det totala stöd som skulle krävas för dessa lån.

(15)Stöd som ges genom samarbetsmekanismen för Ukraina-lån bör vara tillgängligt för att täcka kapitalbelopp, ränta och andra relaterade kostnader avseende det lån som Ukraina tar genom att underteckna avtalet om det makroekonomiska stödlånet, samt genom bilaterala låneavtal med långivare som agerar inom ramen för G7-gruppens initiativ att ge ERA-lån till Ukraina i enlighet med den kommuniké som antogs den 14 juni 2024 i Apulien.

(16)Stöd som ges genom samarbetsmekanismen för Ukraina-lån bör vara tillgängligt och ges på ett sätt som säkerställer tillgång på lika villkor för bilaterala långivare och unionens exceptionella makroekonomiska stödlån. Att bilaterala lån ges genom en mellanhand utesluter inte att de kan betraktas som godtagbara vid tillämpningen av denna förordning. Det icke återbetalningspliktiga ekonomiska stödet bör tilldelas Ukraina så att landet kan återbetala det makroekonomiska stödlånet och godtagbara bilaterala lån i proportion till kapitalbeloppet för varje lån i förhållande till summan av kapitalbeloppen för det makroekonomiska stödlånet och alla godtagbara bilaterala lån. Tilldelningen bör justeras så snart Ukraina till fullo har återbetalat respektive lån, inklusive ränta och andra relaterade kostnader, på ett sådant sätt att alla framtida medel anslås till resterande lån i proportion till kapitalbeloppet för det makroekonomiska stödlånet eller godtagbara bilaterala lån i förhållande till summan av kapitalbeloppen för alla återstående lån. Kapitalbeloppet för varje lån bör vara det ursprungliga kapitalbelopp som anges i respektive lånedokumentation och ingen hänsyn tas till andra faktorer, såsom amorteringar, ytterligare finansiering eller kapitaliserade belopp.

(17)För att säkerställa att bilaterala lån som ges av bilaterala långivare snabbt och effektivt kan omfattas av samarbetsmekanismen för Ukraina-lån bör kommissionen bedöma de bilaterala lån som kommer att ges av långivare som agerar inom ramen för G7-gruppens ERA-lån till Ukraina, och i förekommande fall godkänna dem som stödberättigade. Om sådana bilaterala låneavtal är preliminära eller ännu inte har trätt i kraft bör kommissionen övervaka deras ikraftträdande. För att säkerställa att bilaterala lån till Ukraina kan utbetalas utan onödigt dröjsmål bör bilaterala låneavtal lämnas in till kommissionen senast den 1 juni 2025 och träda i kraft senast den 30 juni 2025.

(18)Frigörandet av stöd genom samarbetsmekanismen för Ukraina-lån bör villkoras av ingåendet av ett avtal mellan kommissionen och Ukraina med detaljerade bestämmelser för genomförandet av denna mekanism, samt att kommissionen gör en positiv bedömning av en begäran om icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd som lämnats in av Ukraina. Ukraina bör ge kommissionen den information som krävs för att säkerställa att samarbetsmekanismen för Ukraina-lån stöder bilaterala lån upp till det totala belopp som ska betalas till den berörda bilaterala långivaren. I undantagsfall skulle kommissionen av vederbörligen motiverade skäl också kunna bedöma begäranden om betalning från bilaterala långivare.

(19)Utöver stödet genom samarbetsmekanismen för Ukraina-lån bör ett exceptionellt makroekonomiskt stödlån ges för att stödja Ukrainas makroekonomiska stabilitet och lindra effekterna av landets svårigheter att skaffa extern finansiering samt i synnerhet syfta till att täcka landets finansieringsbehov. Med tanke på att dessa finansieringsbehov är akuta bör det makroekonomiska stödlånet ställas till förfogande under 2024.

(20)Det makroekonomiska stödet bör ges i form av ett lån på högst 35 miljarder EUR. För att ta hänsyn till eventuella ansökningar om stöd för bilaterala lån inom ramen för samarbetsmekanismen för Ukraina-lån och samtidigt säkerställa en sund ekonomisk förvaltning av det unionsstöd som ställs till förfogande genom denna förordning bör storleken på det makroekonomiska stödlånet anpassas med beaktande av bilaterala lån till Ukraina som godkänts som godtagbara inom ramen för samarbetsmekanismen för Ukraina-lån, tillsammans med de kapitalbelopp som tredjeländer i samband med G7-gruppens initiativ att ge ERA-lån till Ukraina har meddelat kommissionen att de har för avsikt att bevilja Ukraina. Denna justering bör göras under förutsättning att det totala beloppet för alla lån för vilka stöd söks enligt denna förordning överstiger 45 miljarder EUR.

(21)Stödet till Ukraina genom det makroekonomiska stödlånet bör ges utöver och komplettera det unionsstöd som ges i enlighet med förordning (EU) 2024/792. Kommissionen bör, när så är möjligt, sträva efter att minimera Ukrainas administrativa börda och rapporteringsbörda.

(22)Stödet till Ukraina genom det makroekonomiska stödlånet bör göras tillgängligt på villkor att Ukraina fortsätter att upprätthålla och respektera gällande demokratiska mekanismer, inbegripet ett parlamentariskt flerpartisystem och rättsstatens principer, och att garantera respekten för mänskliga rättigheter, däribland rättigheterna för personer som tillhör minoriteter. Detta villkor bör också gälla begäranden om betalning från samarbetsmekanismen för Ukraina-lån, eftersom de avser det makroekonomiska stödlånet. Samma villkor gäller för det stöd som tillhandahålls enligt förordning (EU) 2024/792, och kommissionen bör göra en samlad bedömning av de två instrumenten.

(23)Kommissionen bör i lämpliga fall ta vederbörlig hänsyn till rådets beslut 2010/427/EU 20 och Europeiska utrikestjänstens roll.

(24)Det makroekonomiska stödlån som ges i enlighet med denna förordning bör vara kopplat till uppfyllandet av de politiska villkor som anges i ett samförståndsavtal mellan kommissionen och Ukraina (samförståndsavtalet). Dessa villkor bör överensstämma med de kvalitativa och kvantitativa stegen i bilagan till rådets genomförandebeslut (EU) 2024/1447 21 , och eventuella ändringar av dem som gjorts vid den tidpunkt då samförståndsavtalet antas. Dessutom ska samförståndsavtalet inbegripa ett åtagande från Ukraina om att främja samarbete med unionen i fråga om återhämtning, återuppbyggnad och modernisering av Ukrainas försvarsindustri, i linje med målen för programmet för europeisk försvarsindustri (Edip) och andra relevanta unionsprogram. Nödvändiga åtgärder bör också vidtas för att tillsammans med övriga givare säkerställa samordning och komplementaritet mellan de bilaterala lånen, inbegripet det exceptionella makroekonomiska stödlånet. I detta avseende bör den givarsamordningsplattform för Ukraina användas som redan har upprättats som ett forum för sådant utbyte.

(25)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet, och av effektivitetsskäl, bör kommissionen ges befogenhet att förhandla om sådana villkor med de ukrainska myndigheterna under överinseende av kommittén med företrädare för medlemsstaterna i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 22 . Med hänsyn till den potentiellt stora inverkan som stöd som överstiger 90 miljoner EUR kan ha är det lämpligt att tillämpa granskningsförfarandet för transaktioner som överstiger detta tröskelvärde. Med hänsyn till storleken på unionens makroekonomiska stöd till Ukraina bör granskningsförfarandet tillämpas i samband med antagandet av samförståndsavtalet och vid alla minskningar eller fullständiga avbrytanden av stödet.

(26)Frigörandet av det makroekonomiska stödlånet genom en enda utbetalning bör villkoras av att kommissionen gör en positiv bedömning av den begäran om medel som lämnats in av Ukraina. Bedömningen av de politiska villkor som anges i samförståndsavtalet bör inte påverka bedömningen av huruvida de villkor som anpassats till andra unionsprogram och unionsinstrument har uppfyllts.

