Bryssel den 24.10.2023

COM(2023) 651 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

2023 års rapport om energisubventioner i EU


Kommissionens rapport om energisubventioner i EU

Inledning och de viktigaste resultaten

EU är fast beslutet att minska sina växthusgasutsläpp med minst 55 % (jämfört med 1990 års nivåer) fram till 2030 och att bli klimatneutralt senast 2050. Subventioner och andra ekonomiska och rättsliga incitament kommer att spela en viktig roll för att i) påskynda införandet av lösningar för ren energi och energieffektivitet och ii) minska användningen av fossila bränslen. Subventioner kan ha ekonomiska, miljömässiga eller välfärdsrelaterade syften. Om de är olämpligt utformade kan de snedvrida konkurrensen, motverka energiomställningen och minska prissignalen för koldioxidutsläpp. EU arbetar aktivt för att fasa ut subventioner till fossila bränslen, bland annat som en del av EU:s internationella åtaganden inom ramen för G20 och Världshandelsorganisationen (WTO) 1 . Denna rapport är den fjärde årsrapporten om energisubventioner och om framstegen mot att fasa ut subventioner till fossila bränslen. Den offentliggörs i enlighet med förordningen om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder 2 .

Den energikris som tog sin början 2021 och som förvärrades av Rysslands aggression mot Ukraina 2022 fick stora effekter på de energirelaterade subventionerna vad gäller i) subventionernas storlek, ii) fördelningen av subventioner på olika tekniktyper och stödmottagare och iii) de instrument som används för att tillhandahålla subventionerna. Rysslands instrumentalisering av energiförsörjningen och den successiva minskningen av ryska gasleveranser krävde ett kraftfullt politiskt svar från EU som bland annat omfattande kortfristiga åtgärder för att säkerställa överkomliga energipriser för sårbara konsumenter och industrier i hela Europa.

Resultaten av denna studie bekräftar att energisubventionerna gradvis ökade fram till 2021 för att därefter öka dramatiskt under 2022. De totala energisubventionerna i EU ökade från 177 miljarder euro 2015 till 216 miljarder euro 2021, för att därefter nå ett uppskattat belopp på 390 miljarder euro 2022.

Trenden med minskade subventioner till fossila bränslen fortsatte fram till 2021, då dessa uppgick till 56 miljarder euro, för att sedan snabbt öka till uppskattningsvis 123 miljarder euro 2022 till följd av krisen. Subventionerna till förnybar energi minskade till 86 miljarder euro 2021, vilket var den första minskningen sedan 2015, för att sedan öka marginellt 2022, till 87 miljarder euro. Anledningen till detta var de höga priserna på grossistmarknaden för el, som ledde till att de subventionsbelopp som betalades ut via dynamiska stödinstrument minskade. Å andra sidan ökade stödet till energieffektivitetsåtgärder från 22 miljarder euro 2021 till 32 miljarder euro 2022. Stödet till alla övriga energislag, inklusive el som energibärare och kärnkraft, uppgick till 180 miljarder euro 2022.

Under 2021 och 2022 uppgick energisubventionerna med koppling till nya nationella åtgärder för att skydda EU:s konsumenter från de höga priserna till uppskattningsvis 195 miljarder euro. Över hela EU infördes minst 230 tillfälliga nationella åtgärder som svar på energipriskrisen. Merparten av dessa stödåtgärder (58 miljarder euro) riktades direkt till hushållen, följt av företag och industrikonsumenter (45 miljarder euro) samt vägtransporter (23 miljarder euro). Det sektorsövergripande stödet uppgick till 69 miljarder euro.

År 2022 var det första året som medlemsstaterna, som en del av sina integrerade nationella energi- och klimatlägesrapporter, var tvungna att rapportera om sina framsteg mot en utfasning av energisubventioner, särskilt till fossila bränslen. Dessutom innehåller denna rapport ett nytt avsnitt där miljöpåverkan hos subventionerna till fossila bränslen bedöms.

Denna rapport bygger på uppgifter från en extern studie 3   som genomfördes på kommissionens vägnar med hjälp av en internationellt erkänd metod. Vissa uppgifter för 2022 var inte helt tillgängliga eller validerade när studien avslutades (augusti 2023). Det innebär att siffrorna för 2022 i vissa fall beräknats genom olika metoder för att fylla uppgiftsluckorna 4 . På samma sätt som tidigare gavs medlemsstaterna möjlighet att ge återkoppling om de uppgifter som låg till grund för studien.

1.Energisubventionstrender i EU

Subventionerna i denna rapport definieras enligt den metodik som framlagts av Världshandelsorganisationen (WTO) 5 , och som användes i kommissionens kompletterande studie 6 och i de tidigare utgåvorna av denna rapport. Enligt denna metodik definieras subventioner som statliga åtgärder hörande till en av fyra följande kategorier: i) Direkta överföringar av medel. ii) Statliga (skatte)intäkter som normalt sett drivs in och i stället efterskänkes. iii) Tillhandahållande eller inköp av varor och tjänster av staten. iv) Pris- och inkomststöd.

I denna rapport undersöks även subventionerna ur olika perspektiv, såsom i) deras syfte (produktion, förbrukning/efterfrågan, infrastruktur eller energieffektivitet), ii) den bränsletyp de gäller (fossila bränslen, förnybar energi, kärnenergi), iii) den ekonomiska sektor som subventionen riktas till (energisektorn, transporter, industri, jordbruk 7 , hushåll, tjänster osv.) och iv) huruvida de är miljöskadliga eller bra för miljön.

1.1De totala energisubventionerna i EU

Det totala beloppet för energisubventioner i EU-27 (figur 1) uppskattas till 390 miljarder euro 2022 (+80 % jämfört med beloppet på 216 miljarder euro 8 2021).

Den ekonomiska återhämtningen 2021 pressade upp energipriserna och följaktligen även subventionerna. Energisubventionerna hade redan ökat från 200 miljarder euro 2020 till 216 miljarder euro 2021. Uppskattningen för 2022 visar att subventionerna ökade dramatiskt, till 390 miljarder euro 2022, till följd av åtgärder som vidtogs av medlemsstaterna. Som svar på energipriskrisen inrättades eller utökades minst 230 tillfälliga subventionsåtgärder i medlemsstater runtom i EU. Åtgärderna syftade till att lindra effekterna av höga och instabila priser.

Figur 1: Totala energisubventioner i EU-27 (2015–2022, miljarder euro 2022)  9 10

Källa: Enerdata, Trinomics, 2023. Obs: uppskattade uppgifter för år 2022 visas som streckade fält.

Stödet i form av subventioner utvecklades på olika sätt för olika tekniktyper under 2022. Elsubventionerna 11 ökade trefalt, medan de totala subventionerna till fossila bränslen fördubblades 2022 jämfört med 2021. Subventionerna till alla energislag 12 (t.ex. i form av inkomststöd 13 ) var 2,4 gånger högre 2022 än 2021. Stödet till förnybar energi förblev i stort sett detsamma 2022 som 2020–2021. Stödet till energieffektivitetsåtgärder ökade däremot med 40 % under denna period, främst på grund av det stöd till energirenovering som tillhandahölls via faciliteten för återhämtning och resiliens.

Figur 2: Subventioner per huvudsaklig energikälla/energibärare i EU-27 (miljarder euro 2022)