(27)Med tanke på principen om sund ekonomisk förvaltning och för att underlätta de ukrainska myndigheternas likviditetshantering och säkerställa förutsägbarhet bör kommissionen säkerställa att trancher frigörs under hela 2024 och 2025, och i möjligaste mån undvika betydande avvikelser mellan de belopp som utbetalas från kvartal till kvartal. Utbetalningen av dessa trancher bör, när så är lämpligt, anpassas till tidpunkten för utbetalningar av lån eller icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd inom ramen för Ukrainafacilitetens pelare I i enlighet med förordning (EU) 2024/792. Det är vidare lämpligt att föreskriva en möjlighet att göra en ny bedömning av Ukrainas finansieringsbehov och att minska eller upphäva stödet om detta behov skulle minska avsevärt under den tid som det makroekonomiska stödet är tillgängligt, jämfört med de ursprungliga prognoserna.

(28)Det låneavtal som ska ingås mellan kommissionen och de ukrainska myndigheterna bör innehålla bestämmelser som är anpassade till de rättigheter, ansvarsområden och skyldigheter som föreskrivs i det ramavtal som avses i artikel 9 i förordning (EU) 2024/792, vilket har undertecknats mellan EU och Ukraina och vilket trädde i kraft den 20 juni 2024. På så sätt säkerställer man att unionens ekonomiska intressen i samband med unionens exceptionella makroekonomiska stöd skyddas effektivt och att lämpliga åtgärder vidtas för att förhindra och bekämpa bedrägerier, korruption och andra oriktigheter i samband med stödet. Det medför också, i enlighet med budgetförordningen, att kommissionen, Olaf, Europeiska revisionsrätten och, i tillämpliga fall, Europeiska åklagarmyndigheten, ges de rättigheter och det tillträde som krävs, inbegripet av tredje parter som är involverade i förvaltningen av unionsmedel under och efter den period då det exceptionella makroekonomiska stödet finns tillgängligt. Ukraina bör också rapportera om oriktigheter i samband med användningen av medlen till kommissionen, i enlighet med de förfaranden som föreskrivs i ramavtalet.

(29)Mot bakgrund av Ukrainas finansieringsbehov är det lämpligt att organisera det ekonomiska stödet inom ramen för den diversifierade finansieringsstrategi som föreskrivs i artikel 220a i budgetförordningen och som där har inrättats som en enda finansieringsmetod, vilket förväntas göra unionens obligationer mer likvida och unionens emissioner mer attraktiva och kostnadseffektiva.

(30)Genom undantag från artikel 31.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 23 bör finansiella skulder i samband med lån enligt den här förordningen inte stödjas av den garanti för yttre åtgärder som inrättades genom den förstnämnda förordningen. Stöd i form av lån enligt den här förordningen bör utgöra ekonomiskt stöd i den mening som avses i artikel 220.1 i budgetförordningen. Eftersom det makroekonomiska stödlånet är tillgängligt under 2024 och har godkänts i enlighet med artikel 220.1 i budgetförordningen är det lämpligt att garantin för ekonomiskt stöd till Ukraina mobiliseras utöver taken i den fleråriga budgetramen och upp till de tak som avses i artikel 3.1 och 3.2 i rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 24 i enlighet med artikel 2.3 i rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 25 . Med tanke på de finansiella riskerna och budgettäckningen bör ingen avsättning göras för stödet i form av lån inom ramen för denna förordning, vilka ska garanteras utöver taken i den fleråriga budgetramen och, genom undantag från artikel 211.1 i budgetförordningen, bör det inte fastställas någon avsättningsnivå.

(31)Med tanke på den svåra situationen i Ukraina till följd av Rysslands anfallskrig och för att stödja Ukraina på dess långsiktiga väg mot stabilitet är det lämpligt att unionen beviljar Ukraina ett lån på mycket förmånliga villkor och med tillräckligt lång löptid för att kunna täckas av garantin utöver taken.

(32)Unionens stöd till Ukraina inom ramen för denna förordning bör förvaltas av kommissionen.

(33)För att säkerställa att Europaparlamentet och rådet kan följa genomförandet av denna förordning bör kommissionen regelbundet informera dem om stödets utveckling och tillhandahålla relevant dokumentation.

(34)För att säkerställa att de arrangemang som inrättas genom denna förordning fortsätter att vara ändamålsegna bör kommissionen regelbundet se över deras lämplighet och rapportera till Europaparlamentet och rådet och därigenom garantera öppenhet och ansvarsskyldighet.

(35)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med förordning (EU) nr 182/2011.

(36)Eftersom målet för denna förordning, nämligen att hjälpa Ukraina att täcka sina finansieringsbehov, särskilt genom att ge mycket förmånligt kortfristigt och långsiktigt stöd i form av lån samt icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av stödens omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå får unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(37)Med beaktande av att de exceptionella förhållanden som är en följd av Rysslands oprovocerade och omotiverade anfallskrig innebär att läget är akut anses det vara lämpligt att åberopa det undantag från tidsfristen på åtta veckor som föreskrivs i artikel 4 i protokoll nr 1 om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen, fogat till fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

(38)Mot bakgrund av situationen i Ukraina bör denna förordning träda i kraft omgående, dvs. dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Kapitel I

Allmänna bestämmelser

Artikel 1

Innehåll

Genom denna förordning inrättas samarbetsmekanismen för Ukraina-lån (mekanismen) och ett exceptionellt makroekonomiskt stöd görs tillgängligt för Ukraina för att hjälpa landet att täcka sina finansieringsbehov.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.unionsstöd: det makroekonomiska stödlånet och det icke återbetalningspliktiga ekonomiska stöd som görs tillgängligt genom denna förordning.

2.bilateralt lån: ett lån som ges direkt eller indirekt av ett tredjeland i egenskap av långivare (även bilateral långivare) till Ukraina.

3.godtagbart bilateralt lån: ett bilateralt lån som kommissionen har godkänt som godtagbart inom ramen för mekanismen.

4.makroekonomiskt stödlån: det exceptionella ekonomiska stöd som unionen gör tillgängligt för Ukraina i form av ett lån i enlighet med kapitel III.

5.avtal om det makroekonomiska stödlånet: det låneavtal som undertecknas av kommissionen, på unionens vägnar, och Ukraina i enlighet med kapitel III.

6.andra relaterade kostnader: kostnader eller avgifter som ska betalas avseende det makroekonomiska stödlånet och respektive bilaterala lån.

Kapitel II

Samarbetsmekanismen för Ukraina-lån

Artikel 3

Syfte

Syftet med mekanismen är att ge Ukraina icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd för att hjälpa landet att återbetala det makroekonomiska stödlånet och godtagbara bilaterala lån. För att uppnå detta syfte ska mekanismen ta emot medel och regelbundet betala ut dem till Ukraina för att täcka kapitalbelopp, ränta och andra relaterade kostnader avseende det makroekonomiska stödlånet och godtagbara bilaterala lån. Mekanismen ska vara tillgänglig för bilaterala långivare och unionen på lika villkor.

Artikel 4

Finansiering

(1)Mekanismen ska tilldelas medel som görs tillgängliga genom

(a)belopp som överförts i enlighet med bilaga XLI till rådets förordning (EU) nr 833/2014, vilka ska utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.5 i budgetförordningen, och

(b)belopp som mottagits som ekonomiska bidrag från medlemsstater, tredjeländer eller andra källor. Sådana bidrag ska utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.2 a ii, d och e i budgetförordningen.

(2)För alla bidrag som avses i punkt 1 b ska en överenskommelse om medverkan ingås mellan kommissionen, på unionens vägnar, och bidragsgivaren. Överenskommelsen om medverkan ska i synnerhet innehålla bestämmelser om betalningsvillkor. Kommissionen ska samtidigt och utan dröjsmål underrätta Europaparlamentet och rådet om ingångna överenskommelser om medverkan.

Artikel 5

Tillgängligt stöd

(1)Det icke återbetalningspliktiga ekonomiska stöd som ges genom mekanismen ska vara tillgängligt på de villkor som anges i artiklarna 6–8 för att hjälpa Ukraina att återbetala kapitalbelopp, ränta och andra relaterade kostnader avseende

(a)det makroekonomiska stödlånet, och

(b)de godtagbara bilaterala lånen.

(2)Det icke återbetalningspliktiga ekonomiska stödet ska tilldelas för att hjälpa Ukraina att återbetala de lån som avses i punkt 1 i proportion till kapitalbeloppet för varje lån uttryckt i euro i förhållande till summan av kapitalbeloppen för det makroekonomiska stödlånet och alla godtagbara bilaterala lån uttryckt i euro. När Ukraina till fullo har återbetalat det makroekonomiska stödlånet eller ett godtagbart bilateralt lån, inklusive ränta och andra relaterade kostnader, ska tilldelningen justeras så att eventuella framtida medel tilldelas resterande lån i proportion till kapitalbeloppet för varje lån uttryckt i euro i förhållande till summan av kapitalbeloppen för alla återstående lån uttryckt i euro.

(3)Kommissionen ska genom ett beslut fastställa den tilldelning som föreskrivs i punkt 2 mellan det makroekonomiska stödlånet och godtagbara bilaterala lån. Kommissionen ska använda kapitalbeloppet för varje godtagbart bilateralt lån uttryckt i euro i enlighet med artikel 6.5 b. Kommissionen ska ändra detta beslut så att det omfattar varje bilateralt lån så snart respektive bilateralt lån träder i kraft. Kommissionen får ändra beslutet för att proportionellt minska tilldelningen för ett bilateralt lån om det bilaterala lånet inte betalas ut i sin helhet inom den tidsfrist som anges i artikel 6.2 c.

(4)De samlade kapitalbeloppen för de lån som avses i punkt 1 får inte överstiga 45 miljarder EUR.

(5)Det icke återbetalningspliktiga ekonomiska stöd som ges genom mekanismen ska betalas ut i euro.

(6)Alla betalningar ska ske under förutsättning att de medel som avses i artikel 4.1 finns tillgängliga.

(7)Unionen ska inte påta sig något ansvar för återbetalningen av godtagbara bilaterala lån.

Artikel 6

Kommissionens genomförandebeslut om bilaterala låns godtagbarhet

(1)Om Ukraina vill begära stöd genom mekanismen för att få hjälp att återbetala ett bilateralt lån ska Ukraina skicka in avtalstexten för det relevanta bilaterala lånet till kommissionen senast den 1 juni 2025.

(2)Kommissionen ska utan dröjsmål bedöma om det bilaterala lånet är godtagbart inom ramen för mekanismen i enlighet med följande kriterier:

(a)Det bilaterala låneavtalet undertecknades inte före den [datum för förslagets antagande].

(b)Det bilaterala avtalets motpart agerar enligt G7-gruppens initiativ att ge ERA-lån till Ukraina (Extraordinary Revenue Acceleration Loans for Ukraine).

(c)Det bilaterala lånet kommer i sin helhet att betalas ut till Ukraina före den 31 december 2027. Utbetalningarna kan vara kopplade till uppfyllandet av politiska villkor.

Kommissionen kan för att göra sin bedömning begära in ytterligare uppgifter från Ukraina.

(3)Ett suspensivt villkor i ett bilateralt låneavtal som föreskriver att avtalet inte träder i kraft förrän kommissionen har godkänt att det bilaterala lånet är godtagbart eller innan det avtal som avses i artikel 7 träder i kraft ska inte hindra en positiv bedömning av det bilaterala lånet.

(4)Kommissionen ska godkänna att det bilaterala lånet är godtagbart genom ett genomförandebeslut.

(5)Kommissionens genomförandebeslut enligt punkt 4 ska ange följande:

(a)Den bilaterala långivaren.

(b)Det bilaterala lånets kapitalbelopp uttryckt i euro. Om nödvändigt ska det bilaterala lånets kapitalbelopp även uttryckas i valutan för respektive bilateralt lån, där omräkningskursen för det bilaterala lånet till euro ska vara den dagliga växelkurs mot euron som offentliggörs i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning den [datum för förslagets antagande].

(c)Motiveringen till den positiva bedömningen av det bilaterala lånet.

(6)Summan av kapitalbeloppen för alla bilaterala lån som godkänts av kommissionen i enlighet med denna artikel och det makroekonomiska stödlånet ska aldrig överstiga det belopp som anges i artikel 5.4.

(7)Kommissionen får upphäva det genomförandebeslut som avses i punkt 4 om det bilaterala låneavtalet inte träder i kraft senast den 30 juni 2025.

(8)Vid en negativ bedömning ska kommissionen meddela Ukraina en vederbörligen motiverad bedömning.

Artikel 7

Avtal om genomförande av samarbetsmekanismen för Ukraina-lån

(1)Det icke återbetalningspliktiga ekonomiska stöd som avses i artikel 5 ska beviljas Ukraina först efter det att kommissionen har ingått ett avtal med Ukraina (avtal om samarbetsmekanismen för Ukraina-lån).

(2)Avtalet om samarbetsmekanismen för Ukraina-lån ska särskilt ange följande:

(a)Ukrainas skyldighet att använda det icke återbetalningspliktiga ekonomiska stödet för återbetalning av kapitalbelopp, ränta och andra relaterade kostnader avseende det makroekonomiska stödlånet eller godtagbara bilaterala lån.

(b)Alla bilaterala långivares bankkonton till vilka kommissionen ska överföra det icke återbetalningspliktiga ekonomiska stöd som avser deras respektive bilaterala lån.

(c)För utbetalningar av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd avseende det makroekonomiska stödlånet, bestämmelser som säkerställer att unionen använder dessa belopp direkt för att återbetala det makroekonomiska stödlånet.

(d)Särskilda bestämmelser som återspeglar artikel 5.7 och säkerställer att unionen inte ska hållas ansvarig för eventuell skada som orsakas av Ukraina eller annan tredje part vid genomförandet av de godtagbara bilaterala lånen, inbegripet till följd av genomförandet av mekanismen, och särskilt om de belopp som avses i artikel 4.1 varierar över tid eller upphör.

(e)Ukrainas skyldighet att från de bilaterala långivarna erhålla och utan dröjsmål lämna dokumentation till kommissionen som styrker

(a)ikraftträdandet av varje bilateralt låneavtal, och

(b)fullgörandet av varje återbetalningsskyldighet, om nödvändigt inbegripet den tillämpliga omräkningskurs som använts.

(f)Ukrainas skyldighet att komma överens med varje bilateral långivare om att alla belopp som Ukraina tillhandahåller för att återbetala lånet och som inte omedelbart fullgör återbetalningsskyldigheter ska förbli tillgängliga till dess att återbetalningsskyldigheterna förfaller till betalning, med eventuell upplupen ränta på beloppet som även den kan användas för att fullgöra skyldigheter inom ramen för det bilaterala låneavtalet.

(g)Ukrainas skyldighet att till varje begäran om utbetalning bifoga följande:

(a)Uppgifter om resterande belopp som ska betalas enligt varje bilateralt låneavtal.

(b)Uppgifter om de belopp som avses i led f.

(h)Uttryckligt tillstånd för bilaterala långivare att undantagsvis inkomma med en begäran om utbetalning i enlighet med artikel 8.6, förutsatt att de bilaterala långivarna lämnar den information som avses i led g i denna punkt.

(i)Eventuella andra krav som behövs för genomförandet av mekanismen.

(3)Avtalet om samarbetsmekanismen för Ukraina-lån ska om nödvändigt ändras efter ikraftträdandet av alla kommissionsbeslut som antas i enlighet med artikel 6.4.

Artikel 8

Utbetalning av det icke återbetalningspliktiga ekonomiska stödet

(1)Två gånger om året får Ukraina lämna in en begäran om icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd till kommissionen avseende på det makroekonomiska stödlånet och godtagbara bilaterala lån.

(2)Kommissionen ska bedöma Ukrainas begäran på grundval av följande krav:

(a)Uppfyllande av det förhandsvillkor som anges i artikel 11, som endast ska vara tillämpligt i fråga om det makroekonomiska stödlånet.

(b)Bekräftelse av att de totala utbetalningarna avseende det makroekonomiska stödlånet eller varje godtagbart bilateralt lån, tillsammans med eventuell upplupen ränta, inte överstiger det totala belopp som ska betalas till den berörda långivaren.

(c)Fullgörande av skyldigheterna enligt avtalet om samarbetsmekanismen för Ukraina-lån.

(3)Under förutsättning att de medel som avses i artikel 4.1 finns tillgängliga ska kommissionen, om den gör en positiv bedömning, utan onödigt dröjsmål anta ett beslut som godkänner utbetalning av det icke återbetalningspliktiga ekonomiska stödet, inbegripet det belopp som betalas ut för att bidra till återbetalningen av varje godtagbart bilateralt lån och det belopp som görs tillgängligt för återbetalningen av det makroekonomiska stödlånet. Det utbetalade beloppet ska motsvara de medel som finns tillgängliga på grundval av artikel 4.1. Det utbetalade beloppet ska tilldelas i enlighet med det kommissionsbeslut som avses i artikel 5.3.

(4)Om det belopp som görs tillgängligt för Ukraina för återbetalning av det makroekonomiska stödlånet är högre än det belopp som ska återbetalas kan överskottet användas för att återbetala lånet i förtid i enlighet med artikel 15.2 e eller behållas av unionen för att uteslutande användas för att återbetala det makroekonomiska stödlånet i framtiden. Även eventuell upplupen ränta ska kunna användas för detta ändamål.

(5)Om kommissionen gör en negativ bedömning av begäran ska kommissionen utan dröjsmål informera Ukraina om detta och ange skälen för sin bedömning.

(6)Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1 och 2 får kommissionen av vederbörligen motiverade skäl undantagsvis bedöma begäranden om betalning från bilaterala långivare, särskilt om kommissionen har fattat ett beslut i enlighet med artikel 11.4 eller om Ukraina inte fullgör sina skyldigheter enligt avtalet om samarbetsmekanismen för Ukraina-lån.

Kapitel III

Makroekonomiskt stöd

Artikel 9

Tillhandahållande av unionens exceptionella makroekonomiska stöd

(1)Unionen ska tillhandahålla exceptionellt makroekonomiskt stöd till Ukraina i syfte att hjälpa Ukraina att täcka sina finansieringsbehov. Unionens exceptionella makroekonomiska stöd ska tillhandahållas Ukraina i form av lån. Stödet ska bidra till att täcka Ukrainas finansieringsgap såsom detta fastställts i samarbete med internationella finansieringsinstitutioner.

(2)Frigörandet av unionens exceptionella makroekonomiska stöd ska hanteras av kommissionen på grundval av dess bedömning av det förhandsvillkor som anges i artikel 11 och genomförandet av de politiska villkor som ingår i det samförståndsavtal som avses i artikel 12.1.

(3)Det makroekonomiska stödlånet till Ukraina ska vara tillgängligt till och med den 31 december 2024. Det ska tillhandahållas av kommissionen i en utbetalning, som får delas upp i en eller flera trancher. Alla sådana trancher ska betalas ut senast den 31 december 2025.

Artikel 10

Belopp

(1)Det makroekonomiska stödlånet till Ukraina ska uppgå till högst 35 miljarder EUR. Om summan av detta maxbelopp och kapitalbeloppen för bilaterala lån som kommissionen redan godkänt som godtagbara i enlighet med artikel 6, samt de kapitalbelopp som tredjeländer inom ramen för G7-gruppens initiativ att ge ERA-lån till Ukraina har meddelat kommissionen att de har för avsikt att bevilja Ukraina överstiger 45 miljarder EUR vid tidpunkten för antagandet av kommissionens beslut om frigörande av den utbetalning som avses i artikel 13, ska maxbeloppet för det makroekonomiska stödlånet nedsättas med ett belopp motsvarande detta överskott.

(2)Om Ukrainas finansieringsbehov avsevärt minskar under den period då unionens exceptionella makroekonomiska stöd finns tillgängligt, inbegripet om Ryssland betalar krigsskadestånd till Ukraina, får kommissionen i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 16 nedsätta stödbeloppet eller upphäva det.

(3)Det makroekonomiska stödlånet ska ha en maximal löptid på 45 år.

Artikel 11

Förhandsvillkor för stöd

(1)Ett förhandsvillkor för att bevilja Ukraina exceptionellt makroekonomiskt stöd ska vara att landet fortsätter att upprätthålla och respektera gällande demokratiska mekanismer, däribland ett parlamentariskt flerpartisystem och rättsstatens principer, och att säkerställa respekt för mänskliga rättigheter, däribland rättigheterna för personer som tillhör minoriteter.

(2)Kommissionens avdelningar och Europeiska utrikestjänsten ska övervaka att det förhandsvillkor som anges i punkt 1 är uppfyllt, särskilt innan utbetalningen frigörs och trancher betalas ut samt i lämpliga fall ta vederbörlig hänsyn till kommissionens regelbundna utvidgningsrapport. Kommissionen ska beakta relevanta rekommendationer från internationella organ, såsom Europarådet och dess Venedigkommission, i denna process. Kommissionen ska informera rådet om uppfyllandet av förhandsvillkoret enligt punkt 1 innan utbetalningen frigörs och trancher betalas ut till Ukraina.

(3)Punkterna 1 och 2 i denna artikel ska tillämpas i enlighet med rådets beslut 2010/427/EU 26 .

(4)Den bedömning som avses i punkt 2 ska genomföras tillsammans med den bedömning som föreskrivs i artikel 5 i förordning (EU) 2024/792 27 .

(5)Om kommissionen finner att förhandsvillkoret inte är uppfyllt eller inte längre uppfylls ska kommissionen tillfälligt avbryta utbetalningarna av det exceptionella makroekonomiska stödet och frigörandet av det icke återbetalningspliktiga stöd enligt artikel 8 som ges avseende det makroekonomiska stödlånet.

Artikel 12

Samförståndsavtal

(1)Kommissionen ska komma överens med Ukraina om de politiska villkor som ska vara kopplade till unionens exceptionella makroekonomiska stöd. Dessa politiska villkor ska fastställas i ett samförståndsavtal.

(2)De politiska villkoren i samförståndsavtalet ska överensstämma med de kvalitativa och kvantitativa steg som anges i bilagan till rådets genomförandebeslut (EU) 2024/1447 om godkännande av bedömningen av Ukrainaplanen samt eventuella ändringar av denna bilaga. Vidare ska de politiska villkoren i samförståndsavtalet inbegripa ett åtagande om att främja samarbete med unionen i fråga om återhämtningen, återuppbyggnaden och moderniseringen av Ukrainas försvarsindustri, i linje med målen för programmet för europeisk försvarsindustri (Edip) och andra relevanta unionsprogram.

(3)Kommissionen ska genom genomförandeakter godkänna undertecknandet av samförståndsavtalet och ändringar därav. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 16.2.

Artikel 13

Beslut om frigörande

(1)Innan utbetalningen frigörs ska Ukraina lämna in en begäran om medel, åtföljd av en rapport i enlighet med bestämmelserna i samförståndsavtalet.

(2)Kommissionen ska fatta beslut om att frigöra utbetalningen efter att ha bedömt följande krav:

(a)Uppfyllande av det förhandsvillkor som fastställs i artikel 11.

(b)Tillfredsställande uppfyllande av de politiska villkor som fastställs i samförståndsavtalet.

(3)Utbetalningen av trancher får anpassas till tidpunkten för utbetalningar av lån eller icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd inom ramen för Ukrainafacilitetens pelare I i enlighet med förordning (EU) 2024/792.

Artikel 14

Upp- och utlåningstransaktioner

(1)För att finansiera det exceptionella makroekonomiska stödet ska kommissionen ha befogenhet att för unionens räkning låna upp nödvändiga medel på kapitalmarknaderna eller från finansinstitut i enlighet med artikel 220a i budgetförordningen.

(2)Genom undantag från artikel 31.3 andra meningen i förordning (EU) 2021/947 ska det ekonomiska stöd som tillhandahålls Ukraina i form av lån inte omfattas av garantin för yttre åtgärder. Inga avsättningar ska göras för det makroekonomiska stödlånet och genom undantag från artikel 211.1 i budgetförordningen ska ingen avsättningsnivå uttryckt som procentandel av det belopp som avses i artikel 10 i den här förordningen fastställas.

(3)Belopp som tillfälligt avbryts i enlighet med artikel 11.4 ska om nödvändigt vara tillgängliga för att bidra till återbetalningen av unionens upplåningstransaktioner. Användningen av sådana medel på detta sätt ska inte befria Ukraina från dess skyldighet att återbetala lånet i enlighet med villkoren i avtalet om det makroekonomiska stödlånet.

Artikel 15

Avtal om det makroekonomiska stödlånet

(1)Närmare finansiella villkor för unionens exceptionella makroekonomiska stöd ska fastställas i avtalet om det makroekonomiska stödlånet.

(2)Utöver de delar som anges i artikel 220.5 i budgetförordningen ska avtalet om det makroekonomiska stödlånet innehålla krav

(a)om att de rättigheter, ansvarsområden och skyldigheter som fastställs i det ramavtal som avses i artikel 9 i förordning (EU) 2024/792 är tillämpliga på avtalet om det makroekonomiska stödlånet och de medel som omfattas av detta avtal,

(b)om att Ukraina ska använda samma förvaltnings- och kontrollsystem som föreslås i den Ukrainaplan som inrättas genom förordning (EU) 2024/792,

(c)som säkerställer att unionen har rätt till förtida återbetalning av lånet om det konstateras att Ukraina i samband med förvaltningen av unionens exceptionella makroekonomiska stöd har varit inblandat i bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som skadar unionens finansiella intressen,

(d)om att Ukraina ska fortsätta att uppfylla de villkor som anges i artikel 11.1,

(e)om att det överskott som avses i artikel 8.4 helt eller delvis får användas för förtida återbetalning av det makroekonomiska stödlånet på kommissionens initiativ eller, med förbehåll för kommissionens godkännande, på begäran av Ukraina, och

(f)som fastställer villkor för återbetalning på grundval av en prioriteringsstruktur enligt nedan. För det första ska det icke återbetalningspliktiga stöd som görs tillgängligt genom mekanismen avseende det makroekonomiska stödlånet och som godkänts i enlighet med artikel 8 användas direkt för att återbetala det makroekonomiska stödlånet. För det andra ska, om icke återbetalningspliktigt stöd på grund av att det saknas medel inte tillhandahålls alls eller bara delvis, de belopp som unionen behållit i enlighet med artikel 8.4 användas direkt för att återbetala det makroekonomiska stödlånet. För det tredje ska, om ovanstående medel är otillräckliga, och en överenskommelse ingås om krigsskadestånd eller likvärdig ersättning för krigsskada till Ukraina, dessa medel användas för att betala räntor och amorteringar på det makroekonomiska stödlånet. För det fjärde ska Ukraina, om ovanstående medel är otillräckliga, förbli ansvarigt för eventuella resterande belopp.

(3)Underlåtenhet att uppfylla villkoren i avtalet om det makroekonomiska stödlånet ska utgöra en grund för kommissionen att tillfälligt avbryta eller ställa in frigörandet av utbetalningen eller trancherna eller, om det är motiverat, kräva förtida återbetalning av det makroekonomiska stödlånet.

(4)Avtalet om det makroekonomiska stödlånet ska på begäran göras tillgängligt för Europaparlamentet och rådet samtidigt.

Artikel 16

Kommittéförfarande

(1)Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

(2)När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Kapitel IV

Slutbestämmelser

Artikel 17

Information till Europaparlamentet och rådet

(1)Kommissionen ska informera Europaparlamentet och rådet om utveckling som rör genomförandet av denna förordning, inbegripet utbetalningar genom mekanismen och av det makroekonomiska stödlånet, samt i god tid överlämna relevant dokumentation till dessa institutioner. Denna information bör tillhandahållas i enlighet med de interinstitutionella arrangemang som överenskommits inom ramen för Ukrainafaciliteten, inbegripet dialogen om Ukrainafaciliteten.

(2)Kommissionen ska senast den 30 juni varje år överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av denna förordning året innan med en utvärdering av detta genomförande. I rapporten ska a) framstegen i genomförandet av unionens exceptionella makroekonomiska stöd granskas, och b) Ukrainas ekonomiska situation och framtidsutsikter bedömas, samt de framsteg som gjorts i genomförandet av de politiska åtgärder som avses i artikel 12.1. Kommissionen ska i lämpliga fall, i synnerhet efter det att avtalet om det makroekonomiska stödlånet och alla godtagbara bilaterala låneavtal har löpt ut, i sin rapport inkludera en översyn av huruvida arrangemangen i denna förordning är tillräckliga.

(3)Kommissionen ska senast den 31 december 2027 överlämna en efterhandsutvärderingsrapport till Europaparlamentet och rådet med en bedömning av resultaten av unionens avslutade exceptionella makroekonomiska stöd som tillhandahålls enligt denna förordning, hur effektivt det har varit och i vilken grad det bidragit till avsedda syften.

Artikel 18

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1. GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1 Förslagets eller initiativets titel

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en samarbetsmekanism för Ukraina-lån och om makroekonomiskt stöd till Ukraina

1.2 Berörda politikområden (programkluster)

Politikområde: Ekonomiska och finansiella frågor

Verksamhet: Internationella ekonomiska och finansiella frågor1.3 Förslaget eller initiativet avser

 en ny åtgärd

 en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 28

 en förlängning av en befintlig åtgärd

 en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

1.4 Mål

1.4.1 Allmänt/allmänna mål:

Att inrätta samarbetsmekanismen för Ukraina-lån och tillgängliggöra makroekonomiskt stöd för Ukraina, i syfte att stödja Ukraina så att de kan täcka sina finansieringsbehov.

1.4.2 Specifikt/specifika mål:

Att ge Ukraina icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd i syfte att hjälpa Ukraina att återbetala det makroekonomiska stödlånet och bilaterala lån som getts för att stödja Ukraina och därigenom bidra till makroekonomisk stabilitet och minska landets externa och interna finansieringsproblem.

1.4.3 Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

• Stöd till Ukrainas ekonomiska motståndskraft och stabilitet under rådande krigsförhållanden.

• Bidra till att täcka Ukrainas externa finansieringsbehov med tanke på den kraftiga försämringen av landets betalningsbalans till följd av den oprovocerade och omotiverade ryska invasionen av Ukraina.

• Bidra till att täcka Ukrainas budgetfinansieringsbehov, som en fortsättning på det krisstöd om redan getts.

• Genom samarbetsmekanismen för Ukraina-lån bidra till återbetalningen av det makroekonomiska stödlån som beviljats Ukraina enligt denna förordning och bilaterala lån.

1.4.4 Prestationsindikatorer

Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.

Innan det makroekonomiska stödlånet betalas ut kommer Ukrainas myndigheter att vara skyldiga att lämna en rapport om efterlevnaden av de överenskomna politiska villkoren. Kommissionens avdelningar kommer att fortsätta att ha nära kontakt med givarsamordningsplattformen för Ukraina i syfte att dra nytta av insikter från respektive givares pågående verksamhet.

Kommissionens avdelningar kommer fortlöpande att övervaka förvaltningen av de offentliga finanserna efter den operativa bedömning av ekonomihanteringsprocesserna och de administrativa förfarandena i Ukraina som gjordes i juni 2020.

EU:s delegation kommer också att regelbundet rapportera om frågor som är relevanta för övervakningen av stödet. Det planeras en årlig rapport till rådet och Europaparlamentet om genomförandet av denna förordning, inbegripet utbetalningar inom ramen för samarbetsmekanismen för Ukraina-lån och det makroekonomiska stödlånet. Kommissionen kommer att göra en efterhandsutvärdering av unionens avslutade makroekonomiska stöd.

1.5 Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1 Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

För genomförandet av samarbetsmekanismen för Ukraina-lån kommer kommissionen att ingå ett avtal med Ukraina om villkor och skyldigheter för att ta emot och använda det icke återbetalningspliktiga ekonomiska stödet. Stöd för att hjälpa Ukraina att återbetala lån som beviljats av tredjeländer inom ramen för samarbetsmekanismen för Ukraina-lån kommer att ske på villkor att kommissionen gör en positiv bedömning av huruvida de bilaterala lån som Ukraina lämnat in är godtagbara. Frigörandet av det icke återbetalningspliktiga ekonomiska stödet inom ramen för samarbetsmekanismen för Ukraina-lån kommer att ske på villkor att kommissionen godkänner de begäranden om icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd som lämnats in av Ukraina eller, i undantagsfall, av bilaterala långivare.

Det makroekonomiska stödlånet kommer att villkoras av uppfyllandet av det förhandsvillkor och de politiska villkor som anges i ett samförståndsavtal mellan kommissionen och Ukrainas myndigheter. Stödet kommer att bestå av en delbetalning som kan betalas ut i flera trancher.

Det makroekonomiska stödet kommer att förvaltas av kommissionen. Särskilda bestämmelser gäller i enlighet med budgetförordningen för att förhindra bedrägerier och andra oriktigheter, inbegripet de relevanta bestämmelser om säkerställande av unionens ekonomiska intressen som fastställs i ramavtalet enligt förordning (EU) 2024/792. Kommissionen och de ukrainska myndigheterna ska ingå ett samförståndsavtal och där fastställa rapporteringskrav. Kommissionen kommer att ha ett nära samarbete med de internationella finansieringsinstitutionerna och de nationella myndigheterna samt de tredjeländer som deltar i givarsamordningsplattformen för Ukraina för att samordna prioriteringar och villkor för deras respektive stöd och övervaka relevant utveckling och tillämpningen av de krav och villkor som överenskommits i samförståndsavtalet.

1.5.2 Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

Detta förslag svarar mot behovet av en gemensam ansats när det gäller att ge stöd av en adekvat omfattning till Ukraina, vilket inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna själva utan uppnås bättre av EU. De främsta skälen till detta är den offentligfinansiella kapaciteten och budgetbegränsningarna på nationell nivå samt behovet av en stark givarsamordning för att maximera stödets omfattning och ändamålsenlighet men samtidigt begränsa bördan för de ukrainska myndigheternas förvaltningskapacitet, vilken under rådande omständigheter är mycket ansträngd.

Initiativet ingår i det mål som EU har satt upp om att ge kortfristigt likviditetsstöd till Ukraina. Det stärker också unionens åtgärder för direkt humanitärt, ekonomiskt och försvarsrelaterat stöd samt unionens initiativ för att samordna multilaterala åtgärder.

Det viktigaste mervärdet av samarbetsmekanismen för Ukraina-lån, jämfört med andra unionsinstrument, är att hjälpa Ukraina att återbetala det makroekonomiska stödlånet och godtagbara bilaterala lån som beviljats för att stödja Ukraina. Det hörsammar därmed Europeiska rådets uppmaning i slutsatserna av den 27 juni 2024 om att gå vidare med arbetet och samtidigt beakta alla relevanta rättsliga och finansiella aspekter för att senast i slutet av året förse Ukraina med ytterligare finansiering i form av lån vars räntor och amorteringar finansieras med framtida flöden av extraordinära intäkter.

Det viktigaste mervärdet av det makroekonomiska stödlånet jämfört med andra EU-instrument är att det snabbt skulle lindra svårigheterna att skaffa extern finansiering och bidra till att säkerställa fortsatt stabila makroekonomiska förutsättningar, bland annat genom att främja en stabil och hållbar betalningsbalans och budgetsituation inom ramen för lämpliga rapporteringskrav.

1.5.3 Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

Makroekonomiska stödinsatser är föremål för efterhandsutvärderingar. Efterhandsutvärderingar av tidigare makroekonomiska stödinsatser till Ukraina har visat att de i allmänhet varit mycket relevanta med avseende på mål, budget och politiska mål. De har visat sig vara avgörande för att hjälpa Ukraina att hantera sina betalningsbalansproblem och genomföra viktiga strukturreformer för att stabilisera ekonomin och förbättra hållbarheten i landets utlandsställning. De har möjliggjort offentligfinansiella besparingar och lett till finansiell nytta och har fungerat som en katalysator för ytterligare ekonomiskt stöd och investerarförtroende.

Med tanke på den innovativa karaktären hos samarbetsmekanismen för Ukraina-lån kunde inga lärdomar dras. 1.5.4 Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

Förslaget är förenligt med taken i den fleråriga budgetramen 2021–2027.

Samarbetsmekanismen för Ukraina-lån kommer att finansieras genom externa inkomster avsatta för särskilda ändamål.

Det makroekonomiska stödet i form av lån kommer att vara tillgängligt till och med den 31 december 2024, och utbetalningar i form av trancher kommer att ske senast den 31 december 2025. Det makroekonomiska stödlånet kommer att finansieras genom upplåning.

Med tanke på de finansiella riskerna och budgettäckningen bör ingen avsättning göras för stödet i form av lån inom ramen för denna förordning, som ska garanteras utöver taken och, genom undantag från artikel 211.1 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046, bör det inte fastställas någon avsättningsnivå.

1.5.5 En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

Att den makroekonomiska stödinsatsen ges i form av lån bidrar – tack vare hävstångseffekten – till ett mer effektivt utnyttjande av EU-budgeten och är det mest kostnadseffektiva alternativet. Kommissionen har befogenhet att låna upp medel på kapitalmarknaderna för både Europeiska unionens och Euratoms räkning med EU-budgeten som garanti. Syftet är att låna upp medel på marknaden till bästa tillgängliga ränta tack vare den starka kreditvärdigheten.

Nya belastningar på den ansträngda EU-budgeten till följd av krav på avsättningar och komplicerade arrangemang med en mängd nationella ad hoc-garantier bör undvikas. Därför kommer det makroekonomiska stödlånet att garanteras utöver taken i den fleråriga budgetramen. Ett enhetligt och effektivt system för att säkra de bästa lånevillkoren och utvidga marknadstillträdet för lånestöd har stora fördelar mot bakgrund av den rådande marknadssituationen.

1.6 Beräknad varaktighet för och beräknade budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet

 begränsad varaktighet

 verkan från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ

 budgetkonsekvenser från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för åtagandebemyndiganden och från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för betalningsbemyndiganden.

 obegränsad varaktighet

Efter en inledande period från den 1 oktober 2024 till den 30 juni 2025,

beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

29 1.7 Planerad metod för genomförandet

 Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

 av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

 av genomförandeorgan

 Delad förvaltning med medlemsstaterna

 Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

 tredjeländer eller organ som de har utsett

 internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

 EIB och Europeiska investeringsfonden

 organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

 offentligrättsliga organ

 privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

 organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

 personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den relevanta grundläggande rättsakten

Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

Ej tillämpligt

2. FÖRVALTNING

2.1 Regler om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

Övervaknings- och rapporteringsskyldigheterna enligt förordning (EU, Euratom) 2018/1046 gäller.

Kommissionens övervakning av åtgärden kommer att ske på grundval av de särskilda åtgärder som ska överenskommas med de ukrainska myndigheterna i ett samförståndsavtal.

Samförståndsavtalet kommer att innehålla politiska villkor som bör överensstämma med de kvalitativa och kvantitativa steg som anges i bilagan till rådets genomförandebeslut (EU) 2024/1447 om godkännande av bedömningen av Ukrainaplanen samt eventuella ändringar av den.

Kommissionen kommer att verifiera att de politiska villkor som anges i samförståndsavtalet uppfylls. Kommissionen kommer att underrätta Europaparlamentet och rådet om resultaten av denna verifiering.

Kommissionen kommer att senast den 30 juni varje år överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av denna förordning under det föregående året, rapporten ska innefatta en utvärdering av det genomförandet. I rapporten kommer a) framstegen i genomförandet av unionens exceptionella makroekonomiska stöd att granskas, samt b) Ukrainas ekonomiska situation och ekonomiska framtidsutsikter att bedömas, samt vilka framsteg som gjorts i genomförandet av de politiska villkor som ingår i samförståndsavtalet. När så är lämpligt, särskilt efter det att avtalet om det makroekonomiska stödlånet och alla bilaterala låneavtal har löpt ut, kommer kommissionen i sin rapport inkludera en översyn av huruvida arrangemangen i denna förordning är tillräckliga.

Kommissionen ska senast den 31 december 2027 överlämna en efterhandsutvärderingsrapport till Europaparlamentet och rådet med en bedömning av resultaten av unionens avslutade stöd inom ramen för den makroekonomiska stödinsatsen, hur effektivt det har varit och i vilken grad det bidragit till avsedda syften.

2.2 Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1 Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

De åtgärder som ska finansieras enligt detta förslag kommer att genomföras genom direkt förvaltning av kommissionen eftersom det handlar om ekonomiskt stöd som ges direkt till staten.

Det icke återbetalningspliktiga stödet inom ramen för samarbetsmekanismen för Ukraina-lån kommer att göras tillgängligt av kommissionen, under förutsättning att belopp finns tillgängliga i samarbetsmekanismen för Ukraina-lån.

Frigörandet av trancher kan organiseras flexibelt och snabbt under 2024 och 2025. För att underlätta de ukrainska myndigheternas likviditetshantering och säkerställa förutsägbarhet har kommissionen för avsikt att säkerställa att trancher frigörs under hela 2024 och 2025, och i möjligaste mån undvika betydande avvikelser i beloppen från kvartal till kvartal. Utbetalningen av trancher får anpassas till tidpunkten för utbetalningar av lån eller icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd inom ramen för Ukrainafacilitetens pelare I i enlighet med förordning (EU) 2024/792.

Det makroekonomiska stödlånet bör frigöras under förutsättning att förhandsvillkoren respekteras och att de politiska villkoren uppfylls på ett tillfredsställande sätt.

2.2.2 Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

Det finns risker relaterade till det föreslagna makroekonomiska stödet som har att göra med den politiska situationen, förvaltningen av stödet och hur det genomförs. En grundläggande risk när det gäller denna insats är att det krig som är en följd av Rysslands omotiverade och oprovocerade invasion av Ukraina fortsätter, vilket kan försämra Ukrainas makroekonomiska stabilitet och administrativa kapacitet ytterligare.

För det andra är framtida flöden av extraordinära intäkter som härrör från immobiliseringen av ryska statliga tillgångar som hålls i Europeiska unionen föremål för ett antal antaganden. Om dessa antaganden inte förverkligas kan det hända att samarbetsmekanismen för Ukraina-lån mekanismen inte uppnår sin fulla potentiella effekt.

För det tredje finns det en risk att lånen kan användas på ett bedrägligt sätt. Eftersom förslaget inte avser specifika utgifter (till skillnad från till exempel projektfinansiering) har denna risk att göra med den allmänna kvaliteten på den ukrainska centralbankens och det ukrainska finansministeriets förvaltningssystem, administrativa förfaranden, kontroll- och övervakningsfunktioner, it-säkerhet och lämpliga kapacitet för intern och extern revision.

För det fjärde, om icke återbetalningspliktigt stöd från samarbetsmekanismen för Ukraina-lån inte räcker för att återbetala det makroekonomiska stödlånet och det inte finns andra återbetalningskällor uppstår en risk att Ukraina inte kan betala räntor och amorteringar på det makroekonomiska stödlånet , vilket till exempel kan ske om landets betalningsbalans och offentligfinansiella ställning kraftigt försämras.

Internkontrollsystem

Insatserna ska verifieras, kontrolleras och revideras på kommissionens ansvar av bland annat Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och av Europeiska revisionsrätten, på det sätt som förutses i artikel 129 i budgetförordningen. Betalningar övervakas av kommissionens personal. Utbetalning i samband med insatserna kan underställas ytterligare oberoende efterhandskontroller (dokumentkontroller och/eller kontroller på plats) utförda av tjänstemän på de relevanta kommissionsavdelningarna som ingår i teamet för efterhandskontroller. Sådana kontroller kan även göras på begäran av ansvarig utanordnare genom delegering. Avbrott eller tillfälliga anstånd med betalningar, finansiella korrigeringar (av kommissionen) och återvinning kan ske vid behov (det har hittills inte inträffat) och ska uttryckligen förutses i avtalen med Ukraina.

2.2.3 Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

De kontrollsystem som införts har hittills säkerställt en effektiv felprocent för utbetalningar av makroekonomiskt stöd på 0 %. Det finns inga kända fall av bedrägeri, korruption eller olaglig verksamhet. Insatserna har en tydlig interventionslogik som gör det möjligt för kommissionen att utvärdera deras effekter. Kontrollerna gör det möjligt att bekräfta ansvarsfrihet och uppnåendet av politiska mål och prioriteringar.

2.3 Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategi för bedrägeribekämpning.

Flera åtgärder har vidtagits, och kommer att vidtas, för att minska riskerna för bedräglig användning. Närmare villkor för det icke återbetalningspliktiga stöd inom ramen för samarbetsmekanismen för Ukraina-lån kommer att fastställas i ett rättsligt avtal som ska undertecknas mellan kommissionen och Ukraina. Genom det rättsliga avtalet kommer Ukrainas skyldighet att fastställas i fråga om att använda det icke återbetalningspliktiga ekonomiska stödet för återbetalning av kapitalbeloppet, räntan och andra relaterade kostnader avseende det makroekonomiska stödlånet eller godtagbara bilaterala lån, samt att från de bilaterala långivarna erhålla bevis för att varje betalningsskyldighet har fullgjorts och utan dröjsmål förse kommissionen med dessa.

Dessutom ska ett låneavtal ingås mellan kommissionen och Ukraina i enlighet med artikel 220 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046. Låneavtalet kommer att omfatta ett antal bestämmelser om inspektioner, bedrägeribekämpning, revision och återvinning av medel vid bedrägerier eller korruption. I synnerhet kommer det i låneavtalet att föreskrivas att kommissionen ska genomföra kontroller, att revisionsrätten ska genomföra revisioner och att Europeiska åklagarmyndigheten ska utöva sina befogenheter i enlighet med artiklarna 129 och 220 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046.

Den makroekonomiska stödinsatsen kommer att omfattas av de särskilda bestämmelser för skydd av unionens ekonomiska intressen som fastställs i ramavtalet inom ramen för Ukrainafaciliteten.

3. BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1 Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen

Budgetrubrik

Typ av
utgifter

Bidrag

Diff./Icke-diff.

från Efta-länder

från kandidat-länder

från tredjeländer

enligt artikel 21.2 b i budgetförordningen

Budgetrubrik för driftsutgifter: 14 11 01 – Samarbetsmekanism för Ukraina-lån

Diff.

3.2 Förslagets beräknade budgetkonsekvenser på anslagen

3.2.1 Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

Syftet med mekanismen är att förse Ukraina med icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd för att hjälpa Ukraina att återbetala det makroekonomiska stödlånet och bilaterala lån som beviljats för att stödja Ukraina.

Mekanismen ska ta emot medel och regelbundet betala ut dem till Ukraina för att täcka kapitalbelopp, ränta och andra relaterade kostnader för det makroekonomiska stödlånet och bilaterala lån.

Belopp som överförs till samarbetsmekanismen för Ukraina-lån genom eventuella ändringar av bilaga XLI till rådets förordning (EU) nr 833/2014, samt belopp som härrör från särskilda frivilliga bidrag från medlemsstater, tredjeländer eller andra källor, kommer att användas för att ge Ukraina icke återbetalningspliktigt stöd i syfte att hjälpa Ukraina att återbetala det makroekonomiska stödet i form av lån och bilaterala lån som tillhandahållits för att stödja Ukraina.

Samarbetsmekanismen för Ukraina-lån

(antagande: åtagandebemyndiganden lika med betalningsbemyndiganden)

År
2024

År
2025

År
2026

År
2027

·Driftsanslag (varav)

14 11 01 – Samarbetsmekanism för Ukraina-lån

Rubrik i den fleråriga
budgetramen

”Administrativa utgifter”

Detta avsnitt ska fyllas i med hjälp av det datablad för budgetuppgifter av administrativ natur som först ska föras in i bilagan till finansieringsöversikt för rättsakt (bilaga V till de interna bestämmelserna), vilken ska laddas upp i DECIDE som underlag för samråden mellan kommissionens avdelningar.

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

		År N	År N+1	År N+2	År N+3	För in så många år som behövs för att redovisa varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)	TOTALT
GD: <…….>
□ Personalresurser
□ Övriga administrativa utgifter
GD TOTALT <…….>	Anslag

TOTALA anslag
för RUBRIK 7
i den fleråriga budgetramen

(summa åtaganden = summa betalningar)

3.2.2 Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen

Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

 Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År
2024

År
2025

År
2026

År
2027

TOTALT

TOTALT

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av anslag inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beräknat personalbehov

 Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

 Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

		2024	2025	2026	2027	För in så många år som behövs för att redovisa varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)
□ Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
20 01 02 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna)
20 01 02 03 (vid delegationer)
01 01 01 01 (indirekta forskningsåtgärder)
01 01 01 11 (direkta forskningsåtgärder)
Annan budgetrubrik (ange vilken)
□ Extern personal (i heltidsekvivalenter) 31
20 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier finansierade genom ramanslaget)
20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter som tjänstgör vid delegationerna)
XX 01 xx yy zz 32	- vid huvudkontoret
	- vid delegationer
01 01 01 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med indirekta forskningsåtgärder)
01 01 01 12 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med direkta forskningsåtgärder)
Andra budgetrubriker
TOTALT
□ Extern personal (i heltidsekvivalenter) – kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och juniora experter som tjänstgör vid delegationerna 33 Annan budgetrubrik: Inkomster avsatta för särskilda ändamål
Finansieras genom inkomster avsatta för särskilda ändamål – på huvudkontoret
Finansieras genom inkomster avsatta för särskilda ändamål – på delegationerna
TOTALT

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda
Extern personal

3.2.3 Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

Lånen kommer att finansieras genom EU:s upplåning på finansmarknaderna.

kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

 kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen.

kräver en översyn av den fleråriga budgetramen.

3.2.4 Bidrag från tredje part

Förslaget/initiativet

innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter 34

 innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

	År N 35	År N+1	År N+2	År N+3	För in så många år som behövs för att redovisa varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)			Totalt
Ange vilket organ som deltar i samfinansieringen	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.
TOTALA anslag som tillförs genom samfinansiering	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.

3.3 Beräknad inverkan på inkomsterna

 Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

 Påverkan på egna medel

Påverkan på andra inkomster

ange om inkomsterna har avsatts för utgiftsposter

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Inkomstpost i budgeten:	Belopp som förts in för det innevarande budgetåret	Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna 36
		År N	År N+1	År N+2	År N+3	För in så många år som behövs för att redovisa varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)
Post 6642 Samarbetsmekanism för Ukraina-lån – Inkomster avsatta för särskilda ändamål	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs.

Se avsnitt 3.2.1 ovan.

(1) Europeiska rådets slutsatser av den 27 juni 2024 (EUCO 15/24).

(2) G7-ledarnas kommuniké från Apulien den 14 juni 2024.

(3) Rådets beslut (Gusp) 2022/335 av den 28 februari 2022 om ändring av beslut 2014/512/Gusp om restriktiva åtgärder med hänsyn till Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina (EUT L 57, 28.2.2022, s. 4).

(4) Värdepapperscentraler definieras i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 av den 23 juli 2014 om förbättrad värdepappersavveckling i Europeiska unionen och om värdepapperscentraler samt ändring av direktiv 98/26/EG och 2014/65/EU och förordning (EU) nr 236/2012 (EUT L 257, 28.8.2014, s. 1).

(5) I synnerhet det förbud som fastställs i artikel 1a.4 i rådets beslut 2014/512/Gusp av den 31 juli 2014 om restriktiva åtgärder med hänsyn till Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina och artikel 5a.4 i rådets förordning (EU) nr 833/2014 av den 31 juli 2014 om restriktiva åtgärder mot bakgrund av Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina (EUT L 229, 31.7.2014, s. 1).

(6) Rådets beslut (Gusp) 2024/577 av den 12 februari 2024 om ändring av beslut 2014/512/Gusp om restriktiva åtgärder med hänsyn till Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina (EUT L, 2024/577, 14.2.2024).

(7) Rådets beslut (Gusp) 2024/1470 av den 21 maj 2024 om ändring av beslut 2014/512/Gusp om restriktiva åtgärder med hänsyn till Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina (EUT L, 2024/1470, 22.5.2024).

(8) Detta är möjligt mot bakgrund av ändringen av rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 av den 17 december 2020 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 (EUT L 433I, 22.12.2020, s. 11). Den gjorde det möjligt att behandla ansvarsförbindelser som härrör från ekonomiskt stöd till Ukraina för 2023 och 2024 på samma sätt som ekonomiskt stöd till medlemsstaterna.

(9) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/792 av den 29 februari 2024 om inrättande av Ukrainafaciliteten.

(10) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 av den 9 juni 2021 om inrättande av instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen – om ändring och upphävande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 466/2014/EU och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1601 och rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/2009 (EUT L 209, 14.6.2021, s. 1).

(11) Rådets förordning (EG) nr 1257/96 av den 20 juni 1996 om humanitärt bistånd (EGT L 163, 2.7.1996, s. 1).

(12) Rådets genomförandebeslut. (EU) 2024/1447 av den 14 maj 2024 om godkännande av bedömningen av Ukrainaplanen (EUT L, 2024/1447, 24.5.2024).

(13) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2463 av den 14 december 2022 om inrättande av ett instrument för stöd till Ukraina under 2023 (makroekonomiskt stöd +) (EUT L 322, 16.12.2022, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2022/2463/oj).

(14) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/792 av den 29 februari 2024 om inrättande av Ukrainafaciliteten (EUT L, 2024/792, 29.2.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/792/oj).

(15) Ukraine – Third Rapid Damage and Needs Assessment (RDNA3), februari 2022–december 2023.

(16) Rådets beslut (Gusp) 2024/1470 av den 21 maj 2024 om ändring av beslut 2014/512/Gusp om restriktiva åtgärder med hänsyn till Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina (EUT L, 2024/1470, 22.5.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2024/1470/oj).

(17) Rådets förordning (EU) nr 833/2014 av den 31 juli 2014 om restriktiva åtgärder mot bakgrund av Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina (EUT L 229, 31.7.2014, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2014/833/oj).

(18) Rådets beslut 2014/512/Gusp av den 31 juli 2014 om restriktiva åtgärder med hänsyn till Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina (EUT L 229, 31.7.2014, s. 13, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2014/512/oj).

(19) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/1046/oj).

(20) Rådets beslut 2010/427/EU av den 26 juli 2010 om hur den europeiska avdelningen för yttre åtgärder ska organiseras och arbeta (EUT L 201, 3.8.2010, s. 30, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2010/427/oj).

(21) Rådets genomförandebeslut (EU) 2024/1447 av den 14 maj 2024 om godkännande av bedömningen av Ukrainaplanen (EUT L, 2024/1447, 24.5.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec_impl/2024/1447/oj).

(22) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2011/182/oj).

(23) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 av den 9 juni 2021 om inrättande av instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen – om ändring och upphävande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 466/2014/EU och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1601 och rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/2009 (EUT L 209, 14.6.2021, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/947/oj).

(24) Rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 av den 14 december 2020 om systemet för Europeiska unionens egna medel och om upphävande av beslut 2014/335/EU, Euratom (EUT L 424, 15.12.2020, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2020/2053/oj).

(25) Rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 av den 17 december 2020 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 (EUT L 433I, 22.12.2020, s. 11, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2020/2093/oj).

(26) Rådets beslut 2010/427/EU av den 26 juli 2010 om hur den europeiska avdelningen för yttre åtgärder ska organiseras och arbeta (EUT L 201, 3.8.2010, s. 30).

(27) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/792 av den 29 februari 2024 om inrättande av Ukrainafaciliteten (EUT L, 2024/792, 29.2.2024).

(28) I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

(29) Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/EN/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx

(30) Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(31) [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

(32) Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

(33) [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

(34) Bidrag från tredje part kommer att ges i form av inkomster avsatta för särskilda ändamål som redovisas i avsnittet nedan.

(35) Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras. Ersätt ”N” med det förväntade första genomförandeåret (till exempel 2021). Detsamma för följande år.

(36) Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.

RUBRIK 7
i den fleråriga budgetramen

Personalresurser

Övriga administrativa utgifter

Delsumma för RUBRIK 7
i den fleråriga budgetramen